Bṛhat Jātaka बृहज्जातक
Varāhamihira’s concise natal classic — 407+ ślokas in 28 chapters, one of the “Big Five” jātaka texts. The complete text in Devanāgarī; English and Hindi meanings are being added chapter by chapter.
Edition read: Sanskrit: sanskritdocuments.org (Varāhamihira). English tr. reference: N. Chidambaram Iyer (Madras, 1885).
Verses the engine cites (409)
The complete text in the original Sanskrit, chapter by chapter. English and Hindi meanings are being added verse by verse; a verse shows its meanings as soon as they are confirmed. The Devanāgarī is verbatim from the source named below.
Source: Devanāgarī: sanskritdocuments.org (Brihajjātaka, tr. Mizue Sugita / Radu Canahai), verse-for-verse cross-checked against the ITRANS master; sandhi word-spacing follows that source.
1 Rāśi-prabheda — the signs (20)
-
1.1 verified
Maṅgalācaraṇa — the invocation to Sūrya, the Sun
Sanskrit
मूर्तित्वे परिकल्पितः शश भृतो वर्त्मापुनर्जन्मनामात्मेत्यात्म विदां क्रतुश्च यजतां भर्तामर ज्योतिषाम् । लोकानां प्रलयोद्भवस्थिति विभुश्चानेकधायः श्रुतौ वाचं नः सददात्वनेक किरणस्त्रैलोक्यदीपो रविः ॥ १॥
mūrtitve parikalpitaḥ śaśabhṛto vartmāpunarjanmanāmātmetyātmavidāṃ kratuśca yajatāṃ bhartāmarajyotiṣām | lokānāṃ pralayodbhavasthitivibhuścānekadhā yaḥ śrutau vācaṃ naḥ sa dadātvanekakiraṇastrailokyadīpo raviḥ || 1 ||
English meaning
The Sun — conceived in form, the path of the moon’s phases, called ‘the Self’ by the knowers of the Self, the very sacrifice of those who offer, the lord of the celestial lights, the master of the worlds’ dissolution, birth and preservation, praised in many ways in the Veda — may that many-rayed Sun, the lamp of the three worlds, grant us [eloquent] speech.
Hindi meaning
सूर्य — जो मूर्त रूप में कल्पित है, चन्द्रमा की कलाओं का मार्ग है, आत्मज्ञानियों द्वारा ‘आत्मा’ कहा जाता है, यज्ञ करने वालों का यज्ञ है, देव-ज्योतियों का स्वामी है, लोकों की उत्पत्ति, स्थिति और प्रलय का प्रभु है, और वेद में अनेक रूपों में स्तुत है — वही अनेक-किरणों वाला, तीनों लोकों का दीपक सूर्य हमें [उत्तम] वाणी प्रदान करे।
Source: Sanskrit (Devanāgarī): sanskritdocuments.org (Varāhamihira), cross-checked against the ITRANS master and, in IAST, against wisdomlib (M. D. Neely ed.). English & Hindi meanings by Vedic Horā — for review.
-
1.2 verified
The author’s purpose
Sanskrit
भूयोभिः पटुबुद्धिभिः पटुधियां होराफलज्ञप्तये शब्दन्यायसमन्वितेषु बहुशः शास्त्रेषु दृष्टेष्वपि । होरातन्त्र महार्णव प्रतरणे भग्नोद्यमानाम् अहं स्वल्पं वृत्त विचित्रम् अर्थ बहुलं शास्त्र प्लवं प्रारभे ॥ २॥
bhūyobhiḥ paṭubuddhibhiḥ paṭudhiyāṃ horāphalajñaptaye śabdanyāyasamanviteṣu bahuśaḥ śāstreṣu dṛṣṭeṣvapi | horātantramahārṇavaprataraṇe bhagnodyamānām ahaṃ svalpaṃ vṛttavicitramarthabahulaṃ śāstraplavaṃ prārabhe || 2 ||
English meaning
Although the science of horoscopy has been set out again and again, by keen intellects and for keen minds, in many treatises furnished with grammar and reasoning, yet — for those whose effort is broken in crossing the vast ocean of horā-science — I now begin this small raft of a work, varied in its metre and rich in meaning.
Hindi meaning
यद्यपि होराफल के ज्ञान के लिए तीक्ष्ण-बुद्धि वालों द्वारा, तीक्ष्ण मनीषियों के हेतु, व्याकरण और न्याय से युक्त अनेक शास्त्रों में इसे बार-बार प्रतिपादित किया गया है, तथापि होरा-शास्त्र रूपी महासागर को पार करने में जिनका उद्यम भग्न हो जाता है उनके लिए मैं छन्द में विचित्र और अर्थ में बहुल इस छोटे-से शास्त्र-रूपी बेड़े का आरम्भ करता हूँ।
Source: Sanskrit (Devanāgarī): sanskritdocuments.org (Varāhamihira), cross-checked against the ITRANS master and, in IAST, against wisdomlib (M. D. Neely ed.). English & Hindi meanings by Vedic Horā — for review.
-
1.3 verified
The word “horā”
Sanskrit
होरेत्यहो रात्र विकल्पम् एके वाञ्छन्ति पूर्वापर वर्ण लोपात् । कर्माजितं पूर्व भवे सद् आदि यत् तस्य पङ्क्तिं समभिव्यनक्ति ॥ ३॥
horetyahorātravikalpam eke vāñchanti pūrvāparavarṇalopāt | karmājitaṃ pūrvabhave sad ādi yattasya paṅktiṃ samabhivyanakti || 3 ||
English meaning
Some derive the word "horā" from "ahorātra" (day-and-night) by dropping its first and last syllables. It [horā, the science] reveals in sequence the good and other fruits earned by action (karma) in a former birth.
Hindi meaning
कुछ विद्वान् ‘अहोरात्र’ (दिन-रात) के प्रथम और अन्तिम अक्षर के लोप से ‘होरा’ शब्द की व्युत्पत्ति मानते हैं। यह [होरा-विद्या] पूर्वजन्म में किए गए कर्म से अर्जित शुभ आदि फलों की शृंखला को क्रमशः प्रकट करती है।
Source: Sanskrit (Devanāgarī): sanskritdocuments.org (Varāhamihira), cross-checked against the ITRANS master and, in IAST, against wisdomlib (M. D. Neely ed.). English & Hindi meanings by Vedic Horā — for review.
-
1.4 verified
The limbs of the Kālapuruṣa; synonyms for “sign”
Sanskrit
कालाङ्गानि वराङ्गमाननम् उरो हृत् क्रोड वासो भृतो बस्तिर्व्यञ्जनम् ऊरु जानु युगुले जङ्घे ततोऽङ्घ्रि द्वयम् । मेषाश्वि प्रथमा नवऋक्ष चरणाश्चक्र स्थिताराशयो राशि क्षेत्र गृहऋक्ष भानि भवनं चैकार्थ सम्प्रत्ययाः ॥ ४॥
kālāṅgāni varāṅgamānanamuro hṛtkroḍavāso bhṛto bastirvyañjanamūrujānuyugale jaṅghe tato’ṅghridvayam | meṣāśviprathamā navaṛkṣacaraṇāścakrasthitā rāśayo rāśikṣetragṛhaṛkṣabhāni bhavanaṃ caikārthasampratyayāḥ || 4 ||
English meaning
The limbs of the Time-person (Kālapuruṣa) are the head, the face, the chest, the heart, the belly, the waist, the generative organs, the two thighs, the pair of knees, then the two shanks, and lastly the two feet — [assigned to] the signs beginning with Meṣa (Aśvinī), which stand in the zodiac-wheel as nine quarters of the asterisms each. Rāśi, kṣetra, gṛha, ṛkṣa, bha and bhavana are all synonyms, conveying the one idea "sign".
Hindi meaning
काल-पुरुष के अंग हैं — सिर, मुख, वक्ष, हृदय, उदर, कटि, जननांग, दोनों जंघाएँ, दोनों घुटने, फिर दोनों पिंडलियाँ, और अन्त में दोनों पैर — ये मेष (अश्विनी) से आरम्भ होने वाली राशियाँ हैं, जो चक्र में नक्षत्रों के नौ-नौ चरणों के रूप में स्थित हैं। राशि, क्षेत्र, गृह, ऋक्ष, भ और भवन — ये सब एक ही अर्थ (‘राशि’) के वाचक हैं।
Source: Sanskrit (Devanāgarī): sanskritdocuments.org (Varāhamihira), cross-checked against the ITRANS master and, in IAST, against wisdomlib (M. D. Neely ed.). English & Hindi meanings by Vedic Horā — for review.
-
1.5 verified
The forms of the signs
Sanskrit
मत्स्यौ घटी नृ मिथुनं स गदं स वीणं चापी नरोऽश्व जघनो मकरो मृगास्यः । तौली स सस्यदहना प्लवगा च कन्या शेषाः स्वनाम सदृशाः स्वचराश्च सर्वे ॥ ५॥
matsyau ghaṭī nṛmithunaṃ sagadaṃ savīṇaṃ cāpī naro’śvajaghano makaro mṛgāsyaḥ | taulī sasasyadahanā plavagā ca kanyā śeṣāḥ svanāmasadṛśāḥ svacarāśca sarve || 5 ||
English meaning
Pisces is two fishes; Aquarius a pot; Gemini a man and woman holding a mace and a lute; Sagittarius an archer, a man with a horse’s hindquarters; Capricorn deer-faced (a crocodile); Libra a man bearing a balance; Virgo a maiden in a boat holding grain and a lamp. The rest resemble their own names, and every sign moves each in its own manner.
Hindi meaning
मीन दो मछलियाँ हैं; कुम्भ एक घट; मिथुन गदा और वीणा धारण किए एक पुरुष-स्त्री; धनु एक धनुर्धर — अश्व के पिछले भाग वाला पुरुष; मकर मृग-मुख वाला (मगर); तुला तराजू लिए एक पुरुष; कन्या नौका में अन्न और दीप लिए एक कुमारी। शेष राशियाँ अपने नाम के अनुरूप हैं, और सभी अपनी-अपनी गति से चलती हैं।
Source: Sanskrit (Devanāgarī): sanskritdocuments.org (Varāhamihira), cross-checked against the ITRANS master and, in IAST, against wisdomlib (M. D. Neely ed.). English & Hindi meanings by Vedic Horā — for review.
-
1.6 verified
Lords of the signs and the navāṁśa
Sanskrit
क्षितिज सित ज्ञ चन्द्ररवि सौम्य सितावनिजाः सुर गुरु मन्द सौरि गुरवश्च गृहांशकपः । अज मृग तौलि चन्द्र भवनादि नवांश विधिर्भवन समांशकाधिपतयः स्व गृहात् क्रमशः ॥ ६॥
kṣitija sita jña candraravi saumya sitāvanijāḥ suragurumandasauriguravaśca gṛhāṃśakapāḥ | ajamṛgataulicandrabhavanādi navāṃśa vidhirbhavana samāṃśakādhipatayaḥ svagṛhāt kramaśaḥ || 6 ||
English meaning
The lords of the signs, in order from Aries, are Mars, Venus, Mercury, the Moon, the Sun, Mercury, Venus, Mars, Jupiter, Saturn, Saturn and Jupiter — these rule the houses and their sub-divisions. The navāṁśa (ninth-part) is reckoned from Aries, Capricorn, Libra and Cancer [for the movable signs, from the sign itself]; the lords of a sign’s equal parts follow in order, beginning from its own sign.
Hindi meaning
मेष से क्रमशः राशियों के स्वामी हैं — मंगल, शुक्र, बुध, चन्द्र, सूर्य, बुध, शुक्र, मंगल, गुरु, शनि, शनि और गुरु — ये भाव तथा उनके अंशों के अधिपति हैं। नवांश की गणना मेष, मकर, तुला और कर्क से होती है [चर राशियों के लिए उसी राशि से]; और किसी राशि के समान अंशों के स्वामी उसी राशि से क्रमशः चलते हैं।
Source: Sanskrit (Devanāgarī): sanskritdocuments.org (Varāhamihira), cross-checked against the ITRANS master and, in IAST, against wisdomlib (M. D. Neely ed.). English & Hindi meanings by Vedic Horā — for review.
-
1.7 verified
The triṁśāṁśa (thirtieth-parts); the sign-junctions
Sanskrit
कुजरविज गुरु ज्ञ शुक्र भागाः पवन समीरण कौर्पि जूक लेयाः । अयुजि युजि तु भे विपर्ययस्थः शसि भवनालि झषान्तम् ऋक्ष संधिः ॥ ७॥
kujaravijagurujñaśukrabhāgāḥ pavanasamīraṇakaurpijūkaleyāḥ | ayujiyujitubheviparyayasthaḥ śasibhavanālijhaṣāntam ṛkṣasaṃdhiḥ || 7 ||
English meaning
The triṁśāṁśas (thirtieth-parts) of an odd sign are ruled, in degrees, by Mars, Saturn, Jupiter, Mercury and Venus (5, 5, 8, 7, 5); in an even sign the same order is reversed. The sensitive sign-junction (ṛkṣa-sandhi / gaṇḍānta) falls at the end of Cancer — the Moon’s house — and of Scorpio and Pisces.
Hindi meaning
विषम राशि के त्रिंशांश (तीसवें भाग) क्रमशः मंगल, शनि, गुरु, बुध और शुक्र के अधीन हैं (5, 5, 8, 7, 5 अंश); सम राशि में यही क्रम विपरीत होता है। संवेदनशील ऋक्ष-सन्धि (गण्डान्त) कर्क — चन्द्र के गृह — तथा वृश्चिक और मीन के अन्त में होती है।
Source: Sanskrit (Devanāgarī): sanskritdocuments.org (Varāhamihira), cross-checked against the ITRANS master and, in IAST, against wisdomlib (M. D. Neely ed.). English & Hindi meanings by Vedic Horā — for review.
-
1.8 verified
The foreign (yavana) names of the signs
Sanskrit
क्रिय तावुरि जितुम कुलीर लेय पाथोन जूक कौर्प्याख्याः । तौक्षिकाकोकेरो हृद् रोगश्चान्त्य भं चेत्थम् ॥ ८॥
kriyatāvurijitumakulīraleyapāthonajūka-kaurpyākhyāḥ | ...
English meaning
The signs are known also by the foreign (yavana) names Kriya, Tāvuri, Jituma, Kulīra, Leya, Pāthona, Jūka and Kaurpi [Aries through Scorpio, and so on for the rest].
Hindi meaning
राशियाँ विदेशी (यवन) नामों से भी जानी जाती हैं — क्रिय, तावुरि, जितुम, कुलीर, लेय, पाथोन, जूक और कौर्पि [मेष से वृश्चिक तक, तथा आगे शेष के लिए]।
Source: Sanskrit (Devanāgarī): sanskritdocuments.org (Varāhamihira), cross-checked against the ITRANS master and, in IAST, against wisdomlib (M. D. Neely ed.). English & Hindi meanings by Vedic Horā — for review.
-
1.9 verified
The vargas; “horā” as ascendant
Sanskrit
द्रेष्काण होरा नव भाग संज्ञास्त्रिंशांशकद्वादश संज्ञिताश्च । क्षेत्रं च यद्यस्य स तस्य वर्गो होरेति लग्नं भवनस्य चार्धम् ॥ ९॥
dreṣkāṇahorānavabhāgasaṃjñās triṃśāṃśakadvādaśasaṃjñitāśca | kṣetraṃ ca yadyasya sa tasya vargo horeti lagnaṃ bhavanasya cārdham || 9 ||
English meaning
The divisions named drekkāṇa, horā, navāṁśa, triṁśāṁśa and dvādaśāṁśa, together with the sign (kṣetra) itself, make up a [planet’s] varga-group. "Horā" also denotes the ascendant, and is the half of a sign.
Hindi meaning
द्रेष्काण, होरा, नवांश, त्रिंशांश और द्वादशांश नामक विभाग — तथा स्वयं राशि (क्षेत्र) — मिलकर [ग्रह का] वर्ग-समूह बनाते हैं। ‘होरा’ का अर्थ लग्न भी है, और यह राशि का आधा भाग है।
Source: Sanskrit (Devanāgarī): sanskritdocuments.org (Varāhamihira), cross-checked against the ITRANS master and, in IAST, against wisdomlib (M. D. Neely ed.). English & Hindi meanings by Vedic Horā — for review.
-
1.10 verified
Signs rising head-first, hind-first, or both
Sanskrit
गोऽजाश्वि कर्कि मिथुनाः स मृगा निशाख्याः पृष्ठोदया विमिथुनाः कथितास्तैव । शीर्षोदयादिन बलाश्च भवन्ति शेषा लग्नं समेत्युभयतः पृथुरोम युग्मम् ॥ १०॥
go’jāśvi karki mithunāḥ samṛgā niśākhyāḥ pṛṣṭhodayā vimithunāḥ kathitāstaiva | śīrṣodayādinabalāśca bhavanti śeṣā lagnaṃ sametyubhayataḥ pṛthuroma yugmam || 10 ||
English meaning
Aries, Taurus, Cancer, Sagittarius and Capricorn are called nocturnal and "hind-rising" (pṛṣṭhodaya); the rest are "head-rising" (śīrṣodaya) and strong by day; Pisces rises both ways (ubhayodaya). Gemini is reckoned a "hairy" (biped) sign.
Hindi meaning
मेष, वृष, कर्क, धनु और मकर रात्रि-संज्ञक तथा ‘पृष्ठोदय’ (पिछले भाग से उदय होने वाली) कही गई हैं; शेष ‘शीर्षोदय’ हैं और दिन में बलवान् होती हैं; मीन ‘उभयोदय’ है (दोनों प्रकार से उदय)। मिथुन को द्विपद (‘पृथुरोम’) राशि माना गया है।
Source: Sanskrit (Devanāgarī): sanskritdocuments.org (Varāhamihira), cross-checked against the ITRANS master and, in IAST, against wisdomlib (M. D. Neely ed.). English & Hindi meanings by Vedic Horā — for review.
-
1.11 verified
Male/female, movable/fixed/dual; the horās and drekkāṇas
Sanskrit
क्रूरः सौम्यः पुरुष वनिते ते चराग द्वि देहाः प्रागादीशाः क्रिय वृष नृयुक् कर्कटाः स त्रिकोणाः । मार्तण्डेन्द्वोरयुजि समभे चन्द्र भान्वोश्च होरे द्रेष्काणाः स्युः स्व भवन सुत त्रित्रिकोणाधिपानाम् ॥ ११॥
krūraḥ saumyaḥ puruṣavanite te carāga dvi dehāḥ prāgādīśāḥ kriyavṛṣanṛyukkarkaṭāḥ sa trikoṇāḥ | mārtaṇḍendvorayuji samabhe candra bhānvośca hore dreṣkāṇāḥ syuḥ sva bhavana suta tritrikoṇādhipānām || 11 ||
English meaning
Odd signs are male and cruel, even signs female and gentle; the signs are movable, fixed and dual in turn from Aries, and are lords of the directions beginning with the east. The two horās of a sign belong to the Sun and the Moon — the Sun’s first in an odd sign, the Moon’s first in an even one; the three drekkāṇas are ruled by the lords of the sign itself, of the 5th, and of the 9th from it (the trine lords).
Hindi meaning
विषम राशियाँ पुरुष-संज्ञक व क्रूर हैं, सम राशियाँ स्त्री-संज्ञक व सौम्य; राशियाँ मेष से क्रमशः चर, स्थिर और द्विस्वभाव हैं, तथा पूर्व आदि दिशाओं की स्वामिनी हैं। राशि की दो होराएँ सूर्य और चन्द्र की होती हैं — विषम राशि में प्रथम होरा सूर्य की, सम में चन्द्र की; और तीन द्रेष्काण उसी राशि, पंचम तथा नवम (त्रिकोण) के स्वामियों के अधीन होते हैं।
Source: Sanskrit (Devanāgarī): sanskritdocuments.org (Varāhamihira), cross-checked against the ITRANS master and, in IAST, against wisdomlib (M. D. Neely ed.). English & Hindi meanings by Vedic Horā — for review.
-
1.12 verified
An alternative view of the horās and drekkāṇas
Sanskrit
के चित् तु होरां प्रथमां भपस्य वाञ्छन्ति लाभाधिपतेर्द्वितीयाम् । द्रेष्काण संज्ञाम् अपि वर्णयन्ति स्वद्वादशैकादशराशिपानाम् ॥ १२॥
kecit tu horāṃ prathamāṃ bhapasya vāñchanti lābhādhipaterdvitīyām | dreṣkāṇa saṃjñām api varṇayanti svadvādaśaikādaśarāśipānām || 12 ||
English meaning
Some, however, would assign the first horā to the lord of the sign and the second to the lord of the gain-house (11th); and they describe the three drekkāṇas as belonging to the lords of the sign itself, the 12th, and the 11th from it.
Hindi meaning
किन्तु कुछ आचार्य प्रथम होरा को राशि-स्वामी की और द्वितीय को लाभ-स्थान (एकादश) के स्वामी की मानते हैं; और वे तीन द्रेष्काणों को उसी राशि, द्वादश तथा एकादश के स्वामियों के अधीन बताते हैं।
Source: Sanskrit (Devanāgarī): sanskritdocuments.org (Varāhamihira), cross-checked against the ITRANS master and, in IAST, against wisdomlib (M. D. Neely ed.). English & Hindi meanings by Vedic Horā — for review.
-
1.13 verified
Exaltation and debilitation of the planets
Sanskrit
अज वृषभ मृगाङ्गना कुलीरा झष वणिजा च दिवाकरादि तुङ्गाः । दश शिखि मनु युक् तिथीन्द्रियांशैस्त्रि नवक विंशतिभिश्च ते अस्त नीचाः ॥ १३॥
ajavṛṣabhamṛgāṅganākulīrājhaṣavaṇijā ca divākarādi tuṅgāḥ | daśa śikhi manu yuk tithi īndriyāṃśais trinavakaviṃśatibhiśca te astanīcāḥ || 13 ||
English meaning
The exaltation signs, for the Sun and the rest in order, are Aries, Taurus, Capricorn, Virgo, Cancer, Pisces and Libra [Sun, Moon, Mars, Mercury, Jupiter, Venus, Saturn], the exact degrees being 10°, 3°, 28°, 15°, 5°, 27° and 20°. The debilitation of each planet lies in the seventh sign from its exaltation, at the same degree.
Hindi meaning
सूर्यादि ग्रहों की उच्च राशियाँ क्रमशः मेष, वृष, मकर, कन्या, कर्क, मीन और तुला हैं [सूर्य, चन्द्र, मंगल, बुध, गुरु, शुक्र, शनि], और उच्चांश क्रमशः 10°, 3°, 28°, 15°, 5°, 27° तथा 20° हैं। प्रत्येक ग्रह की नीच राशि उसकी उच्च राशि से सातवीं राशि में, उन्हीं अंशों पर होती है।
Source: Sanskrit (Devanāgarī): sanskritdocuments.org (Varāhamihira), cross-checked against the ITRANS master and, in IAST, against wisdomlib (M. D. Neely ed.). English & Hindi meanings by Vedic Horā — for review.
-
1.14 verified
Vargottama navāṁśa; the mūlatrikoṇa signs
Sanskrit
वर्गोत्तमाश्चरगृहादिषु पूर्व मध्य पर्यन्ततः शुभ फला नव भाग संज्ञाः । सिंहो वृष प्रथम षष्ठ हयाङ्ग तौलि कुम्भास्त्रिकोण भवनानि भवन्ति सूर्यात् ॥ १४॥
vargottamāścaragṛhādiṣu pūrvamadhyaparyantataḥ śubhaphalā navabhāgasaṃjñāḥ | siṃho vṛṣaprathamaṣaṣṭhahayāṅgataulikumbhās trikoṇabhavanāni bhavanti sūryāt || 14 ||
English meaning
The vargottama navāṁśa is the first, the middle, or the last ninth-part in a movable, fixed, or dual sign respectively, and gives auspicious results. The mūlatrikoṇa (root-trine) signs, from the Sun onward, are Leo, Taurus, Aries, Virgo, Sagittarius, Libra and Aquarius.
Hindi meaning
वर्गोत्तम नवांश चर, स्थिर और द्विस्वभाव राशियों में क्रमशः प्रथम, मध्य और अन्तिम नवांश होता है, और शुभ फल देता है। सूर्यादि ग्रहों की मूलत्रिकोण राशियाँ हैं — सिंह, वृष, मेष, कन्या, धनु, तुला और कुम्भ।
Source: Sanskrit (Devanāgarī): sanskritdocuments.org (Varāhamihira), cross-checked against the ITRANS master and, in IAST, against wisdomlib (M. D. Neely ed.). English & Hindi meanings by Vedic Horā — for review.
-
1.15 verified
Names of the twelve houses; the upacaya houses
Sanskrit
होरादयस्तनु कुटुम्ब सहोत्थ बन्धु पुत्रारि पत्नी मरणानि शुभास्पदायाः । रिःफाख्यम् इत्युपचयान्यरि कर्म लाभदुश्चिक्य संज्ञित गृहाणि न नित्यम् एके ॥ १५॥
horādayastanukuṭumbasahotthabandhuputrāripatnī-maraṇāni śubhāspadāyāḥ | riḥphākhyam ityupacayānyarikarmalābhaduścikya-saṃjñitagṛhāṇi na nityam eke || 15 ||
English meaning
The twelve houses, beginning with the horā (ascendant), are: the body (1), family and wealth (2), siblings (3), kin and home (4), children (5), enemies (6), spouse (7), death (8), fortune (9), action (10), gains (11), and the 12th, called riḥpha. The "growth" houses (upacaya) are the 3rd, 6th, 10th and 11th — though some do not always count them so.
Hindi meaning
लग्न (होरा) से आरम्भ बारह भाव हैं — तनु/शरीर (1), कुटुम्ब/धन (2), सहज/भाई-बहन (3), बन्धु/गृह (4), पुत्र (5), शत्रु (6), पत्नी/जाया (7), मरण (8), भाग्य (9), कर्म (10), लाभ (11), और द्वादश — जिसे ‘रिःफ’ कहते हैं। उपचय भाव तीसरा, छठा, दसवाँ और ग्यारहवाँ हैं — यद्यपि कुछ आचार्य इन्हें सदैव नहीं गिनते।
Source: Sanskrit (Devanāgarī): sanskritdocuments.org (Varāhamihira), cross-checked against the ITRANS master and, in IAST, against wisdomlib (M. D. Neely ed.). English & Hindi meanings by Vedic Horā — for review.
-
1.16 verified
Further names of the houses; the “square” houses
Sanskrit
कल्प स्व विक्रम गृह प्रतिभा क्षतानि चित्तोत्थरन्ध्र गुरु मान भव व्ययानि । लग्नाच्चतुर्थ निधने चतुरस्र संज्ञे द्यूनं च सप्तम गृहं दशमऋक्षम् आज्ञा ॥ १६॥
kalpasvavikramagṛhapratibhākṣatāni cittottharandhragurumānabhavavyayāni | lagnāccaturtha nidhane caturasra saṃjñe dyūnaṃ ca saptama gṛhaṃ daśamaṛkṣam ājñā || 16 ||
English meaning
Further names are given for the houses. The 4th and 8th from the ascendant are called "caturasra" (the square houses); the 7th house is "dyūna" (the descendant); and the 10th house is "ājñā" — the house of command, i.e. of action.
Hindi meaning
भावों के और नाम दिए गए हैं। लग्न से चौथा और आठवाँ भाव ‘चतुरस्र’ (कोणीय भाव) कहलाते हैं; सातवाँ भाव ‘द्यून’ (अस्त) है; और दसवाँ भाव ‘आज्ञा’ — आज्ञा अर्थात् कर्म का स्थान है।
Source: Sanskrit (Devanāgarī): sanskritdocuments.org (Varāhamihira), cross-checked against the ITRANS master and, in IAST, against wisdomlib (M. D. Neely ed.). English & Hindi meanings by Vedic Horā — for review.
-
1.17 verified
The angles (kendra); which signs are strong in them
Sanskrit
कण्टक केन्द्र चतुष्टय संज्ञाः सप्तम लग्न चतुर्थ ख भानाम् । तेषु यथाभिहितेषु बलाढ्याः कीट नरांबु चराः पशवश्च ॥ १७॥
kaṇṭakakendracatuṣṭayasaṃjñāḥ saptamalagnacaturthakhabhānām | teṣu yathābhihiteṣu balāḍhyāḥ kīṭa narāṃbu carāḥ paśavaśca || 17 ||
English meaning
The 7th, 1st (lagna), 4th and 10th (kha) houses are termed kaṇṭaka, kendra and catuṣṭaya — the angles. In these, respectively, the insect (Scorpio-type), human, watery and quadruped signs are strong.
Hindi meaning
सातवाँ, प्रथम (लग्न), चौथा और दसवाँ भाव ‘कण्टक / केन्द्र / चतुष्टय’ — अर्थात् कोण-स्थान — कहलाते हैं। इनमें क्रमशः कीट, मनुष्य, जल और चतुष्पद राशियाँ बलवान् होती हैं।
Source: Sanskrit (Devanāgarī): sanskritdocuments.org (Varāhamihira), cross-checked against the ITRANS master and, in IAST, against wisdomlib (M. D. Neely ed.). English & Hindi meanings by Vedic Horā — for review.
-
1.18 verified
Succedent and cadent houses; more house-names
Sanskrit
केन्द्रात् परं पणफरं परतस्तु सर्व भापोक्लिमं हिबुकम् अम्बु सुखं च वेश्म । जामित्रम् अस्त भवनं त्रिकोणं मेषूरणं दशमम् अत्र च कर्म विद्यात् ॥ १८॥
kendrāt paraṃ paṇapharaṃ paratastu sarvamāpoklimaṃ hibukam ambusukhaṃ ca veśma | jāmitram asta bhavanaṃ trikoṇaṃ meṣūraṇaṃ daśamam atra ca karma vidyāt || 18 ||
English meaning
The house next after an angle is "paṇaphara" (succedent); the one beyond that is "āpoklima" (cadent). The 4th house is "hibuka" (also ambu, sukha); the 7th is "jāmitra" (the descendant); the 10th is "meṣūraṇa" — and it should be known as the house of action (karma).
Hindi meaning
केन्द्र के ठीक बाद का भाव ‘पणफर’ (आगामी) है; उसके आगे का ‘आपोक्लिम’ (पतित)। चौथा भाव ‘हिबुक’ (तथा अम्बु, सुख) है; सातवाँ ‘जामित्र’ (अस्त); दसवाँ ‘मेषूरण’ — और इसे कर्म का स्थान जानना चाहिए।
Source: Sanskrit (Devanāgarī): sanskritdocuments.org (Varāhamihira), cross-checked against the ITRANS master and, in IAST, against wisdomlib (M. D. Neely ed.). English & Hindi meanings by Vedic Horā — for review.
-
1.19 verified
Strength of signs by lord, aspect, and time
Sanskrit
होरा स्वामि गुरु ज्ञ वीक्षितयुता नान्यैश्च वीर्योत्कटा केन्द्रस्था द्वि पदादयोऽह्नि निशि च प्राप्ते च संध्याद्वये । पूर्वार्धे विषयादयः कृत गुणा मानं प्रतीपं च तद्दुश्चिक्यं सहजं तपश्च नवमं त्र्याद्यां त्रिकोणं च तत् ॥ १९॥
horā svāmigurujñavīkṣitayutā nānyaiśca vīryotkaṭā kendrasthā dvipadādayo’hniniśica prāpte ca saṃdhyādvaye | pūrvārdhe viṣayādayaḥ kṛta guṇā mānaṃ pratīpaṃ ca tadduścikyaṃ sahajaṃ tapaśca navamaṃ tryādyāṃ trikoṇaṃ ca tat || 19 ||
English meaning
A sign joined with or aspected by its own lord, Jupiter or Mercury (and not by others) is exceptionally strong. The biped signs are strong when standing in an angle by day, [the others by night,] and both at the two twilights; further rules of half-sign and directional strength are then given. (The verse also names the 3rd house "duścikya"/sahaja and the 9th "tapas"/trikoṇa.)
Hindi meaning
अपने स्वामी, गुरु या बुध से युत अथवा दृष्ट राशि (अन्य ग्रहों से नहीं) अत्यन्त बलवान् होती है। द्विपद राशियाँ दिन में केन्द्र में [तथा अन्य रात्रि में] और दोनों सन्ध्याओं में बलवान् होती हैं; इसके आगे अर्ध-राशि और दिशा-बल के नियम दिए गए हैं। (श्लोक तीसरे भाव को ‘दुश्चिक्य’/सहज और नवम को ‘तप’/त्रिकोण भी कहता है।)
Source: Sanskrit (Devanāgarī): sanskritdocuments.org (Varāhamihira), cross-checked against the ITRANS master and, in IAST, against wisdomlib (M. D. Neely ed.). English & Hindi meanings by Vedic Horā — for review.
-
1.20 verified
The colours of the signs; the veśi
Sanskrit
रक्तः श्वेतः शुक तनु निभः पाटलो धूम्र पांडुश्चित्रः कृष्णः कनक सदृशः पिङ्गलः कर्बुरश्च । बभ्रुः स्वच्छः प्रथम भवनाद्येषु वर्णाः प्लवत्वं स्वाम्याशाख्यं दिन करयुताद् भाद् द्वितीयं च वेशिः ॥ २०॥
raktaḥ śvetaḥ śuka tanu nibhaḥ pāṭalo dhūmra pāṃḍuścitraḥ kṛṣṇaḥ kanaka sadṛśaḥ piṅgalaḥ karburaśca | babhruḥ svacchaḥ prathama bhavanādyeṣu varṇāḥ plavatvaṃ svāmyāśākhyaṃ dina karayutād bhād dvitīyaṃ ca veśiḥ || 20 ||
English meaning
The colours of the signs, from Aries onward, are: red, white, parrot-green, pale-pink, smoky-grey, pale, variegated, black, golden, tawny, speckled, and brown/clear. The sign’s direction follows its lord; and the sign next after the one the Sun occupies is called "veśi".
Hindi meaning
मेष से आरम्भ राशियों के वर्ण हैं — लाल, श्वेत, शुक-हरित, पाटल (हल्का गुलाबी), धूम्र, पाण्डु, चित्र-विचित्र, कृष्ण, स्वर्ण-सदृश, पिंगल, कर्बुर, और बभ्रु/स्वच्छ। राशि की दिशा उसके स्वामी के अनुसार होती है; और सूर्य जिस राशि में हो उससे अगली राशि ‘वेशि’ कहलाती है।
Source: Sanskrit (Devanāgarī): sanskritdocuments.org (Varāhamihira), cross-checked against the ITRANS master and, in IAST, against wisdomlib (M. D. Neely ed.). English & Hindi meanings by Vedic Horā — for review.
2 Graha-bheda — the planets (21)
-
2.1 verified
What the planets signify (kārakatva)
Sanskrit
कालात्मादिन कृन् मनस्तुहिनगुः सत्त्वं कुजो ज्ञो वचो जीवो ज्ञान सुखे सितश्च मदनो दुःखं दिनेशात्मजः । राजानौ रवि शीतगू क्षित सुतो नेता कुमारो बुधः सूरिर्दानव पूजितश्च सचिवौ प्रेष्यः सहस्रांशुजः ॥ १॥
kālātmādinakṛn manastuhinaguḥ satvaṃ kujo jño vaco jīvo jñānasukhe sitaśca madano duḥkhaṃ dineśātmajaḥ | rājānau raviśītagū kṣitasuto netā kumāro budhaḥ sūrirdānava pūjitaśca sacivau preṣyaḥ sahasrāṃśujaḥ || 1 ||
English meaning
The Sun signifies the soul; the Moon the mind; Mars strength; Mercury speech; Jupiter knowledge and happiness; Venus desire; and Saturn (the Sun’s son) sorrow. The Sun and Moon are the two royal planets; Mars is the army-commander; Mercury the heir-apparent; Jupiter and Venus (preceptors of the gods and of the demons) the two ministers; and Saturn the servant.
Hindi meaning
सूर्य आत्मा का, चन्द्र मन का, मंगल बल का, बुध वाणी का, गुरु ज्ञान और सुख का, शुक्र काम का, और शनि (सूर्य-पुत्र) दुःख का कारक है। सूर्य और चन्द्र दो राजा हैं; मंगल सेनापति; बुध युवराज; गुरु और शुक्र (देव-गुरु और दानव-गुरु) दो मन्त्री; और शनि सेवक है।
Source: Sanskrit (Devanāgarī): sanskritdocuments.org (Varāhamihira), cross-checked against the ITRANS master and, in IAST, against wisdomlib (M. D. Neely ed.). English & Hindi meanings by Vedic Horā — for review.
-
2.2 verified
Synonyms of the planets (Sun–Saturn)
Sanskrit
हेलिः सूर्यश्चन्द्रमाः शीतरश्मिर्हेम्नो विज् ज्ञो बोधनश्चेन्दु पुत्रः । आरो वक्रः क्रूरदृक् चावनेयः कोणो मन्दः सूर्य पुत्रोऽसितश्च ॥ २॥
heliḥ sūryaścandramāḥ śītaraśmirhemno vij jño bodhanaścendu putraḥ | āro vakraḥ krūradṛk cāvaneyaḥ koṇo mandaḥ sūrya putro’sitaśca || 2 ||
English meaning
Synonyms: the Sun is Heli, Sūrya; the Moon Candramas, Śītaraśmi; Mercury Jña, Bodhana, Induputra; Mars Āra, Vakra, Krūradṛś, Avaneya; Saturn Koṇa, Manda, Sūryaputra, Asita.
Hindi meaning
पर्याय: सूर्य — हेलि, सूर्य; चन्द्र — चन्द्रमा, शीतरश्मि; बुध — ज्ञ, बोधन, इन्दुपुत्र; मंगल — आर, वक्र, क्रूरदृक्, अवनेय; शनि — कोण, मन्द, सूर्यपुत्र, असित।
Source: Sanskrit (Devanāgarī): sanskritdocuments.org (Varāhamihira), cross-checked against the ITRANS master and, in IAST, against wisdomlib (M. D. Neely ed.). English & Hindi meanings by Vedic Horā — for review.
-
2.3 verified
Synonyms (Jupiter, Venus, Rāhu, Ketu)
Sanskrit
जीवोऽङ्गिराः सुर गुरुर्वचसां पतीज्यः शुक्रो भृगुर्भृगुसुतः सितास्फुजिच्च । राहुस्तमोऽगुरसुरश्च शिखीति केतुः पर्यायम् अन्यम् उपलभ्य वदेच्च लोकात् ॥ ३॥
jīvo’ṅgirāḥ sura gururvacasāṃpatījyaḥ śukro bhṛgurbhṛgusutaḥ sitāsphujicca | rāhustamo’gurasuraśca śikhīti ketuḥ paryāyam anyam upalabhya vadecca lokāt || 3 ||
English meaning
Jupiter is Jīva, Aṅgiras, Suraguru, Vācaspati, Ijya; Venus is Śukra, Bhṛgu, Bhṛgusuta, Sita, Asphujit; Rāhu is Tamas, the sunless one, the demon; Ketu is Śikhin. Other synonyms one may learn from common usage.
Hindi meaning
गुरु — जीव, अंगिरा, सुरगुरु, वाचस्पति, इज्य; शुक्र — शुक्र, भृगु, भृगुसुत, सित, अस्फुजित्; राहु — तमस्, अगु, असुर; केतु — शिखी। अन्य पर्याय लोक-व्यवहार से जान लेने चाहिए।
Source: Sanskrit (Devanāgarī): sanskritdocuments.org (Varāhamihira), cross-checked against the ITRANS master and, in IAST, against wisdomlib (M. D. Neely ed.). English & Hindi meanings by Vedic Horā — for review.
-
2.4 verified
Complexions of the planets
Sanskrit
रक्त श्यामो भास्करो गौरेन्दुर्नात्युच्चाङ्गो रक्त गौरश्च वक्रः । दूर्वा श्यामो ज्ञो गुरुर्गौर गात्रः श्यामः शुक्रो भास्करिः कृष्णदेहः ॥ ४॥
rakta śyāmo bhāskaro gaurendurnātyuccāṅgo rakta gauraśca vakraḥ | dūrvā śyāmo jño gururgauragātraḥ śyāmaḥ śukro bhāskariḥ kṛṣṇadehaḥ || 4 ||
English meaning
Complexions: the Sun is dark-red; the Moon fair; Mars red and not very tall; Mercury green like dūrvā grass; Jupiter fair-bodied; Venus dark; and Saturn (the Sun’s son) black-bodied.
Hindi meaning
वर्ण: सूर्य गहरा लाल; चन्द्र गौर (श्वेत); मंगल लाल और अधिक ऊँचा नहीं; बुध दूर्वा-सा हरा; गुरु गौर-शरीर; शुक्र श्याम; और शनि (सूर्य-पुत्र) कृष्ण-देह।
Source: Sanskrit (Devanāgarī): sanskritdocuments.org (Varāhamihira), cross-checked against the ITRANS master and, in IAST, against wisdomlib (M. D. Neely ed.). English & Hindi meanings by Vedic Horā — for review.
-
2.5 verified
Presiding deities; the natural malefics
Sanskrit
वर्णास्ताम्र सितातिरक्त हरित व्यापीत चित्रासिता । बहून्यम्ब्वग्निज केशवेन्द्र शचिकाः सूर्यादि नाथाः क्रमात् । प्रागाद्यारवि शुक्र लोहित तमः सौरेन्दु वित् सूरयः क्षीणेन्द्वर्क मही सुतार्क तनयाः पापा बुधस्तैर्युतः ॥ ५॥
varṇāstāmra sitātirakta harita vyāpīta citrāsitā | vahnyambvagnijakeśavendraśacikāḥ sūryādināthāḥ kramāt | prāgādyāraviśukralohitatamaḥsaurenduvitsūrayaḥ kṣīṇendvarkamahīsutārkatanayāḥ pāpā budhastairyutaḥ || 5 ||
English meaning
The colours (in another reckoning) are copper, white, deep-red, green, yellow, variegated and black. The presiding deities of the Sun and the rest are, in order, Agni, the Waters, the fire-born Skanda, Viṣṇu (Keśava), Indra, Śacī and Brahmā. The natural malefics are the Sun, Mars, Saturn and the waning Moon; Mercury too becomes malefic when joined with malefics.
Hindi meaning
अन्य गणना में वर्ण — ताम्र, श्वेत, अति-लाल, हरित, पीत, चित्र और कृष्ण। सूर्यादि के अधिष्ठातृ देवता क्रमशः — अग्नि, जल (वरुण), अग्निज स्कन्द, विष्णु (केशव), इन्द्र, शची और ब्रह्मा। स्वाभाविक पापग्रह — सूर्य, मंगल, शनि और क्षीण चन्द्र; तथा पापग्रहों से युत होने पर बुध भी पाप हो जाता है।
Source: Sanskrit (Devanāgarī): sanskritdocuments.org (Varāhamihira), cross-checked against the ITRANS master and, in IAST, against wisdomlib (M. D. Neely ed.). English & Hindi meanings by Vedic Horā — for review.
-
2.6 verified
Gender of the planets; lords of the elements
Sanskrit
बुध सूर्य सुतौ नपुंसकाखौ शशि शुक्रौ युवती नराश्च शेषाः । शिखिभू ख पयो मरुद् गणानां वशिनो भूमि सुतादयः क्रमेण ॥ ६॥
budhasūryasutaunapuṃsakākhau śaśiśukrau yuvatī narāśca śeṣāḥ | śikhibhūkhapayomarudgaṇānāṃ vaśino bhūmi sutādayaḥ krameṇa || 6 ||
English meaning
Mercury and Saturn are neuter; the Moon and Venus female; the rest male. Mars, Mercury, Jupiter, Venus and Saturn govern, respectively, fire, earth, ether, water and air.
Hindi meaning
बुध और शनि नपुंसक हैं; चन्द्र और शुक्र स्त्री; शेष पुरुष। मंगल, बुध, गुरु, शुक्र और शनि क्रमशः अग्नि, पृथ्वी, आकाश, जल और वायु के स्वामी हैं।
Source: Sanskrit (Devanāgarī): sanskritdocuments.org (Varāhamihira), cross-checked against the ITRANS master and, in IAST, against wisdomlib (M. D. Neely ed.). English & Hindi meanings by Vedic Horā — for review.
-
2.7 verified
Caste (varṇa) and quality (guṇa) of the planets
Sanskrit
विप्रादितः शुक्र गुरू कुजार्कौ शशी बुधश्चेत्यसितान्त्यजानाम् । चन्द्रार्क जीवा ज्ञ सितौ कुजार्की यथा क्रमं सत्त्वरजस्तमांसि ॥ ७॥
viprāditaḥ śukragurū kujārkau śaśī budhaścetyasitāntyajānām | candrārka jīvā jña sitau kujārkī yathā kramaṃ satvarajastamāṃsi || 7 ||
English meaning
By caste: Venus and Jupiter are Brahmins; Mars and the Sun Kṣatriyas; the Moon a Vaiśya; Mercury a Śūdra; and Saturn of the lowest class. By quality: the Moon, Sun and Jupiter are sāttvika; Mercury and Venus rājasika; Mars and Saturn tāmasika.
Hindi meaning
वर्ण से: शुक्र और गुरु ब्राह्मण; मंगल और सूर्य क्षत्रिय; चन्द्र वैश्य; बुध शूद्र; और शनि अन्त्यज। गुण से: चन्द्र, सूर्य और गुरु सात्त्विक; बुध और शुक्र राजसिक; मंगल और शनि तामसिक।
Source: Sanskrit (Devanāgarī): sanskritdocuments.org (Varāhamihira), cross-checked against the ITRANS master and, in IAST, against wisdomlib (M. D. Neely ed.). English & Hindi meanings by Vedic Horā — for review.
-
2.8 verified
The Sun and the Moon described
Sanskrit
मधु पिङ्गलदृक् चतुरस्र तनुः पित्त प्रकृतिः सविताल्प कचः । तनु वृत्त तनुर्बहु वात कफः प्राज्ञश्च शशी मृदु वाक् शुभदृक् ॥ ८॥
madhu piṅgaladṛk caturasra tanuḥ pitta prakṛtiḥ savitālpa kacaḥ | tanu vṛtta tanurbahu vāta kaphaḥ prājñaśca śaśī mṛdu vāk śubhadṛk || 8 ||
English meaning
The Sun has honey-brown eyes, a well-knit (square) frame, a bilious constitution and scanty hair. The Moon is of a thin, round body, of a windy-and-phlegmatic constitution, wise, soft in speech and pleasant to behold.
Hindi meaning
सूर्य के नेत्र मधु-सदृश भूरे, शरीर सुगठित (चतुरस्र), प्रकृति पित्त-प्रधान और केश अल्प होते हैं। चन्द्र पतले, गोल शरीर वाला, वात-कफ प्रकृति का, बुद्धिमान्, मृदुभाषी और देखने में सुखद है।
Source: Sanskrit (Devanāgarī): sanskritdocuments.org (Varāhamihira), cross-checked against the ITRANS master and, in IAST, against wisdomlib (M. D. Neely ed.). English & Hindi meanings by Vedic Horā — for review.
-
2.9 verified
Mars and Mercury described
Sanskrit
क्रूरदृक् तरुण मूर्तिरुदारः पैत्तिकः सुचपलः कृश मध्यः । श्लिष्टवाक् सतत हास्यरुचिर्ज्ञः पित्त मारुत कफ प्रकृतिश्च ॥ ९॥
krūradṛk taruṇamūrtirudāraḥ paittikaḥ sucapalaḥ kṛśamadhyaḥ | śliṣṭavāk satatahāsyarucirjñaḥ pittamārutakaphaprakṛtiśca || 9 ||
English meaning
Mars is fierce-eyed, of youthful form, generous, bilious, very fickle and slender-waisted. Mercury has coherent (or punning) speech, is fond of constant jesting, and is of a mixed (bile-wind-phlegm) constitution.
Hindi meaning
मंगल क्रूर-दृष्टि, युवा-रूप, उदार, पित्त-प्रकृति, अत्यन्त चंचल और कृश-कटि वाला है। बुध श्लिष्ट (संगत या द्व्यर्थक) वाणी वाला, सदा हास्य-प्रिय, और पित्त-वात-कफ (मिश्र) प्रकृति का है।
Source: Sanskrit (Devanāgarī): sanskritdocuments.org (Varāhamihira), cross-checked against the ITRANS master and, in IAST, against wisdomlib (M. D. Neely ed.). English & Hindi meanings by Vedic Horā — for review.
-
2.10 verified
Jupiter and Venus described
Sanskrit
बृहत् तनुः पिङ्गल मूर्धजेक्षणो बृहस्पतिः श्रेष्ठ मतिः कफात्मकः । भृगुः सुखी कान्त वपुः सुलोचनः कफानिलात्मासित वक्र मूर्धजः ॥ १०॥
bṛhattanuḥ piṅgala mūrdhajekṣaṇo bṛhaspatiḥ śreṣṭha matiḥ kaphātmakaḥ | bhṛguḥ sukhī kānta vapuḥ sulocanaḥ kaphānilātmāsita vakra mūrdhajaḥ || 10 ||
English meaning
Jupiter is large-bodied, with tawny hair and eyes, of excellent intellect and phlegmatic. Venus is happy, of charming form and fine eyes, of a phlegmatic-and-windy constitution, with light-coloured, curly hair.
Hindi meaning
गुरु विशाल-शरीर, पिंगल केश और नेत्रों वाला, श्रेष्ठ बुद्धि का, और कफ-प्रकृति का है। शुक्र सुखी, मनोहर देह और सुन्दर नेत्रों वाला, कफ-वात प्रकृति का, तथा श्वेत घुँघराले केशों वाला है।
Source: Sanskrit (Devanāgarī): sanskritdocuments.org (Varāhamihira), cross-checked against the ITRANS master and, in IAST, against wisdomlib (M. D. Neely ed.). English & Hindi meanings by Vedic Horā — for review.
-
2.11 verified
Saturn described; the bodily constituents (dhātus)
Sanskrit
मन्दोऽलसः कपिलदृक् कृशदीर्घ गात्रः स्थूलद्विजः परुषरोम कचोऽनिलात्मा । स्नाय्वस्थ्यसृक् त्वग् अथ शुक्र वसे च मज्जा मन्दार्क चन्द्र बुध शुक्र सुरेज्य भौमाः ॥ ११॥
mando’lasaḥ kapiladṛk kṛśadīrgha gātraḥ sthūladvijaḥ paruṣaroma kaco’nilātmā | snāyvasthyasṛk tvag atha śukra vase ca majjā mandārka candra budha śukra surejya bhaumāḥ || 11 ||
English meaning
Saturn is lazy, brown-eyed, of a thin, tall frame, with large teeth, coarse body-hair and a windy constitution. The bodily constituents (dhātus) — muscle/nerve, bone, blood, skin, semen and marrow — are governed respectively by Saturn, the Sun, the Moon, Mercury, Venus and Jupiter (with Mars).
Hindi meaning
शनि आलसी, कपिल (भूरे) नेत्रों वाला, कृश-दीर्घ शरीर, स्थूल दाँत, कठोर रोम और वात-प्रकृति का है। धातुएँ — स्नायु, अस्थि, रक्त, त्वचा, शुक्र और मज्जा — क्रमशः शनि, सूर्य, चन्द्र, बुध, शुक्र और गुरु (तथा मंगल) के अधीन हैं।
Source: Sanskrit (Devanāgarī): sanskritdocuments.org (Varāhamihira), cross-checked against the ITRANS master and, in IAST, against wisdomlib (M. D. Neely ed.). English & Hindi meanings by Vedic Horā — for review.
-
2.12 verified
Places, objects, metals and seasons of the planets
Sanskrit
देवाम्ब्वग्नि विहार कोश शयन क्षित्युत्करेशाः क्रमात् । वस्त्रं स्थूलम् अभुक्तम् अग्निक हतं मध्यं दृढं स्फाटितम् । ताम्रं स्यान् मणि हेमयुक्ति रजतान्यर्काच्च मुक्तायसी । द्रेष्काणैः शिशिरादयः शशु रुच ज्ञ ग्वादिषूद्यत्सु वा ॥ १२॥
devāmbvagnivihārakośaśayanakṣityutkareśāḥ kramāt | vastraṃ sthūlam abhuktam agnikahataṃ madhyaṃ dṛḍhaṃ sphāṭitam | tāmraṃ syān maṇihemayuktirajatānyarkācca muktāyasī | dreṣkāṇaiḥ śiśirādayaḥ śaśurucajñagvādiṣūdyatsuvā || 12 ||
English meaning
The Sun governs temples; the Moon watery places; Mars fire; Mercury sport and play; Jupiter the treasury; Venus the bedchamber; and Saturn refuse-heaps. The verse further assigns kinds of cloth, the metals (copper, gems-and-gold, silver, pearl, iron), and the seasons reckoned by drekkāṇa.
Hindi meaning
सूर्य देवालय का, चन्द्र जल-स्थान का, मंगल अग्नि का, बुध क्रीड़ा-स्थल का, गुरु कोष का, शुक्र शयन-कक्ष का, और शनि कूड़ा-स्थान का स्वामी है। श्लोक आगे वस्त्रों के प्रकार, धातुओं (ताम्र, मणि-स्वर्ण, रजत, मुक्ता, लोह) और द्रेष्काण द्वारा ऋतुओं का भी निर्धारण करता है।
Source: Sanskrit (Devanāgarī): sanskritdocuments.org (Varāhamihira), cross-checked against the ITRANS master and, in IAST, against wisdomlib (M. D. Neely ed.). English & Hindi meanings by Vedic Horā — for review.
-
2.13 verified
The aspects (dṛṣṭi) of the planets
Sanskrit
त्रि दश त्रिकोण चतुरस्र सप्तमान्यवलोकयन्ति चरणाभिवृद्धितः । रविजामरेज्यरुधिराः परे च ये क्रमशो भवन्ति किल वीक्षणे अधिकाः ॥ १३॥
tridaśatrikoṇacaturasrasaptamānyavalokayanti caraṇābhivṛddhitaḥ | ravijāmarejyarudhirāḥ pare ca ye kramaśo bhavanti kila vīkṣaṇe adhikāḥ || 13 ||
English meaning
Every planet aspects the 3rd and 10th, the trine (5th and 9th), the square (4th and 8th) and the 7th houses from itself, the gaze strengthening by quarters. Saturn aspects the 3rd and 10th, Jupiter the 5th and 9th, and Mars the 4th and 8th with special (full) force.
Hindi meaning
प्रत्येक ग्रह अपने से तीसरे-दसवें, त्रिकोण (पंचम-नवम), चतुरस्र (चतुर्थ-अष्टम) और सातवें भाव को देखता है, और यह दृष्टि चरणों (¼, ½, ¾, पूर्ण) से बढ़ती है। शनि तीसरे-दसवें को, गुरु पंचम-नवम को, और मंगल चतुर्थ-अष्टम को विशेष (पूर्ण) दृष्टि से देखते हैं।
Source: Sanskrit (Devanāgarī): sanskritdocuments.org (Varāhamihira), cross-checked against the ITRANS master and, in IAST, against wisdomlib (M. D. Neely ed.). English & Hindi meanings by Vedic Horā — for review.
-
2.14 verified
Time-units and tastes of the planets
Sanskrit
अयन क्षण वासरऋतवो मासोऽर्धं च समाश्च भास्करात् । कटुक लवण तिक्त मिश्रिता मधुराम्लौ च कषायेत्यपि ॥ १४॥
ayanakṣaṇavāsaraṛtavo māso’rdhaṃ ca samāśca bhāskarāt | kaṭuka lavaṇa tikta miśritā madhurāmlau ca kaṣāyetyapi || 14 ||
English meaning
From the Sun onward the planets signify periods of time: the half-year, the moment, the day, the season, the month, the fortnight and the year. Their tastes are: the Sun pungent, the Moon salty, Mars bitter, Mercury mixed, Jupiter sweet, Venus sour and Saturn astringent.
Hindi meaning
सूर्य से आरम्भ ग्रह काल-मानों के कारक हैं: अयन, क्षण, दिन, ऋतु, मास, पक्ष और वर्ष। रस: सूर्य कटु, चन्द्र लवण, मंगल तिक्त, बुध मिश्रित, गुरु मधुर, शुक्र अम्ल और शनि कषाय।
Source: Sanskrit (Devanāgarī): sanskritdocuments.org (Varāhamihira), cross-checked against the ITRANS master and, in IAST, against wisdomlib (M. D. Neely ed.). English & Hindi meanings by Vedic Horā — for review.
-
2.15 verified
How natural friendship is reckoned
Sanskrit
जीवो जीव बुधौ सितेन्दु तनयौ व्यर्का विभौमाः क्रमाद् वीन्द्वर्का विकुजेन्द्विनाश्च सुहृदः केषां चिद् एवं मतम् । सत्योक्ते सुहृदस्त्रिकोण भवनात् स्वात् स्वान्त्यधी धर्मपाः स्वोच्चायुः सुखपाः स्वलक्षण विधेर्नान्यैर्विरोधाद् इति ॥ १५॥
jīvo jīvabudhau sitendutanayau vyarkā vibhaumāḥ kramād vīndvarkā vikujendvināśca suhṛdaḥ keṣāṃcid evaṃ matam | satyokte suhṛdastrikoṇabhavanāt svāt svāntyadhīdharmapāḥ svoccāyuḥsukhapāḥ svalakṣaṇa vidhernānyairvirodhād iti || 15 ||
English meaning
The natural friends of a planet are the lords of the 2nd, 4th, 5th, 8th, 9th and 12th signs from its own mūlatrikoṇa, together with the lord of its exaltation sign; the remaining planets are its enemies. (Some also give an alternative list of friendships.)
Hindi meaning
किसी ग्रह के स्वाभाविक मित्र वे हैं जो उसकी मूलत्रिकोण राशि से दूसरे, चौथे, पाँचवें, आठवें, नवें और बारहवें भाव के स्वामी हों, तथा उसकी उच्च राशि का स्वामी; शेष ग्रह शत्रु हैं। (कुछ आचार्य मित्रता की भिन्न सूची भी देते हैं।)
Source: Sanskrit (Devanāgarī): sanskritdocuments.org (Varāhamihira), cross-checked against the ITRANS master and, in IAST, against wisdomlib (M. D. Neely ed.). English & Hindi meanings by Vedic Horā — for review.
-
2.16 verified
Natural friendships of the Sun, Moon, Mars and Mercury
Sanskrit
शत्रू मन्द सितौ समश्च शशिजो मित्राणि शेषारवेस् तीक्ष्णांशुर्हिमरश्मिजश्च सुहृदौ शेषाः समाः शीतगोः । जीवेन्दूष्ण कराः कुजस्य सुहृदो ज्ञोऽरिः सितार्की समौ मित्रे सूर्य सितौ बुधस्य हिमगुः शत्रुः समाश्चापरे ॥ १६॥
śatrū manda sitau samaśca śaśijo mitrāṇi śeṣāraves-tīkṣṇāṃśurhimaraśmijaśca suhṛdau śeṣāḥ samāḥ śītagoḥ | jīvendūṣṇa karāḥ kujasya suhṛdo jño’riḥ sitārkī samau mitre sūrya sitau budhasya himaguḥ śatruḥ samāścāpare || 16 ||
English meaning
The Sun: Saturn and Venus are enemies, Mercury neutral, the rest friends. The Moon: the Sun and Mercury are friends, the rest neutral. Mars: Jupiter, the Moon and the Sun are friends, Mercury an enemy, Venus and Saturn neutral. Mercury: the Sun and Venus are friends, the Moon an enemy, the rest neutral.
Hindi meaning
सूर्य के: शनि और शुक्र शत्रु, बुध सम, शेष मित्र। चन्द्र के: सूर्य और बुध मित्र, शेष सम। मंगल के: गुरु, चन्द्र और सूर्य मित्र, बुध शत्रु, शुक्र और शनि सम। बुध के: सूर्य और शुक्र मित्र, चन्द्र शत्रु, शेष सम।
Source: Sanskrit (Devanāgarī): sanskritdocuments.org (Varāhamihira), cross-checked against the ITRANS master and, in IAST, against wisdomlib (M. D. Neely ed.). English & Hindi meanings by Vedic Horā — for review.
-
2.17 verified
Natural friendships of Jupiter, Venus and Saturn
Sanskrit
सूरः सौम्य सितावरी रवि सुतो मध्योऽपरे त्वन्यथा सौम्यार्की सुहृदौ समौ कुज गुरू शुक्रस्य शेषावरी । शुक्रजौ सुहृदौ समः सुर गुरुः सौरस्य चान्ये अरयो ये प्रोक्ताः स्व त्रिकोण भादिषु पुनस्ते अमी मया कीर्तिताः ॥ १७॥
sūreḥ saumyasitāvarī ravisuto madhyo’pare tvanyathā saumyārkī suhṛdau samau kujagurū śukrasya śeṣāvarī | śukrajñau suhṛdau samaḥ suraguruḥ saurasya cānye arayo ye proktāḥ svatrikoṇabhādiṣu punaste amī mayā kīrtitāḥ || 17 ||
English meaning
Jupiter: Mercury and Venus are enemies, Saturn neutral, the rest friends. Venus: Mercury and Saturn are friends, Mars and Jupiter neutral, the Sun and Moon enemies. Saturn: Venus and Mercury are friends, Jupiter neutral, the rest enemies. These are the natural friendships, reckoned from the mūlatrikoṇa as stated.
Hindi meaning
गुरु के: बुध और शुक्र शत्रु, शनि सम, शेष मित्र। शुक्र के: बुध और शनि मित्र, मंगल और गुरु सम, सूर्य और चन्द्र शत्रु। शनि के: शुक्र और बुध मित्र, गुरु सम, शेष शत्रु। ये स्वाभाविक मैत्री हैं, जो मूलत्रिकोण से कही गई हैं।
Source: Sanskrit (Devanāgarī): sanskritdocuments.org (Varāhamihira), cross-checked against the ITRANS master and, in IAST, against wisdomlib (M. D. Neely ed.). English & Hindi meanings by Vedic Horā — for review.
-
2.18 verified
Temporary friendship; the fivefold scale
Sanskrit
अन्योन्यस्यधन व्ययाय सहज व्यापार बन्धु स्थितास्तत् काले सुहृदः स्व तुङ्ग भवने अप्येके अरयस्त्वन्यथा । द्व्येकानुक्त भपान् सुहृत् समरिपून् संचिन्त्य नैसर्गिकांस्तत् काले च पुनस्तु तान् अधिसुहृन् मित्रादिभिः कल्पयेत् ॥ १८॥
anyonyasyadhanavyayāyasahajavyāpārabandhu-sthitāstat kāle suhṛdaḥ svatuṅgabhavane apyeke arayastvanyathā | dvyekānuktabhapān suhṛtsamaripūn saṃcintyanaisargikāṃstat kāle ca punastu tān adhisuhṛn mitrādibhiḥ kalpayet || 18 ||
English meaning
Planets standing in the 2nd, 12th, 11th, 3rd, 10th or 4th from each other are temporary (tātkālika) friends at that time; those elsewhere are temporary enemies. Combining the natural and the temporary relations yields the fivefold scale — great friend, friend, neutral, enemy and great enemy.
Hindi meaning
जो ग्रह परस्पर दूसरे, बारहवें, ग्यारहवें, तीसरे, दसवें या चौथे भाव में स्थित हों, वे उस समय (तात्कालिक) मित्र होते हैं; अन्यत्र शत्रु। स्वाभाविक और तात्कालिक सम्बन्धों को मिलाकर पाँच-भेद बनते हैं — अधिमित्र, मित्र, सम, शत्रु और अधिशत्रु।
Source: Sanskrit (Devanāgarī): sanskritdocuments.org (Varāhamihira), cross-checked against the ITRANS master and, in IAST, against wisdomlib (M. D. Neely ed.). English & Hindi meanings by Vedic Horā — for review.
-
2.19 verified
Positional strength; directional strength (dig-bala)
Sanskrit
स्वोच्च सुहृत् स्व त्रिकोण नवांशैः स्थान बलं स्व गृहोपगतैश्च । दिक्षु बुधाङ्गिरसौ रवि भौमौ सूर्य सुतः सित शीत करौ च ॥ १९॥
svoccasuhṛtsvatrikoṇanavāṃśaiḥ sthānabalaṃ svagṛhopagataiśca | dikṣu budhāṅgirasau ravibhaumau sūryasutaḥ sitaśītakarau ca || 19 ||
English meaning
A planet gains positional strength in its exaltation, a friend’s sign, its own trine, its own navāṁśa and its own house. For directional strength: Mercury and Jupiter are strong in the east (ascendant); the Sun and Mars in the south (10th); Saturn in the west (7th); and Venus and the Moon in the north (4th).
Hindi meaning
ग्रह अपनी उच्च राशि, मित्र-राशि, अपने त्रिकोण, अपने नवांश और अपने गृह में स्थान-बल पाता है। दिग्बल: बुध और गुरु पूर्व (लग्न) में; सूर्य और मंगल दक्षिण (दशम) में; शनि पश्चिम (सप्तम) में; शुक्र और चन्द्र उत्तर (चतुर्थ) में बलवान् होते हैं।
Source: Sanskrit (Devanāgarī): sanskritdocuments.org (Varāhamihira), cross-checked against the ITRANS master and, in IAST, against wisdomlib (M. D. Neely ed.). English & Hindi meanings by Vedic Horā — for review.
-
2.20 verified
Motional strength (ceṣṭā-bala)
Sanskrit
उदग् अयने रवि शीत मयूखौ वक्र समागमगाः परिशेषाः । विपुल करा युधि चोत्तर संस्थाश्चेष्टित वीर्ययुता परिकल्प्याः ॥ २०॥
udag ayane ravi śīta mayūkhau vakra samāgamagāḥ pariśeṣāḥ | vipula karā yudhi cottara saṃsthāśceṣṭita vīryayutā parikalpyāḥ || 20 ||
English meaning
The Sun and the Moon have motional strength in the northern course (uttarāyaṇa); the other planets when retrograde or in conjunction with the Moon. In a planetary war, the planet that is bright, large-rayed and to the north is reckoned to possess motional (ceṣṭā) strength.
Hindi meaning
सूर्य और चन्द्र उत्तरायण में चेष्टा-बल पाते हैं; शेष ग्रह वक्री होने पर या चन्द्र से युति में। ग्रह-युद्ध में जो ग्रह उज्ज्वल, विशाल-किरण और उत्तर की ओर हो, उसे चेष्टा-बल-युक्त माना जाता है।
Source: Sanskrit (Devanāgarī): sanskritdocuments.org (Varāhamihira), cross-checked against the ITRANS master and, in IAST, against wisdomlib (M. D. Neely ed.). English & Hindi meanings by Vedic Horā — for review.
-
2.21 verified
Temporal strength (kāla-bala)
Sanskrit
निशि शशि कुज सौराः सर्वदा ज्ञोऽह्नि चान्ये । बहुल सित गताः स्युः क्रूर सौम्याः क्रमेण । द्व्ययनदिवस होरा मासपैः काल वीर्यं शरु बु गु शु च साद्या वृद्धितो वीर्यवन्तः ॥ २१॥
niśi śaśikujasaurāḥ sarvadā jño’hni cānye | bahulasitagatāḥ syuḥ krūrasaumyāḥ krameṇa | dvyayanadivasahorāmāsapaiḥ kāla vīryaṃ śaru bu gu śu ca sādyā vṛddhito vīryavantaḥ || 21 ||
English meaning
The Moon, Mars and Saturn are strong by night; Mercury both day and night; the rest by day. Malefics are strong in the dark fortnight, benefics in the bright. Planets also gain temporal strength as lords of the current half-year, day, horā and month; and among them Saturn, Mars, Mercury, Jupiter and Venus are of increasing strength in that order.
Hindi meaning
चन्द्र, मंगल और शनि रात्रि में बलवान्; बुध दिन-रात दोनों में; शेष दिन में। पापग्रह कृष्ण पक्ष में, शुभग्रह शुक्ल पक्ष में बलवान्। ग्रह अपने अयन, दिन, होरा और मास के स्वामी होने पर काल-बल पाते हैं; इनमें शनि, मंगल, बुध, गुरु, शुक्र इसी क्रम में उत्तरोत्तर बलवान् होते हैं।
Source: Sanskrit (Devanāgarī): sanskritdocuments.org (Varāhamihira), cross-checked against the ITRANS master and, in IAST, against wisdomlib (M. D. Neely ed.). English & Hindi meanings by Vedic Horā — for review.
3 Viyoni-janma — non-human births (8)
-
3.1 verified
When a non-human (viyoni) birth is indicated
Sanskrit
क्रूर ग्रहैः सुबलिभिर्विबलैश्च सौम्यैः क्लीबे चतुष्टय गते तदवेक्षणाद् वा । चन्द्रोपग द्वि रस भाग स मानरूपं सत्त्वं वदेद् यदि भवेत् स वियोनि संज्ञः ॥ १॥
krūragrahaiḥ subalibhirvibalaiśca saumyaiḥ klībe catuṣṭayagate tadavekṣaṇād vā | candropaga dvi rasa bhāga sa mānarūpaṃ satvaṃ vaded yadi bhavet sa viyoni saṃjñaḥ || 1 ||
English meaning
When strong malefics and weak benefics occupy (or aspect) a neuter sign standing in an angle, and the Moon is suitably placed, the being born may be of non-human form; such a nativity is termed viyoni — a birth in a non-human womb.
Hindi meaning
जब बलवान् पापग्रह और निर्बल शुभग्रह किसी नपुंसक राशि में केन्द्रस्थ हों (अथवा उसे देखें), और चन्द्र उपयुक्त स्थान में हो, तो जन्म लेने वाला प्राणी अमानवीय रूप का हो सकता है; ऐसे जन्म को ‘वियोनि’ (अमानव-योनि में जन्म) कहते हैं।
Source: Sanskrit (Devanāgarī): sanskritdocuments.org (Varāhamihira), cross-checked against the ITRANS master and, in IAST, against wisdomlib (M. D. Neely ed.). English & Hindi meanings by Vedic Horā — for review.
-
3.2 verified
A further indication of non-human birth
Sanskrit
पापा बलिनः स्व भागगाः पारक्ये विबलाश्च शोभनाः । लग्नं च वियोनि संज्ञकं दृष्ट्वात्रापि वियोनिम् आदिशेत् ॥ २॥
pāpā balinaḥ sva bhāgagāḥ pārakye vibalāśca śobhanāḥ | lagnaṃ ca viyoni saṃjñakaṃ dṛṣṭvātrāpi viyonim ādiśet || 2 ||
English meaning
If the malefics are strong and in their own divisions while the benefics are weak and in others’ divisions, and the ascendant is a “non-human” sign, here too one should predict a birth in a non-human womb.
Hindi meaning
यदि पापग्रह बलवान् और अपने नवांश में हों, शुभग्रह निर्बल और अन्य के नवांश में हों, और लग्न ‘वियोनि’ राशि हो, तो यहाँ भी अमानव-योनि में जन्म कहना चाहिए।
Source: Sanskrit (Devanāgarī): sanskritdocuments.org (Varāhamihira), cross-checked against the ITRANS master and, in IAST, against wisdomlib (M. D. Neely ed.). English & Hindi meanings by Vedic Horā — for review.
-
3.3 verified
The limbs of a quadruped, assigned to the signs
Sanskrit
क्रियः शिरो वक्र गले वृषोऽन्ये पादांशकं पृष्ठम् उरोऽथ पार्श्वे । कुक्षिस्त्वपानाङ्घ्र्याथ मेढ्र मुष्कौ स्फिक् पुच्छम् इत्याह चतुष्पदाङ्गे ॥ ३॥
kriyaḥ śiro vakragale vṛṣo’nye pādāṃśakaṃ pṛṣṭham uro’tha pārśve | kukṣistvapānāṅghryātha meḍhramuṣkau sphik puccham ityāha catuṣpadāṅge || 3 ||
English meaning
For a quadruped, the parts of the body are assigned to the signs thus: Aries the head, Taurus the neck, and the others in turn the feet, the back, the chest, the sides, the belly, the anus and feet, the generative organs, the buttocks and the tail — so the limbs of a four-footed creature are described.
Hindi meaning
चतुष्पद प्राणी के अंग राशियों को इस प्रकार सौंपे जाते हैं: मेष सिर, वृष गर्दन, और शेष क्रमशः पैर, पीठ, वक्ष, पार्श्व, उदर, गुदा व पैर, जननांग, नितम्ब और पूँछ — इस प्रकार चतुष्पद के अंग कहे जाते हैं।
Source: Sanskrit (Devanāgarī): sanskritdocuments.org (Varāhamihira), cross-checked against the ITRANS master and, in IAST, against wisdomlib (M. D. Neely ed.). English & Hindi meanings by Vedic Horā — for review.
-
3.4 verified
Colours, numbers and marks of the creature
Sanskrit
लग्नांशकाद् ग्रहयोगेक्षणाद् वा वर्णान् वदेद् बलयुक्ता द्वि योनौ । दृष्ट्या स मानान् प्रवदेत् स्व संख्ययारेखां वदेत् स्मर संस्थैश्च पृष्ठे ॥ ४॥
lagnāṃśakād grahayogekṣaṇād vā varṇān vaded balayuktādviyonau | dṛṣṭyā sa mānān pravadet sva saṃkhyayārekhāṃ vadet smara saṃsthaiśca pṛṣṭhe || 4 ||
English meaning
In a non-human birth, describe the creature’s colours from the strong navāṁśa of the ascendant and from the conjunctions and aspects of planets; from the aspecting planets tell the number of like beings, and by their count the streaks or marks; planets in the seventh indicate marks upon the back.
Hindi meaning
अमानव जन्म में, बलवान् लग्न-नवांश तथा ग्रहों की युति-दृष्टि से प्राणी के वर्ण बताने चाहिए; देखने वाले ग्रहों से समान प्राणियों की संख्या, और उनकी गिनती से रेखाओं/चिह्नों की संख्या; तथा सप्तम-स्थ ग्रहों से पीठ पर के चिह्न बताने चाहिए।
Source: Sanskrit (Devanāgarī): sanskritdocuments.org (Varāhamihira), cross-checked against the ITRANS master and, in IAST, against wisdomlib (M. D. Neely ed.). English & Hindi meanings by Vedic Horā — for review.
-
3.5 verified
Birds — of land and water
Sanskrit
खगे दृकाणे बलसंयुतेन वा ग्रहेणयुक्ते चरभांशकोदये । बुधांशके वा विहगाः स्थलांबुजाः शनैश्चरेन्द्वीक्षणयोग संभवाः ॥ ५॥
khage dṛkāṇe balasaṃyutena vā graheṇayukte carabhāṃśakodaye | budhāṃśake vā vihagāḥ sthalāṃbujāḥ śanaiścarendvīkṣaṇayoga saṃbhavāḥ || 5 ||
English meaning
When a “bird” drekkāṇa rises joined with a strong planet, or the navāṁśa of a movable sign or of Mercury ascends, the creature is a bird — of the land or of the water — arising through the aspect or conjunction of Saturn and the Moon.
Hindi meaning
जब कोई ‘पक्षी’ द्रेष्काण बलवान् ग्रह से युत उदय हो, अथवा चर राशि का या बुध का नवांश उदय हो, तो प्राणी पक्षी होता है — थल या जल का — जो शनि और चन्द्र की दृष्टि या युति से उत्पन्न होता है।
Source: Sanskrit (Devanāgarī): sanskritdocuments.org (Varāhamihira), cross-checked against the ITRANS master and, in IAST, against wisdomlib (M. D. Neely ed.). English & Hindi meanings by Vedic Horā — for review.
-
3.6 verified
Trees — of land and water
Sanskrit
होरेन्दु सूरि रविभिर्विबलैस्तरुणां तोये स्थले तरु भवांश कृतः प्रभेदः । लग्नाद् ग्रहः स्थल जलऋक्ष पतिस्तु यावांस्तावन्तैव तरवः स्थल तोय जाताः ॥ ६॥
horendusūriravibhirvibalaistarūṇāṃ toye sthale tarubhavāṃśakṛtaḥ prabhedaḥ | lagnād grahaḥ sthalajalaṛkṣapatistu yāvāṃstāvantaiva taravaḥ sthala toya jātāḥ || 6 ||
English meaning
When the horā-lord, the Moon, Jupiter and the Sun are weak, the birth is as a tree; whether it grows on land or in water is decided by the navāṁśa. As many planets as relate to the lord of a land- or water-sign from the ascendant, so many trees are produced on land or in the water.
Hindi meaning
जब होरा-स्वामी, चन्द्र, गुरु और सूर्य निर्बल हों, तो जन्म वृक्ष के रूप में होता है; वह थल का है या जल का, यह नवांश से निश्चित होता है। लग्न से थल या जल राशि के स्वामी से जितने ग्रह सम्बन्धित हों, उतने ही वृक्ष थल या जल में उत्पन्न होते हैं।
Source: Sanskrit (Devanāgarī): sanskritdocuments.org (Varāhamihira), cross-checked against the ITRANS master and, in IAST, against wisdomlib (M. D. Neely ed.). English & Hindi meanings by Vedic Horā — for review.
-
3.7 verified
Which planet produces which kind of tree
Sanskrit
अन्तः साराञ् जनयति रविर्दुर्भगान् सूर्य सूनुः क्षीरोपेतांस्तुहिन किरणः कण्टकाढ्यांश्च भौमः । वाग् ईश ज्ञौ स फल विफलान् पुष्प वृक्षांश्च शुक्रः स्निग्धान् इन्दुः कटुक विटपान् भूमि पुत्रश्च भूयः ॥ ७॥
antaḥ sārāñ janayati ravirdurbhagān sūrya sūnuḥ kṣīropetāṃstuhina kiraṇaḥ kaṇṭakāḍhyāṃśca bhaumaḥ | vāg īśa jñau sa phala viphalān puṣpa vṛkṣāṃśca śukraḥ snigdhān induḥ kaṭuka viṭapān bhūmi putraśca bhūyaḥ || 7 ||
English meaning
The Sun produces trees with hard, pithy cores; Saturn barren or ill-favoured ones; the Moon milky (sap-bearing) ones; Mars thorny ones; Jupiter and Mercury fruit-bearing and fruitless ones; Venus flowering trees; the Moon glossy ones; and Mars, again, pungent-shrubbed plants.
Hindi meaning
सूर्य कठोर सार वाले वृक्ष उत्पन्न करता है; शनि बंजर या हीन; चन्द्र दूधिया (क्षीरयुक्त); मंगल काँटेदार; गुरु और बुध फलदार तथा निष्फल; शुक्र पुष्प-वृक्ष; चन्द्र चिकने; और मंगल पुनः तीक्ष्ण (कटु) झाड़ीदार पौधे।
Source: Sanskrit (Devanāgarī): sanskritdocuments.org (Varāhamihira), cross-checked against the ITRANS master and, in IAST, against wisdomlib (M. D. Neely ed.). English & Hindi meanings by Vedic Horā — for review.
-
3.8 verified
Quality of the tree; how many arise
Sanskrit
शुभो शुभऋक्षे रुचिरं कुभूमिजं करोति वृक्षं विपरीतम् अन्यथा परांशके यावति विच्युतः स्वकाद् भवन्ति तुल्यास्तरवस्तथा विधाः ॥ ८॥
śubho’śubhaṛkṣe ruciraṃ kubhūmijaṃ karoti vṛkṣaṃ viparītam anyathā parāṃśake yāvati vicyutaḥ svakād bhavanti tulyāstaravastathā vidhāḥ || 8 ||
English meaning
A benefic in an inauspicious sign makes a lovely tree even on poor soil; a malefic the reverse. By however many divisions a planet has strayed from its own into another’s navāṁśa, so many similar trees of that kind arise.
Hindi meaning
अशुभ राशि में शुभग्रह हीन भूमि पर भी सुन्दर वृक्ष उत्पन्न करता है; पापग्रह इसके विपरीत। ग्रह अपने नवांश से दूसरे के नवांश में जितने अंश गया हो, उतने ही उसी प्रकार के समान वृक्ष उत्पन्न होते हैं।
Source: Sanskrit (Devanāgarī): sanskritdocuments.org (Varāhamihira), cross-checked against the ITRANS master and, in IAST, against wisdomlib (M. D. Neely ed.). English & Hindi meanings by Vedic Horā — for review.
4 Niṣeka — impregnation & conception (22)
-
4.1 verified
The monthly courses and conception
Sanskrit
कुजेन्दु हेतुः प्रतिमासम् आर्तवं गते तु पीडऋक्षम् अनुष्णदिधितौ । अतोऽन्यथास्थे शुभ पुंग्रहेक्षिते नरेण संयोगम् उपैति कामिनी ॥ १॥
kujendu hetuḥ pratimāsam ārtavaṃ gate tu pīḍarkṣam anuṣṇadidhitau | ato’nyathāsthe śubhapuṃgrahekṣite nareṇa saṃyogam upaiti kāminī || 1 ||
English meaning
Mars and the Moon cause the monthly courses; when the Moon stands in the appropriate sign the flow appears, and when it is otherwise placed and aspected by a benefic masculine planet, the woman unites with a man.
Hindi meaning
मंगल और चन्द्र मासिक रजोधर्म (आर्तव) के कारण हैं; जब चन्द्र उपयुक्त राशि में हो तब स्राव होता है, और जब अन्यथा स्थित हो तथा शुभ पुरुष-ग्रह से दृष्ट हो, तब स्त्री पुरुष से संयोग करती है।
Source: Sanskrit (Devanāgarī): sanskritdocuments.org (Varāhamihira), cross-checked against the ITRANS master and, in IAST, against wisdomlib (M. D. Neely ed.). English & Hindi meanings by Vedic Horā — for review.
-
4.2 verified
The manner of union, from the 7th house
Sanskrit
यथास्तराशिर्मिथुनं समेति तथैव वाच्यो मिथुन प्रयोगः । असद् ग्रहालोकित संयुते अस्ते सरोषेष्टैः स विलास हासः ॥ २॥
yathāstarāśirmithunaṃ sameti tathaiva vācyo mithuna prayogaḥ | asadgrahālokitasaṃyute aste saroṣa iṣṭaiḥ sa vilāsa hāsaḥ || 2 ||
English meaning
The manner of the couple’s union is told from the sign of the seventh house: when it is joined or aspected by malefics the union is marked by anger; when by benefics, by playful delight.
Hindi meaning
युगल के संयोग का प्रकार सप्तम भाव की राशि से कहा जाता है: जब वह पापग्रहों से युत या दृष्ट हो तो संयोग क्रोधयुक्त होता है; शुभग्रहों से हो तो हास-विलास से युक्त।
Source: Sanskrit (Devanāgarī): sanskritdocuments.org (Varāhamihira), cross-checked against the ITRANS master and, in IAST, against wisdomlib (M. D. Neely ed.). English & Hindi meanings by Vedic Horā — for review.
-
4.3 verified
Whether offspring results
Sanskrit
रवीन्दु शुक्रावनिजैः स्वभागगैर्गुरौ त्रिकोणोदय संस्थितेऽपि वा । भवत्यपत्यं हि विबीजिनाम् इमे करा हिमांशोर्विदृशाम् इवाफलाः ॥ ३॥
ravīndu śukrāvanijaiḥ svabhāgagairgurau trikoṇodaya saṃsthite’pi vā | bhavatyapatyaṃ hi vibījinām ime karā himāṃśorvidṛśām ivāphalāḥ || 3 ||
English meaning
If the Sun, Moon, Venus and Mars are in their own navāṁśas, or Jupiter occupies a trine or the ascendant, offspring is born even to those thought barren; otherwise the effort is fruitless — like moonlight to the blind.
Hindi meaning
यदि सूर्य, चन्द्र, शुक्र और मंगल अपने नवांश में हों, अथवा गुरु त्रिकोण या लग्न में हो, तो बीजहीन (निःसन्तान) को भी सन्तान होती है; अन्यथा प्रयास निष्फल रहता है — जैसे अन्धे के लिए चन्द्रमा की किरणें।
Source: Sanskrit (Devanāgarī): sanskritdocuments.org (Varāhamihira), cross-checked against the ITRANS master and, in IAST, against wisdomlib (M. D. Neely ed.). English & Hindi meanings by Vedic Horā — for review.
-
4.4 verified
Disease and danger to the parents
Sanskrit
दिवाकरेन्द्वोः स्मरगौ कुजार्कजौ गद प्रदा पुङ्गलयोषितोस्तदा । व्यय स्वगौ मृत्युकरौ युतौ तथा तदेकदृष्ट्या मरणाय कल्पितौ ॥ ४॥
divākarendvoḥ smaragau kujārkajau gadapradā pudgalayoṣitostadā | vyaya svagau mṛtyukarau yutau tathā tadekadṛṣṭyā maraṇāya kalpitau || 4 ||
English meaning
Mars and Saturn in the seventh from the Sun and the Moon bring disease to the man and the woman; placed in the twelfth or the first they cause death; and conjoined, or aspecting the same point, they are reckoned to portend death.
Hindi meaning
सूर्य और चन्द्र से सप्तम में मंगल और शनि पुरुष तथा स्त्री को रोग देते हैं; बारहवें या प्रथम में मृत्युकारक होते हैं; और परस्पर युत होकर या एक ही स्थान को देखकर मृत्यु की आशंका उत्पन्न करते हैं।
Source: Sanskrit (Devanāgarī): sanskritdocuments.org (Varāhamihira), cross-checked against the ITRANS master and, in IAST, against wisdomlib (M. D. Neely ed.). English & Hindi meanings by Vedic Horā — for review.
-
4.5 verified
Significators of the parents and their kin
Sanskrit
दिवार्क शुक्रौ पितृ मातृ संज्ञितौ शनैश्चरेन्दू निशि तद्विपर्ययात् । पितृव्य मातृ स्वसृ संज्ञितौ च तावथौजयुग्मऋक्ष गतौ तयोः शुभौ ॥ ५॥
divārka śukrau pitṛmātṛsaṃjñitau śanaiścarendū niśi tadviparyayāt | pitṛvya mātṛ svasṛ saṃjñitau ca tāvathaujayugmaṛkṣa gatau tayoḥ śubhau || 5 ||
English meaning
By day the Sun and Venus signify the father and the mother; by night Saturn and the Moon, and conversely. They also denote the paternal uncle and the maternal aunt; and when placed in odd and even signs respectively, they are favourable for them.
Hindi meaning
दिन में सूर्य और शुक्र पिता और माता के कारक हैं; रात्रि में शनि और चन्द्र, तथा इसके विपरीत भी। वे ही चाचा और मौसी के भी कारक हैं; और जब क्रमशः विषम और सम राशियों में हों तो उनके लिए शुभ होते हैं।
Source: Sanskrit (Devanāgarī): sanskritdocuments.org (Varāhamihira), cross-checked against the ITRANS master and, in IAST, against wisdomlib (M. D. Neely ed.). English & Hindi meanings by Vedic Horā — for review.
-
4.6 verified
Death of the child; a female birth
Sanskrit
अभिलषद्बिरुदयऋक्षम् असद्भिर्मरणम् एति शुभदृष्टिम् अयाते । उदयराशि सहिते च यमे स्त्री विगलितोडु पति भू सुतदृष्टे ॥ ६॥
abhilaṣadbhirudayaṛkṣam asadbhirmaraṇam eti śubhadṛṣṭim ayāte | udayarāśisahite ca yame strī vigalitoḍu pati bhū sutadṛṣṭe || 6 ||
English meaning
When malefics aspect the rising sign and it has no benefic aspect, the child meets death; when Saturn joins the ascendant and the waning Moon is aspected by Mars, a female child (or danger to the mother) is indicated.
Hindi meaning
जब पापग्रह लग्न-राशि को देखें और उस पर शुभ दृष्टि न हो, तो बालक की मृत्यु होती है; जब शनि लग्न में हो और क्षीण चन्द्र मंगल से दृष्ट हो, तो कन्या-जन्म (अथवा माता को संकट) सूचित होता है।
Source: Sanskrit (Devanāgarī): sanskritdocuments.org (Varāhamihira), cross-checked against the ITRANS master and, in IAST, against wisdomlib (M. D. Neely ed.). English & Hindi meanings by Vedic Horā — for review.
-
4.7 verified
Death of the pregnant mother
Sanskrit
पापद्वय मध्य संस्थितौ लग्नेन्दू न च सौम्य वीक्षितौ । युगपत् पृथग् एव वा वदेन् नारी गर्भयुता विपद्यते ॥ ७॥
pāpadvaya madhya saṃsthitau lagnendū na ca saumya vīkṣitau | yugapat pṛthag eva vā vaden nārī garbhayutā vipadyate || 7 ||
English meaning
If the ascendant and the Moon are both hemmed between two malefics and unaspected by benefics — whether together or separately — the pregnant woman perishes.
Hindi meaning
यदि लग्न और चन्द्र दोनों दो पापग्रहों के मध्य (पाप-कर्तरी में) हों और शुभग्रहों से अदृष्ट हों — चाहे साथ हों या पृथक् — तो गर्भवती स्त्री की मृत्यु हो जाती है।
Source: Sanskrit (Devanāgarī): sanskritdocuments.org (Varāhamihira), cross-checked against the ITRANS master and, in IAST, against wisdomlib (M. D. Neely ed.). English & Hindi meanings by Vedic Horā — for review.
-
4.8 verified
Further death-dealing combinations
Sanskrit
क्रूरे शशिनश्चतुर्थगे लग्नाद् वा निधनाश्रिते कुजे । बन्ध्वन्त्यगयोः क्षीणेन्दौ निधनाय पूर्ववत् ॥ ८॥
krūre śaśinaścaturthage lagnād vā nidhanāśrite kuje | bandhvantyagayoḥ kujārkayoḥ kṣīṇendau nidhanāya pūrvavat || 8 ||
English meaning
A malefic in the fourth from the Moon, or Mars in the eighth from the ascendant; or Mars and Saturn in the fourth and twelfth with a waning Moon — these too portend death, as stated before.
Hindi meaning
चन्द्र से चौथे में पापग्रह, अथवा लग्न से आठवें में मंगल; या मंगल और शनि चौथे व बारहवें में क्षीण चन्द्र के साथ — ये भी पूर्ववत् मृत्यु की सूचना देते हैं।
Source: Sanskrit (Devanāgarī): sanskritdocuments.org (Varāhamihira), cross-checked against the ITRANS master and, in IAST, against wisdomlib (M. D. Neely ed.). English & Hindi meanings by Vedic Horā — for review.
-
4.9 verified
Death by a weapon; miscarriage
Sanskrit
उदयास्तगयोः कुजार्कयोर्निधनं शस्त्र कृतं वदेत् तथा । मासाधिपतौ निपीडिते तत् काले स्रवणं समादिशेत् ॥ ९॥
udayāstagayoḥ kujārkayornidhanaṃ śastrakṛtaṃ vadet tathā | māsādhipatau nipīḍite tat kāle sravaṇaṃ samādiśet || 9 ||
English meaning
Mars and Saturn in the ascendant and the seventh indicate death by a weapon; and when the lord of the (gestational) month is afflicted, a miscarriage should be foretold for that time.
Hindi meaning
लग्न और सप्तम में मंगल और शनि शस्त्र से मृत्यु सूचित करते हैं; और जब (गर्भ-)मास का स्वामी पीड़ित हो, तब उस समय गर्भपात की भविष्यवाणी करनी चाहिए।
Source: Sanskrit (Devanāgarī): sanskritdocuments.org (Varāhamihira), cross-checked against the ITRANS master and, in IAST, against wisdomlib (M. D. Neely ed.). English & Hindi meanings by Vedic Horā — for review.
-
4.10 verified
A healthy child in the womb
Sanskrit
शशाङ्क लग्नोपगतैः शुभ ग्रहैस्त्रिकोण जायार्थ सुखास्पद स्थितैः । तृतीय लाभऋक्ष गतैश्च पापकैः सुखी तु गर्भो रविणा निरीक्षितः ॥ १०॥
śaśāṅkalagnopagataiḥ śubhagrahaistrikoṇa jāyārtha sukhāspada sthitaiḥ | tṛtīya lābhaṛkṣa gataiśca pāpakaiḥ sukhī tu garbho raviṇā nirīkṣitaḥ || 10 ||
English meaning
When benefics occupy the Moon-sign and the ascendant, the trines, the 7th, the 2nd and the 4th, while malefics are in the 3rd and 11th, and the Sun aspects them, the child in the womb is healthy and thriving.
Hindi meaning
जब शुभग्रह चन्द्र-राशि और लग्न में, त्रिकोणों में, सप्तम, द्वितीय और चतुर्थ में हों, तथा पापग्रह तीसरे और ग्यारहवें में हों, और सूर्य की दृष्टि हो, तो गर्भस्थ शिशु स्वस्थ और सुखी होता है।
Source: Sanskrit (Devanāgarī): sanskritdocuments.org (Varāhamihira), cross-checked against the ITRANS master and, in IAST, against wisdomlib (M. D. Neely ed.). English & Hindi meanings by Vedic Horā — for review.
-
4.11 verified
Determining the sex; twins
Sanskrit
ओजऋक्षे पुरुषांशकेषु बलिभिर्लग्नार्क गुर्विन्दुभिः पुंजन्म प्रवदेत् समांशक गतैर्युग्मेषु तैर्योषितः । गुर्वर्कौ विषमे नरं शशि सितौ वक्रश्च युग्मे स्त्रियम् । द्व्यङ्गस्थ बुध वीक्षणाच्च यमलौ कुर्वन्ति पक्षे स्वके ॥ ११॥
ojaṛkṣe puruṣāṃśakeṣu balibhirlagnārka gurvindubhiḥ puṃjanma pravadet samāṃśaka gatairyugmeṣu tairyoṣitaḥ | gurvarkau viṣame naraṃ śaśi sitau vakraśca yugme striyaṃ | dvyaṅgasthā budha vīkṣaṇācca yamalau kurvanti pakṣe svake || 11 ||
English meaning
When the ascendant, the Sun, Jupiter and the Moon are strong in an odd sign and in male navāṁśas, a male birth is foretold; in even signs and navāṁśas, a female. Jupiter and the Sun in an odd sign give a boy; the Moon, Venus and Mars in an even sign a girl. Planets in dual signs aspected by Mercury produce twins.
Hindi meaning
जब लग्न, सूर्य, गुरु और चन्द्र विषम राशि और पुरुष नवांशों में बलवान् हों, तो पुत्र-जन्म कहना चाहिए; सम राशि व नवांशों में कन्या। गुरु और सूर्य विषम राशि में पुत्र देते हैं; चन्द्र, शुक्र और मंगल सम राशि में कन्या। द्विस्वभाव राशियों में स्थित ग्रह बुध से दृष्ट होने पर जुड़वाँ सन्तान उत्पन्न करते हैं।
Source: Sanskrit (Devanāgarī): sanskritdocuments.org (Varāhamihira), cross-checked against the ITRANS master and, in IAST, against wisdomlib (M. D. Neely ed.). English & Hindi meanings by Vedic Horā — for review.
-
4.12 verified
Saturn too can give a male birth
Sanskrit
विहाय लग्नं विषमऋक्ष संस्थः सौरोऽपि पुंजन्म करो विलग्नात् । प्रोक्त ग्रहाणाम् अवलोक्य वीर्यं वाच्यः प्रसूतौ पुरुषोऽङ्गना वा ॥ १२॥
vihāya lagnaṃ viṣamaṛkṣa saṃsthaḥ sauro’pi puṃjanma karo vilagnāt | prokta grahāṇām avalokya vīryaṃ vācyaḥ prasūtau puruṣo’ṅganā vā || 12 ||
English meaning
Even Saturn, if placed in an odd sign other than the ascendant, causes a male birth. Weighing the strength of the planets named above, one should declare at the delivery whether the child is a boy or a girl.
Hindi meaning
लग्न को छोड़कर किसी विषम राशि में स्थित शनि भी पुत्र-जन्म कराता है। ऊपर कहे ग्रहों के बल को देखकर, प्रसव के समय बालक या बालिका का निर्णय कहना चाहिए।
Source: Sanskrit (Devanāgarī): sanskritdocuments.org (Varāhamihira), cross-checked against the ITRANS master and, in IAST, against wisdomlib (M. D. Neely ed.). English & Hindi meanings by Vedic Horā — for review.
-
4.13 verified
The six combinations for a neuter (klība) birth
Sanskrit
अन्योन्यं यदि पश्यतः शशि रवी यद्यर्कि सौम्यावपि वक्रो वा समगं दिनेशम् असमे चन्द्रोदयौ चेत् स्थितौ । युग्मौजऋक्ष गतावपीन्दु शशिजौ भूम्यात्मजेनेक्षितौ पुम्भावे सित लग्न शीत किरणाः षट् क्लीबयोगाः स्मृताः ॥ १३॥
anyonyaṃ yadi paśyataḥ śaśi ravī yadyarki saumyāvapi vakro vā samagaṃ dineśam asame candrodayau cet sthitau | yugmaujaṛkṣa gatāvapīndu śaśijau bhūmyātmajenekṣitau pumbhāve sita lagna śīta kiraṇāḥ ṣaṭ klībayogāḥ smṛtāḥ || 13 ||
English meaning
Six combinations indicate a neuter (napuṃsaka) birth: when the Moon and Sun mutually aspect each other; when Saturn and Mercury aspect the Sun in an odd sign, or Mars a Sun in an even sign; when the Moon and Sun rise together in an odd sign; when the Moon and Mercury, though in even and odd signs, are aspected by Mars; and when Venus, the ascendant and the Moon are in a masculine condition. These are remembered as the six klība-yogas.
Hindi meaning
छह योग नपुंसक जन्म सूचित करते हैं: जब चन्द्र और सूर्य परस्पर एक-दूसरे को देखें; जब विषम राशि में शनि और बुध सूर्य को देखें, या सम राशि में मंगल सूर्य को; जब चन्द्र और सूर्य विषम राशि में साथ उदय हों; जब चन्द्र और बुध सम-विषम राशियों में होकर भी मंगल से दृष्ट हों; और जब शुक्र, लग्न व चन्द्र पुरुष-भाव में हों। ये छह ‘क्लीब-योग’ कहे गए हैं।
Source: Sanskrit (Devanāgarī): sanskritdocuments.org (Varāhamihira), cross-checked against the ITRANS master and, in IAST, against wisdomlib (M. D. Neely ed.). English & Hindi meanings by Vedic Horā — for review.
-
4.14 verified
Female and multiple births
Sanskrit
युग्मे चन्द्र सितौ तथौज भवने स्युर्ज्ञार जीवोदया लग्नेन्दू नृ निरीक्षितौ च समगौ युग्मेषु वा प्राणिनः । कुर्युर्ते मिथुनं ग्रहोदय गतान् द्व्यङ्गांशकान् पश्यति स्वांशे ज्ञे त्रितयं ज्ञगांशक वशाद् युग्मं त्वमिश्रैः समम् ॥ १४॥
yugme candra sitau tathauja bhavane syurjñāra jīvodayā lagnendū nṛ nirīkṣitau ca samagau yugmeṣu vā prāṇinaḥ | kuryurte mithunaṃ grahodaya gatān dvyaṅgāṃśakān paśyati svāṃśe jñe tritayaṃ jñagāṃśaka vaśād yugmaṃ tvamiśraiḥ samam || 14 ||
English meaning
The Moon and Venus in even signs, or Mercury, Mars and Jupiter rising with the ascendant and Moon in even signs aspected by masculine planets, produce female or multiple offspring. When Mercury in its own navāṁśa aspects planets occupying dual-sign navāṁśas at the ascendant, triplets result; by Mercury’s navāṁśa, twins; and with unmixed influences, an ordinary single birth.
Hindi meaning
सम राशियों में चन्द्र और शुक्र, अथवा बुध-मंगल-गुरु का उदय, लग्न और चन्द्र सम राशियों में पुरुष-ग्रहों से दृष्ट — ये कन्या या बहु-सन्तान देते हैं। जब बुध अपने नवांश में लग्न पर द्विस्वभाव-नवांश-स्थ ग्रहों को देखे, तो तीन सन्तानें; बुध के नवांश से जुड़वाँ; और अमिश्रित प्रभाव से सामान्य एकल जन्म होता है।
Source: Sanskrit (Devanāgarī): sanskritdocuments.org (Varāhamihira), cross-checked against the ITRANS master and, in IAST, against wisdomlib (M. D. Neely ed.). English & Hindi meanings by Vedic Horā — for review.
-
4.15 verified
Many children enclosed together
Sanskrit
धनुर्धरस्यान्त्यगते विलग्ने ग्रहैस्तदंशोपगतैर्बलिष्ठैः । ज्ञेनार्किणा वीर्ययुतेनदृष्टैः सन्ति प्रभूतापि कोश संस्थाः ॥ १५॥
dhanurdharasyāntyagate vilagne grahaistadaṃśopagatairbaliṣṭhaiḥ | jñenārkiṇā vīryayutenadṛṣṭaiḥ santi prabhūtāpi kośa saṃsthāḥ || 15 ||
English meaning
When the last portion of Sagittarius rises with strong planets in its navāṁśas, and they are unaspected by a powerful Mercury and Saturn, many children are born enclosed together (in one sac).
Hindi meaning
जब धनु राशि का अन्तिम भाग बलवान् ग्रहों से युक्त नवांशों सहित उदय हो, और वे बलवान् बुध तथा शनि से अदृष्ट हों, तो एक ही कोष (झिल्ली) में अनेक सन्तानें उत्पन्न होती हैं।
Source: Sanskrit (Devanāgarī): sanskritdocuments.org (Varāhamihira), cross-checked against the ITRANS master and, in IAST, against wisdomlib (M. D. Neely ed.). English & Hindi meanings by Vedic Horā — for review.
-
4.16 verified
The monthly stages of the embryo
Sanskrit
कलल घनाङ्कुरास्थि चर्माङ्गज चेतनताः सित कुज जीव सूर्य चन्द्रार्कि बुधाः परतः । उदयप चन्द्र सूर्य नाथाः क्रमशो गदिता भवन्ति शुभाशुभं च मासाधिपतेः सदृशम् ॥ १६॥
kalalaghanāṅkurāsthicarmāṅgajacetanatāḥ sitakujajīvasūryacandrārkibudhāḥ parataḥ | udayapacandrasūryanāthāḥ kramaśo gaditā bhavanti śubhāśubhaṃ ca māsādhipateḥ sadṛśam || 16 ||
English meaning
The stages of the embryo — the fluid (kalala), the solid mass, the sprouting limbs, the bones, the skin, the hair, and consciousness — are governed month by month by Venus, Mars, Jupiter, the Sun, the Moon, Saturn and Mercury, and thereafter by the lord of the ascendant, the Moon and the Sun. The welfare of each month follows the condition of that month’s ruling planet.
Hindi meaning
गर्भ की अवस्थाएँ — कलल (द्रव), घन (पिण्ड), अंकुर (अंग-प्ररोह), अस्थि, त्वचा, अंग-रोम, और चेतना — मास-दर-मास क्रमशः शुक्र, मंगल, गुरु, सूर्य, चन्द्र, शनि और बुध के अधीन हैं, और तदुपरान्त लग्नेश, चन्द्र तथा सूर्य के। प्रत्येक मास का शुभाशुभ उस मास के स्वामी की स्थिति के अनुरूप होता है।
Source: Sanskrit (Devanāgarī): sanskritdocuments.org (Varāhamihira), cross-checked against the ITRANS master and, in IAST, against wisdomlib (M. D. Neely ed.). English & Hindi meanings by Vedic Horā — for review.
-
4.17 verified
Defects of speech
Sanskrit
त्रिकोणगे ज्ञे विबलैस्तथा परैर्मुखाङ्घ्रि हस्तैर्द्विगुणस्तदा भवेत् । अवाग् गवीन्दावशुभैर्भ संधिगैः शुभेक्षितश्चेत् कुरुते गिरं चिरात् ॥ १७॥
trikoṇage jñe vibalaistathā parairmukhāṅghrihastairdviguṇastadā bhavet | avāg gavīndāvaśubhairbha saṃdhigaiḥ śubhekṣitaścet kurute giraṃ cirāt || 17 ||
English meaning
When a weak Mercury occupies a trine and malefics are in the houses of the mouth, feet and hands, such defects are doubled. The Sun and Moon at a sign-junction with malefics make the child mute; but if benefics aspect them, he gains speech after a long delay.
Hindi meaning
जब निर्बल बुध त्रिकोण में हो और पापग्रह मुख, पैर व हाथ के भावों में हों, तो ऐसे दोष दुगुने हो जाते हैं। सूर्य और चन्द्र भ-सन्धि पर पापग्रहों के साथ हों तो बालक गूँगा होता है; किन्तु शुभ दृष्टि हो तो वह दीर्घ काल पश्चात् वाणी प्राप्त करता है।
Source: Sanskrit (Devanāgarī): sanskritdocuments.org (Varāhamihira), cross-checked against the ITRANS master and, in IAST, against wisdomlib (M. D. Neely ed.). English & Hindi meanings by Vedic Horā — for review.
-
4.18 verified
Hunchback, lameness, idiocy
Sanskrit
सौम्यऋक्षांशे रविजरुधिरौ चेत् स दन्तोऽत्र जातः कुब्जः स्वऋक्षे शशिनि तनुगे मन्द माहेयदृष्टे । पङ्गुर्मीने यम शशि कुजैर्वीक्षिते लग्न संस्थे संधौ पापे शशिनि च जडः स्यान् न चेत् सौम्यदृष्टः ॥ १८॥
saumyaṛkṣāṃśe ravijarudhirau cet sadanto’tra jātaḥ kubjaḥ svaṛkṣe śaśini tanuge mandamāheyadṛṣṭe | paṅgurmīne yamaśaśikujairvīkṣite lagnasaṃsthe saṃdhau pāpe śaśini ca jaḍaḥ syān na cet saumyadṛṣṭaḥ || 18 ||
English meaning
If Saturn and Mars occupy a benefic’s sign or navāṁśa, the child is born with teeth and hunchbacked; the Moon in the ascendant in its own sign, aspected by Saturn and Mars, makes it lame; Pisces rising, aspected by Saturn, the Moon and Mars, likewise lame; and a malefic with the Moon at a sign-junction makes an idiot — unless benefics aspect.
Hindi meaning
यदि शनि और मंगल किसी शुभग्रह की राशि या नवांश में हों, तो बालक दाँतों सहित तथा कुबड़ा उत्पन्न होता है; चन्द्र अपनी राशि के लग्न में शनि-मंगल से दृष्ट हो तो लंगड़ा; मीन लग्न शनि, चन्द्र और मंगल से दृष्ट हो तो भी लंगड़ा; और भ-सन्धि पर चन्द्र के साथ पापग्रह हो तो जड़-बुद्धि — यदि शुभ दृष्टि न हो।
Source: Sanskrit (Devanāgarī): sanskritdocuments.org (Varāhamihira), cross-checked against the ITRANS master and, in IAST, against wisdomlib (M. D. Neely ed.). English & Hindi meanings by Vedic Horā — for review.
-
4.19 verified
Dwarfism; birth without limbs
Sanskrit
सौर शशाङ्कदिवा करदृष्टे वामनको मकरान्त्य विलग्ने । धी नवमोदयगैश्च दृकाणैः पापयुतैरभुजाङ्घ्रि शिराः स्यात् ॥ १९॥
sauraśaśāṅkadivākaradṛṣṭe vāmanako makarāntyavilagne | dhī navamodayagaiśca dṛkāṇaiḥ pāpayutairabhujāṅghri śirāḥ syāt || 19 ||
English meaning
When the last part of Capricorn rises aspected by Saturn, the Moon and the Sun, the child is a dwarf; and when the drekkāṇas rising in the 5th and 9th are joined with malefics, it is born without arms, feet or head.
Hindi meaning
जब मकर का अन्तिम भाग लग्न हो और शनि, चन्द्र व सूर्य से दृष्ट हो, तो बालक बौना होता है; और पंचम व नवम में उदित द्रेष्काण पापग्रहों से युत हों तो बालक बिना भुजा, पैर या सिर के उत्पन्न होता है।
Source: Sanskrit (Devanāgarī): sanskritdocuments.org (Varāhamihira), cross-checked against the ITRANS master and, in IAST, against wisdomlib (M. D. Neely ed.). English & Hindi meanings by Vedic Horā — for review.
-
4.20 verified
Blindness and defective eyes; these yogas are curable
Sanskrit
रवि शशि युते सिंहे लग्ने कुजार्कि निरीक्षिते नयनरहितः सौम्यासौम्यैः स बुद्बुद लोचनः । व्यय गृह गतश्चन्द्रो वामं हिनस्त्यपरं रविर्न शुभ गदिता योगा याप्या भवन्ति शुभेक्षिताः ॥ २०॥
raviśaśiyute siṃhe lagne kujārkinirīkṣite nayanarahitaḥ saumyāsaumyaiḥ sa budbuda locanaḥ | vyaya gṛha gataścandro vāmaṃ hinastyaparaṃ ravirna śubha gaditā yogā yāpyā bhavanti śubhekṣitāḥ || 20 ||
English meaning
When Leo rises with the Sun and Moon, aspected by Mars and Saturn, the child is eyeless; when by benefics and malefics together, its eyes are bubble-like (defective). The Moon in the 12th harms the left eye, the Sun the right. Yet all these evil combinations are rendered mild when benefics aspect them.
Hindi meaning
जब सिंह लग्न में सूर्य और चन्द्र हों और मंगल-शनि से दृष्ट हों, तो बालक नेत्रहीन होता है; शुभ-अशुभ ग्रहों की मिश्रित दृष्टि हो तो बुलबुले-सी (दोषपूर्ण) आँखें। बारहवें भाव में चन्द्र बायीं आँख को और सूर्य दायीं को हानि पहुँचाता है। किन्तु ये सभी अशुभ योग शुभ दृष्टि होने पर मन्द (उपशमित) हो जाते हैं।
Source: Sanskrit (Devanāgarī): sanskritdocuments.org (Varāhamihira), cross-checked against the ITRANS master and, in IAST, against wisdomlib (M. D. Neely ed.). English & Hindi meanings by Vedic Horā — for review.
-
4.21 verified
Fixing the exact moment of birth
Sanskrit
तत् कालम् इन्दु सहितो द्वि रसांशको यस्तत् तुल्यराशि सहिते पुरतः शशाङ्के । यावान् उदेति दिनरात्रि स मान भागस्तावद् गते दिन निशोः प्रवदन्ति जन्म ॥ २१॥
tatkālamindusahito dvirasāṃśako yas tattulyarāśisahite purataḥ śaśāṅke | yāvān udeti dinarātri sa māna bhāgastāvad gate dina niśoḥ pravadanti janma || 21 ||
English meaning
Note the division the Moon occupies at the given moment; when the Moon afterward comes to the corresponding sign ahead, then — by how much of the day or night has risen — the moment of birth is declared.
Hindi meaning
दिए गए क्षण पर चन्द्र जिस अंश में हो उसे लें; जब चन्द्र आगे उसके तुल्य राशि में आए, तब दिन या रात्रि का जितना भाग बीत चुका हो, उतने पर जन्म का समय कहा जाता है।
Source: Sanskrit (Devanāgarī): sanskritdocuments.org (Varāhamihira), cross-checked against the ITRANS master and, in IAST, against wisdomlib (M. D. Neely ed.). English & Hindi meanings by Vedic Horā — for review.
-
4.22 verified
The interval from conception to birth
Sanskrit
उदयति मृदु भांशे सप्तमस्थे च मन्दे यदि भवति निषेकः सूतिरब्द त्रयेण । शशिनि तु विधिरेष द्वादशे अब्दे प्रकुर्यान् निगदितम् इह चिन्त्यं सूति काले अपि युक्त्या ॥ २२॥
udayati mṛdubhāṃśe saptamasthe ca mande yadi bhavati niṣekaḥ sūtirabdatrayeṇa | śaśini tu vidhireṣa dvādaśe abde prakuryān nigaditam iha cintyaṃ sūti kāle api yuktyā || 22 ||
English meaning
If conception takes place when a “tender” navāṁśa rises and Saturn is in the seventh, the birth may be delayed by three years; with the Moon so placed, by twelve years. What is said here should also be applied, with judgement, at the actual time of birth.
Hindi meaning
यदि गर्भाधान उस समय हो जब कोई ‘मृदु’ नवांश उदय हो और शनि सप्तम में हो, तो जन्म तीन वर्ष तक विलम्बित हो सकता है; चन्द्र के इस प्रकार स्थित होने पर बारह वर्ष तक। यहाँ जो कहा गया, उसे जन्म के समय भी युक्ति से विचारना चाहिए।
Source: Sanskrit (Devanāgarī): sanskritdocuments.org (Varāhamihira), cross-checked against the ITRANS master and, in IAST, against wisdomlib (M. D. Neely ed.). English & Hindi meanings by Vedic Horā — for review.
5 Janma-vidhi — the circumstances of birth (26)
-
5.1 verified
The father absent or abroad at the birth
Sanskrit
पितुर्जातः परोक्षस्य लग्नम् इन्दावपश्यति । विदेशस्थस्य चर भे मध्याद् भ्रष्टे दिवा करे ॥ १॥
piturjātaḥ parokṣasya lagnam indāvapaśyati | videśasthasya cara bhe madhyād bhraṣṭe divā kare || 1 ||
English meaning
If the ascendant does not aspect the Moon, the child is born in the father’s absence; if the sign is movable and the Sun has fallen from the midheaven, the father is abroad.
Hindi meaning
यदि लग्न चन्द्र को न देखे, तो बालक पिता की अनुपस्थिति में जन्म लेता है; यदि राशि चर हो और सूर्य मध्य (दशम) से च्युत हो, तो पिता विदेश में होता है।
Source: Sanskrit (Devanāgarī): sanskritdocuments.org (Varāhamihira), cross-checked against the ITRANS master and, in IAST, against wisdomlib (M. D. Neely ed.). English & Hindi meanings by Vedic Horā — for review.
-
5.2 verified
Further signs of the father’s absence
Sanskrit
उदयस्थेऽपि वा मन्दे कुजे वास्तं समागते स्थिते वान्तः क्षपा नाथे शशाङ्क सुत शुक्रयोः ॥ २॥
udayasthe’pi vā mande kuje vāstaṃ samāgate sthite vāntaḥ kṣapānāthe śaśāṅkasutaśukrayoḥ || 2 ||
English meaning
Likewise if Saturn is in the ascendant, or Mars has reached the seventh, or the Moon is placed in the signs of Mercury and Venus, the father is absent at the birth.
Hindi meaning
इसी प्रकार यदि शनि लग्न में हो, या मंगल सप्तम में आ गया हो, या चन्द्र बुध और शुक्र की राशियों में स्थित हो, तो जन्म के समय पिता अनुपस्थित होता है।
Source: Sanskrit (Devanāgarī): sanskritdocuments.org (Varāhamihira), cross-checked against the ITRANS master and, in IAST, against wisdomlib (M. D. Neely ed.). English & Hindi meanings by Vedic Horā — for review.
-
5.3 verified
Born with the cord coiled like a serpent
Sanskrit
शशाङ्के पाप लग्ने वा वृश्चिकेश त्रि भागगे । शुभैः स्वाय स्थितैर्जातः सर्पस्तद्वेष्टितोऽपि वा ॥ ३॥
śaśāṅke pāpa lagne vā vṛścikeśa tri bhāgage | śubhaiḥ svāya sthitairjātaḥ sarpastadveṣṭito’pi vā || 3 ||
English meaning
When the Moon is in a malefic ascendant or in the third drekkāṇa ruled by Mars, with benefics in the 2nd and 11th, the child is born with the umbilical cord coiled about it like a serpent.
Hindi meaning
जब चन्द्र किसी पापग्रह के लग्न में हो या मंगल के तीसरे द्रेष्काण में हो, और शुभग्रह द्वितीय व एकादश में हों, तो बालक सर्प के समान लिपटी हुई नाल के साथ जन्म लेता है।
Source: Sanskrit (Devanāgarī): sanskritdocuments.org (Varāhamihira), cross-checked against the ITRANS master and, in IAST, against wisdomlib (M. D. Neely ed.). English & Hindi meanings by Vedic Horā — for review.
-
5.4 verified
Twins enclosed in one sac
Sanskrit
चतुष्पाद गते भानौ शेषैर्वीर्य समन्वितैः । द्वि तनुस्थैश्च यमलौ भवतः कोश वेष्टितौ ॥ ४॥
catuṣpāda gate bhānau śeṣairvīryasamanvitaiḥ | dvi tanusthaiśca yamalau bhavataḥ kośa veṣṭitau || 4 ||
English meaning
When the Sun is in a quadruped sign and the other planets are strong and in dual signs, twins are born, enclosed together in one sac.
Hindi meaning
जब सूर्य चतुष्पद राशि में हो और शेष ग्रह बलवान् तथा द्विस्वभाव राशियों में हों, तो एक ही कोष में लिपटे जुड़वाँ उत्पन्न होते हैं।
Source: Sanskrit (Devanāgarī): sanskritdocuments.org (Varāhamihira), cross-checked against the ITRANS master and, in IAST, against wisdomlib (M. D. Neely ed.). English & Hindi meanings by Vedic Horā — for review.
-
5.5 verified
The cord wound about a limb
Sanskrit
छागे सिंहे वृषे लग्ने तत्स्थे सौरे अथ वा कुजे । राश्यंश सदृशे गात्रे जायते नाल वेष्टितः ॥ ५॥
chāge siṃhe vṛṣe lagne tatsthe saure atha vā kuje | rāśyaṃśasadṛśe gātre jāyate nālaveṣṭitaḥ || 5 ||
English meaning
When Aries, Leo or Taurus is the ascendant with Saturn or Mars in it, the child is born with the umbilical cord wound about the limb that corresponds to the sign or navāṁśa.
Hindi meaning
जब मेष, सिंह या वृष लग्न हो और उसमें शनि या मंगल हो, तो बालक उस अंग पर नाल लिपटी हुई जन्म लेता है जो राशि या नवांश के अनुरूप हो।
Source: Sanskrit (Devanāgarī): sanskritdocuments.org (Varāhamihira), cross-checked against the ITRANS master and, in IAST, against wisdomlib (M. D. Neely ed.). English & Hindi meanings by Vedic Horā — for review.
-
5.6 verified
A child born of another
Sanskrit
न लग्नम् इन्दुं च गुरुर्निरीक्षते न वा शशाङ्कं रविणा समागतम् । स पापकोऽर्केणयुतोऽथ वा शशी परेण जातं प्रवदन्ति निश्चयात् ॥ ६॥
na lagnam induṃ ca gururnirīkṣate na vā śaśāṅkaṃ raviṇā samāgatam | sa pāpako’rkeṇayuto’tha vā śaśī pareṇa jātaṃ pravadanti niścayāt || 6 ||
English meaning
When Jupiter aspects neither the ascendant nor the Moon, and the Moon is either afflicted or joined with the Sun, the wise declare with certainty that the child is born of another, not of the reputed father.
Hindi meaning
जब गुरु न लग्न को देखे न चन्द्र को, और चन्द्र या तो पीड़ित हो या सूर्य से युत हो, तो विद्वान् निश्चयपूर्वक कहते हैं कि बालक अन्य (परपुरुष) से उत्पन्न है।
Source: Sanskrit (Devanāgarī): sanskritdocuments.org (Varāhamihira), cross-checked against the ITRANS master and, in IAST, against wisdomlib (M. D. Neely ed.). English & Hindi meanings by Vedic Horā — for review.
-
5.7 verified
The father in bondage, abroad, or travelling
Sanskrit
क्रूरऋक्ष गतावशोभनौ सूर्याद् द्यून नवात्मज स्थितौ । बद्धस्तु पिता विदेशगः स्वे वा राशि वशाद् अथो पथि ॥ ७॥
krūraṛkṣa gatāvaśobhanau sūryād dyūnanavātmajasthitau | baddhastu pitā videśagaḥ sve vā rāśivaśād atho pathi || 7 ||
English meaning
When two malefics stand in cruel signs, ill-placed in the 7th, 9th or 5th from the Sun, the father is in bondage, gone abroad, or on the road — according to the sign involved.
Hindi meaning
जब दो पापग्रह क्रूर राशियों में सूर्य से सप्तम, नवम या पंचम में अशुभ स्थित हों, तो पिता बन्धन में, विदेश गया हुआ, या मार्ग में होता है — राशि के अनुसार।
Source: Sanskrit (Devanāgarī): sanskritdocuments.org (Varāhamihira), cross-checked against the ITRANS master and, in IAST, against wisdomlib (M. D. Neely ed.). English & Hindi meanings by Vedic Horā — for review.
-
5.8 verified
Birth aboard a boat
Sanskrit
पूर्णे शशिनि स्वराशिगे सौम्ये लग्न गते शुभे सुखे । लग्ने जलजे अस्तगे अपि वा चन्द्रो पोत गता प्रसूयते ॥ ८॥
pūrṇe śaśini svarāśige saumye lagnagate śubhe sukhe | lagne jalaje astage api vā candre potagatā prasūyate || 8 ||
English meaning
When the full Moon is in its own sign, a benefic occupies the ascendant and the fourth, and the ascendant is a watery sign — or the Moon is in the seventh — the mother is delivered aboard a boat.
Hindi meaning
जब पूर्ण चन्द्र अपनी राशि में हो, शुभग्रह लग्न और चतुर्थ में हों, और लग्न जल-राशि हो — अथवा चन्द्र सप्तम में हो — तो माता नौका पर प्रसव करती है।
Source: Sanskrit (Devanāgarī): sanskritdocuments.org (Varāhamihira), cross-checked against the ITRANS master and, in IAST, against wisdomlib (M. D. Neely ed.). English & Hindi meanings by Vedic Horā — for review.
-
5.9 verified
Birth upon water
Sanskrit
आप्योदयम् आप्यगः शशी सम्पूर्णः समवेक्षते अथ वा । मेषूरण बन्धु लग्नगः स्यात् सूतिः सलिले न संशयः ॥ ९॥
āpyodayam āpyagaḥ śaśī sampūrṇaḥ samavekṣate atha vā | meṣūraṇa bandhu lagnagaḥ syāt sūtiḥ salile na saṃśayaḥ || 9 ||
English meaning
When a watery sign rises and the full Moon, itself in a watery sign, aspects it — or stands in the 10th, 4th or ascendant — the birth takes place on water, without doubt.
Hindi meaning
जब जल-राशि उदय हो और जल-राशि में स्थित पूर्ण चन्द्र उसे देखे — अथवा दशम, चतुर्थ या लग्न में हो — तो जन्म निःसन्देह जल पर होता है।
Source: Sanskrit (Devanāgarī): sanskritdocuments.org (Varāhamihira), cross-checked against the ITRANS master and, in IAST, against wisdomlib (M. D. Neely ed.). English & Hindi meanings by Vedic Horā — for review.
-
5.10 verified
Birth in a hidden place or under a banyan
Sanskrit
उदयोडुपयोर्व्यय स्थिते गुप्त्यां पाप निरीक्षिते यमे । अलि कर्कि युते विलग्नगे सौरे शीत करेक्षिते वटे ॥ १०॥
udayoḍupayorvyayasthite guptyāṃ pāpanirīkṣite yame | alikarkiyute vilagnage saure śīta karekṣite vaṭe || 10 ||
English meaning
When the lords of the ascendant and Moon are in the 12th and aspected by Saturn, the birth is in a concealed place; when Saturn occupies Scorpio or Cancer in the ascendant and the Moon aspects it, the birth is beneath a banyan tree.
Hindi meaning
जब लग्न और चन्द्र के स्वामी बारहवें में हों और शनि से दृष्ट हों, तो जन्म किसी गुप्त स्थान में होता है; जब शनि वृश्चिक या कर्क में लग्न में हो और चन्द्र उसे देखे, तो जन्म वट-वृक्ष के नीचे होता है।
Source: Sanskrit (Devanāgarī): sanskritdocuments.org (Varāhamihira), cross-checked against the ITRANS master and, in IAST, against wisdomlib (M. D. Neely ed.). English & Hindi meanings by Vedic Horā — for review.
-
5.11 verified
Birth in a playhouse, temple, or rough ground
Sanskrit
मन्दे अब्ज गते विलग्नगे बुध सूर्येन्दु निरीक्षिते क्रमात् । क्रीडा भवने सुरालये सोखर भूमिषु च प्रसूयते ॥ ११॥
mande abjagate vilagnage budhasūryendunirīkṣite kramāt | krīḍābhavane surālaye sokharabhūmiṣu ca prasūyate || 11 ||
English meaning
When Saturn is in Cancer in the ascendant, aspected respectively by Mercury, the Sun and the Moon, the birth takes place in a playhouse, a temple, or on rough ground.
Hindi meaning
जब शनि कर्क में लग्न में हो और क्रमशः बुध, सूर्य तथा चन्द्र से दृष्ट हो, तो जन्म क्रीड़ा-गृह, मन्दिर, अथवा ऊबड़-खाबड़ भूमि पर होता है।
Source: Sanskrit (Devanāgarī): sanskritdocuments.org (Varāhamihira), cross-checked against the ITRANS master and, in IAST, against wisdomlib (M. D. Neely ed.). English & Hindi meanings by Vedic Horā — for review.
-
5.12 verified
The place of birth by the aspecting planet
Sanskrit
नृ लग्नगं प्रेक्ष्य कुजः श्मशाने रम्ये सितेन्दू गुरुरग्निहोत्रे । रविर्नरेन्द्रामरगो कुलेषु शिल्पालये ज्ञः प्रसवं करोति ॥ १२॥
nṛlagnagaṃ prekṣya kujaḥ śmaśāne ramye sitendū gururagnihotre | ravirnarendrāmaragokuleṣu śilpālaye jñaḥ prasavaṃ karoti || 12 ||
English meaning
Mars aspecting a human-sign ascendant gives birth in a cremation ground; Venus and the Moon in a pleasant spot; Jupiter in a fire-sanctuary; the Sun in a king’s palace, a temple or a cow-pen; and Mercury in an artisan’s workshop.
Hindi meaning
मनुष्य-राशि के लग्न को देखने वाला मंगल श्मशान में जन्म कराता है; शुक्र और चन्द्र रमणीय स्थान में; गुरु अग्निहोत्र-गृह में; सूर्य राजभवन, मन्दिर या गोशाला में; और बुध शिल्प-गृह में।
Source: Sanskrit (Devanāgarī): sanskritdocuments.org (Varāhamihira), cross-checked against the ITRANS master and, in IAST, against wisdomlib (M. D. Neely ed.). English & Hindi meanings by Vedic Horā — for review.
-
5.13 verified
On the road, at home, or in one’s own house
Sanskrit
राश्यंश स मान गोचरे मार्गे जन्म चरे स्थिरे गृहे । स्वऋक्षांश गते स्व मन्दिरे बलयोगात् फलम् अंशकऋक्षयोः ॥ १३॥
rāśyaṃśasamānagocare mārge janma care sthire gṛhe | svaṛkṣāṃśagate svamandire balayogāt phalam aṃśakaṛkṣayoḥ || 13 ||
English meaning
In a movable sign the birth is on the road; in a fixed sign, at a dwelling; when the ruler is in its own sign and navāṁśa, in one’s own house. The place is judged from the sign and navāṁśa according to their strength.
Hindi meaning
चर राशि में जन्म मार्ग में; स्थिर राशि में घर में; और स्वामी अपनी राशि-नवांश में हो तो अपने ही घर में होता है। स्थान का फल राशि और नवांश से, उनके बल के अनुसार, आँका जाता है।
Source: Sanskrit (Devanāgarī): sanskritdocuments.org (Varāhamihira), cross-checked against the ITRANS master and, in IAST, against wisdomlib (M. D. Neely ed.). English & Hindi meanings by Vedic Horā — for review.
-
5.14 verified
A child abandoned, yet saved by Jupiter
Sanskrit
आरार्कजयोस्त्रिकोणगे चन्द्रे अस्ते च विसृज्यते अंबया । दृष्टे अमरराज मन्त्रिणा दीर्घायुः सुख भाक् च स स्मृतः ॥ १४॥
ārārkajayostrikoṇage candre aste ca visṛjyate aṃbayā | dṛṣṭe amararāja mantriṇā dīrghāyuḥ sukha bhāk ca sa smṛtaḥ || 14 ||
English meaning
When the Moon is in a trine from Mars and Saturn and in the seventh, the child is cast off by the mother; but if Jupiter aspects it, the child is long-lived and enjoys happiness.
Hindi meaning
जब चन्द्र मंगल और शनि से त्रिकोण में तथा सप्तम में हो, तो बालक माता द्वारा त्याग दिया जाता है; किन्तु यदि गुरु उसे देखे, तो वह दीर्घायु और सुखी होता है।
Source: Sanskrit (Devanāgarī): sanskritdocuments.org (Varāhamihira), cross-checked against the ITRANS master and, in IAST, against wisdomlib (M. D. Neely ed.). English & Hindi meanings by Vedic Horā — for review.
-
5.15 verified
The fate of an abandoned child
Sanskrit
पापेक्षिते तुहिनगावुदये कुजे अस्ते त्यक्तो विनश्यति कुजार्कजयोस्तथाये । सौम्ये अपि पश्यति तथा विध हस्तम् एति सौम्येतरेषु पर हस्त गतोऽप्यनायुः ॥ १५॥
pāpekṣite tuhinagāvudaye kuje aste tyakto vinaśyati kujārkajayostathāye | saumye api paśyati tathā vidhahastam eti saumyetareṣu parahastagato’pyanāyuḥ || 15 ||
English meaning
When the Moon rises aspected by a malefic with Mars in the seventh, the abandoned child perishes; so too when Mars and Saturn are in the eleventh. If a benefic also aspects, it passes into fostering hands and survives; but under malefics, even in another’s care it is short-lived.
Hindi meaning
जब चन्द्र पापग्रह से दृष्ट होकर उदय हो और मंगल सप्तम में हो, तो त्यागा हुआ बालक नष्ट हो जाता है; वैसे ही जब मंगल और शनि एकादश में हों। यदि शुभग्रह भी देखे, तो वह पालने वाले के हाथ में जाकर बच जाता है; किन्तु पापग्रहों में, दूसरे के हाथ में भी अल्पायु रहता है।
Source: Sanskrit (Devanāgarī): sanskritdocuments.org (Varāhamihira), cross-checked against the ITRANS master and, in IAST, against wisdomlib (M. D. Neely ed.). English & Hindi meanings by Vedic Horā — for review.
-
5.16 verified
Birth at the parents’ home, under a tree, or in solitude
Sanskrit
पितृमातृगृहेषु तद्बलात् तरु शालादिषु नीचगैः शुभः । यदि नैक गतैस्तु वीक्षितौ लग्नेन्दू विजने प्रसूयते ॥ १६॥
pitṛmātṛgṛheṣu tadbalāt taruśālādiṣu nīcagaiḥ śubhaiḥ | yadi naikagataistu vīkṣitau lagnendū vijane prasūyate || 16 ||
English meaning
The birth is in the father’s or the mother’s house according to their significators’ strength; under a tree or in a hall when benefics are debilitated; and when the ascendant and Moon are aspected by scattered (non-conjoined) planets, in a lonely place.
Hindi meaning
जन्म पिता या माता के घर में उनके कारकों के बल के अनुसार होता है; शुभग्रह नीच हों तो वृक्ष के नीचे या शाला में; और जब लग्न व चन्द्र को अलग-अलग (असंयुक्त) ग्रह देखें, तो एकान्त स्थान में।
Source: Sanskrit (Devanāgarī): sanskritdocuments.org (Varāhamihira), cross-checked against the ITRANS master and, in IAST, against wisdomlib (M. D. Neely ed.). English & Hindi meanings by Vedic Horā — for review.
-
5.17 verified
Birth in darkness; a difficult labour
Sanskrit
मन्दऋक्षांशे शशिनि हिबुके मन्ददृष्टे अब्जगे वा । तद् युक्ते वा तमसि शयने नीच संस्थैश्च भूमौ । यद् वद् राशिर्व्रजति हरिजं गर्भ मोक्षस्तु तद्वत् पापैश्चन्द्रात् स्मर सुख गतैः क्लेशम् आहुर्जनन्याः ॥ १७॥
mandaṛkṣāṃśe śaśini hibuke mandadṛṣṭe abjage vā | tad yukte vā tamasi śayane nīcasaṃsthaiśca bhūmau | yad vad rāśirvrajati harijaṃ garbhamokṣastu tadvat pāpaiścandrāt smarasukhagataiḥ kleśam āhurjananyāḥ || 17 ||
English meaning
When the Moon is in Saturn’s sign or navāṁśa in the fourth, aspected or joined by Saturn (or in Cancer), the birth is in darkness upon a couch; with debilitated planets, on the ground. The delivery corresponds to the sign as it passes into its division; and malefics in the seventh and fourth from the Moon cause the mother pain in labour.
Hindi meaning
जब चन्द्र चतुर्थ (हिबुक) में शनि की राशि/नवांश में हो और शनि से दृष्ट या युत हो (या कर्क में हो), तो जन्म अन्धकार में शय्या पर होता है; नीच ग्रहों के साथ, भूमि पर। प्रसव उसी प्रकार होता है जैसे राशि अपने अंश में जाती है; और चन्द्र से सप्तम व चतुर्थ में स्थित पापग्रह माता को प्रसव-पीड़ा देते हैं।
Source: Sanskrit (Devanāgarī): sanskritdocuments.org (Varāhamihira), cross-checked against the ITRANS master and, in IAST, against wisdomlib (M. D. Neely ed.). English & Hindi meanings by Vedic Horā — for review.
-
5.18 verified
The lamp and the door of the birth-chamber
Sanskrit
स्नेहः शशाङ्काद् उदयाच्च वर्तिर्दीपोऽर्कयुक्तऋक्ष वशाच्चराद्यः । द्वारं च तद्वास्तुनि केन्द्र संस्थैर्ज्ञेयं ग्रहैः वीर्य समन्वितैर्वा ॥ १८॥
snehaḥ śaśāṅkād udayācca vartirdīpo’rkayuktaṛkṣavaśāccarādyaḥ | dvāraṃ ca tadvāstuni kendrasaṃsthairjñeyaṃ grahaiḥ vīryasamanvitairvā || 18 ||
English meaning
In the birth-chamber, the lamp-oil is judged from the Moon, the wick from the ascendant, and the lamp from the sign the Sun occupies; the door of the dwelling is known from the strong planets in the angles.
Hindi meaning
प्रसव-कक्ष में, दीप का तेल चन्द्र से, बत्ती लग्न से, और दीप सूर्य-युक्त राशि से जाना जाता है; और घर का द्वार केन्द्रों में स्थित बलवान् ग्रहों से जाना जाता है।
Source: Sanskrit (Devanāgarī): sanskritdocuments.org (Varāhamihira), cross-checked against the ITRANS master and, in IAST, against wisdomlib (M. D. Neely ed.). English & Hindi meanings by Vedic Horā — for review.
-
5.19 verified
The nature of the dwelling
Sanskrit
जीर्णं संस्कृतम् अर्कजे क्षिति सुते दग्धं नवं शीतगौ काष्ठाढ्यं न दृढं रवौ शशि सुते तन् नैक शिल्प्युद्भवम् रम्यम् । चित्रयुतं नवं च भृगुजे जीवे दृढं मन्दिरं चक्रस्थैश्च यथोपदेशरचनां सामन्त पूर्वां वदेत् ॥ १९॥
jīrṇaṃ saṃskṛtam arkaje kṣitisute dagdhaṃ navaṃ śītagau kāṣṭhāḍhyaṃ na dṛḍhaṃ ravau śaśisute tannaikaśilpyudbhavam ramyaṃ | citrayutaṃ navaṃ ca bhṛguje jīve dṛḍhaṃ mandiraṃ cakrasthaiśca yathopadeśaracanāṃ sāmanta pūrvāṃ vadet || 19 ||
English meaning
The dwelling is old under Saturn, burnt under Mars, new under the Moon, timber-filled but not solid under the Sun, beautifully made by many craftsmen under Mercury, painted and new under Venus, and solid under Jupiter. From the planets in the angles one describes the building and its surroundings as taught.
Hindi meaning
घर शनि के अधीन जीर्ण, मंगल के अधीन जला हुआ, चन्द्र के अधीन नया, सूर्य के अधीन काष्ठ-बहुल किन्तु दृढ़ नहीं, बुध के अधीन अनेक शिल्पियों द्वारा बना सुन्दर, शुक्र के अधीन चित्रित व नया, और गुरु के अधीन दृढ़ होता है। केन्द्रों में स्थित ग्रहों से भवन तथा उसके परिवेश का वर्णन उपदेशानुसार करना चाहिए।
Source: Sanskrit (Devanāgarī): sanskritdocuments.org (Varāhamihira), cross-checked against the ITRANS master and, in IAST, against wisdomlib (M. D. Neely ed.). English & Hindi meanings by Vedic Horā — for review.
-
5.20 verified
The direction the dwelling faces
Sanskrit
मेष कुलीर तुलालि गटैः प्रागुत्तरतो गुरु सौम्य गृहेषु । पश्चिमतश्च वृषेण निवासो दक्षिण भाग करौ मृग सिंहौ ॥ २०॥
meṣakulīratulālighaṭaiḥ prāguttarato gurusaumyagṛheṣu | paścimataśca vṛṣeṇa nivāso dakṣiṇabhāgakarau mṛgasiṃhau || 20 ||
English meaning
By Aries, Cancer, Libra, Scorpio and Aquarius the dwelling lies to the east and north; by Taurus to the west; and Capricorn and Leo give it a southern aspect.
Hindi meaning
मेष, कर्क, तुला, वृश्चिक और कुम्भ से घर पूर्व और उत्तर की ओर होता है; वृष से पश्चिम की ओर; और मकर तथा सिंह इसे दक्षिण दिशा देते हैं।
Source: Sanskrit (Devanāgarī): sanskritdocuments.org (Varāhamihira), cross-checked against the ITRANS master and, in IAST, against wisdomlib (M. D. Neely ed.). English & Hindi meanings by Vedic Horā — for review.
-
5.21 verified
The quarters, and the position of the bed
Sanskrit
प्राच्यादि गृहे क्रियादयो द्वौ द्वौ कोण गता द्वि मूर्तयः । शय्यास्वपि वास्तु वद् वदेत् पादैः षट् त्रि नवान्त्य संस्थितैः ॥ २१॥
prācyādi gṛhe kriyādayo dvau dvau koṇagatā dvi mūrtayaḥ | śayyāsvapi vāstuvad vadet pādaiḥ ṣaṭtrinavāntyasaṃsthitaiḥ || 21 ||
English meaning
The signs from Aries are assigned two by two to the quarters beginning with the east, the dual signs falling to the corners. The bed, too, is described like the dwelling — from the planets in the 6th, 3rd, 9th and 12th houses.
Hindi meaning
मेष से आरम्भ राशियाँ पूर्व आदि दिशाओं को दो-दो करके दी जाती हैं, और द्विस्वभाव राशियाँ कोणों में पड़ती हैं। शय्या का वर्णन भी घर के समान, छठे, तीसरे, नवें और बारहवें भाव के ग्रहों से करना चाहिए।
Source: Sanskrit (Devanāgarī): sanskritdocuments.org (Varāhamihira), cross-checked against the ITRANS master and, in IAST, against wisdomlib (M. D. Neely ed.). English & Hindi meanings by Vedic Horā — for review.
-
5.22 verified
The attendants at the birth
Sanskrit
चन्द्र लग्नान्तर गतैर्ग्रहैः स्युरुपसूतिकाः । बहिरन्तर चक्राद् अर्धे दृश्याद्ऱ्श्ये अन्यथा परैः ॥ २२॥
candra lagnāntara gatairgrahaiḥ syurupasūtikāḥ | bahirantaracakrārddhe dṛśyādṛśye’nyathā paraiḥ || 22 ||
English meaning
The attendants present at the birth are known from the planets between the Moon and the ascendant; those in the outer and inner halves of the circle are, respectively, outside and within the chamber.
Hindi meaning
प्रसव के समय उपस्थित सहायक चन्द्र और लग्न के बीच स्थित ग्रहों से जाने जाते हैं; चक्र के बाहरी और भीतरी अर्ध में स्थित ग्रह क्रमशः कक्ष के बाहर और भीतर उपस्थित होते हैं।
Source: Sanskrit (Devanāgarī): sanskritdocuments.org (Varāhamihira), cross-checked against the ITRANS master and, in IAST, against wisdomlib (M. D. Neely ed.). English & Hindi meanings by Vedic Horā — for review.
-
5.23 verified
The build and complexion of the child
Sanskrit
लग्न नवांशप तुल्य तनुः स्याद् वीर्ययुत ग्रह तुल्य वपुर्वा । चन्द्र समेत नवांशप वर्णः कादि विलग्न विभक्त भ गात्रः ॥ २३॥
lagna navāṃśapa tulya tanuḥ syād vīryayutagrahatulyavapurvā | candrasametanavāṃśapavarṇaḥ kādivilagnavibhaktabhagātraḥ || 23 ||
English meaning
The child’s build resembles the lord of the ascendant’s navāṁśa, or that of the strongest planet; its complexion follows the lord of the Moon’s navāṁśa; and its limbs are apportioned to the signs counted from the ascendant.
Hindi meaning
बालक का शरीर लग्न-नवांश के स्वामी, अथवा सबसे बलवान् ग्रह के अनुरूप होता है; उसका वर्ण चन्द्र-नवांश के स्वामी के अनुसार; और उसके अंग लग्न से गिनी गई राशियों के अनुसार बँटे होते हैं।
Source: Sanskrit (Devanāgarī): sanskritdocuments.org (Varāhamihira), cross-checked against the ITRANS master and, in IAST, against wisdomlib (M. D. Neely ed.). English & Hindi meanings by Vedic Horā — for review.
-
5.24 verified
The parts of the body assigned to the signs
Sanskrit
कं दृक् श्रोत्र नसा कपोल हनवो वक्त्रं च होरादयस्ते कण्ठांसक बाहु पार्श्व हृदय क्रोडानि नाभिस्ततः । बस्तिः शिश्न गुदे ततश्च वृषणावूरू ततो जानुनी । जङ्घाङ्घ्रीत्युभयत्र वामम् उदितैर्द्रेष्काण भागैस्त्रिधा ॥ २४॥
kaṃdṛkśrotranasākapolahanavo vaktraṃ ca horādayaste kaṇṭhāṃsakabāhupārśvahṛdayakroḍāni nābhistataḥ | bastiḥ śiśnagude tataśca vṛṣaṇāvūrū tato jānunī | jaṅghāṅghrītyubhayatra vāmam uditairdreṣkāṇabhāgaistridhā || 24 ||
English meaning
The parts of the body, from the ascendant onward, are the head, eyes, ears, nose, cheeks, chin and face; then the neck, shoulders, arms, sides, heart, belly and navel; then the bladder, penis and anus; then the testicles, thighs and knees; and lastly the shanks and feet — apportioned to both sides, the left being governed by the rising drekkāṇa-portions, in a threefold division.
Hindi meaning
लग्न से आरम्भ शरीर के अंग हैं — सिर, नेत्र, कान, नाक, कपोल, ठोड़ी और मुख; फिर गर्दन, कंधे, भुजाएँ, पार्श्व, हृदय, उदर, नाभि; फिर बस्ति, शिश्न और गुदा; फिर वृषण, जंघाएँ, घुटने; और अन्त में पिंडलियाँ व पैर — दोनों ओर बँटे हुए, बायाँ भाग उदित द्रेष्काण-अंशों से, तीन प्रकार से।
Source: Sanskrit (Devanāgarī): sanskritdocuments.org (Varāhamihira), cross-checked against the ITRANS master and, in IAST, against wisdomlib (M. D. Neely ed.). English & Hindi meanings by Vedic Horā — for review.
-
5.25 verified
Scars and marks, and their causes
Sanskrit
तस्मिन् पापयुतं व्रणे शुभयुते दृष्टे च लक्ष्मादिशेत् स्वऋक्षांशे स्थिर संयुतेषु सहजः स्याद् अन्यथाङ्गतुकः । मन्देश्मानिलजोऽग्नि शास्त्र विषजो भौमे बुधे भू भवः सूर्ये काष्ठ चतुष्पदेन हिमगौ श ृङ्ग्यब्जजोऽन्यैः शुभम् ॥ २५॥
tasmin pāpayutaṃ vraṇe śubhayute dṛṣṭe ca lakṣmādiśet svaṛkṣāṃśe sthirasaṃyuteṣu sahajaḥ syād anyathāgantukaḥ | mandeśmānilajo’gniśastraviṣajo bhaume budhe bhūbhavaḥ sūrye kāṣṭhacatuṣpadena himagau śṛṅgyabjajo’nyaiḥ śubham || 25 ||
English meaning
In that limb a malefic marks a scar or wound and a benefic a mole; in a fixed sign or navāṁśa the mark is congenital, otherwise acquired. Saturn’s mark comes from stone or wind, Mars’s from fire, a weapon or poison, Mercury’s from a fall to earth, the Sun’s from wood or a quadruped, the Moon’s from a horned animal or from water; other combinations give an auspicious mark.
Hindi meaning
उस अंग में पापग्रह घाव/क्षत का और शुभग्रह तिल का सूचक है; स्थिर राशि/नवांश में चिह्न जन्मजात, अन्यथा अर्जित होता है। शनि का चिह्न पत्थर या वायु से, मंगल का अग्नि, शस्त्र या विष से, बुध का भूमि (गिरने) से, सूर्य का काष्ठ या चतुष्पद से, चन्द्र का सींग वाले पशु या जल से होता है; अन्य योग शुभ चिह्न देते हैं।
Source: Sanskrit (Devanāgarī): sanskritdocuments.org (Varāhamihira), cross-checked against the ITRANS master and, in IAST, against wisdomlib (M. D. Neely ed.). English & Hindi meanings by Vedic Horā — for review.
-
5.26 verified
Where planets gather; a wound or a beauty-mark
Sanskrit
समनुपतिता यस्मिन् भागे त्रयः स बुधा ग्रहा भवति नियमात् तस्यावाप्तिः शुभेष्वशुभेषु वा । व्रण कृद् अशुभः षष्ठे देहे तनोर्भ समाश्रिते तिलकम् अशकृद् दृष्टः सौम्यैर्युतश्च स लक्ष्मवान् ॥ २६॥
samanupatitā yasmin bhāge trayaḥ sabudhā grahā bhavati niyamāt tasyāvāptiḥ śubheṣvaśubheṣu vā | vraṇakṛd aśubhaḥ ṣaṣṭhe dehe tanorbha samāśrite tilakam aśakṛd dṛṣṭaḥ saumyairyutaśca sa lakṣmavān || 26 ||
English meaning
In whatever limb three planets together with Mercury fall, one necessarily gains or suffers there, according as they are benefic or malefic. A malefic in the sixth causes a wound on the body; but when the limb’s sign is repeatedly aspected and joined by benefics, the person bears an auspicious mark.
Hindi meaning
जिस अंग में तीन ग्रह बुध सहित एकत्र हों, वहाँ नियमतः लाभ या हानि होती है — वे शुभ हों या अशुभ, तदनुसार। छठे भाव में पापग्रह शरीर पर घाव करता है; किन्तु जब उस अंग की राशि बार-बार शुभग्रहों से दृष्ट व युत हो, तो व्यक्ति शुभ चिह्न (तिल) धारण करता है।
Source: Sanskrit (Devanāgarī): sanskritdocuments.org (Varāhamihira), cross-checked against the ITRANS master and, in IAST, against wisdomlib (M. D. Neely ed.). English & Hindi meanings by Vedic Horā — for review.
6 Ariṣṭa — early dangers to life (12)
-
6.1 verified
The Moon at twilight with malefics
Sanskrit
संध्यायां हिम दीधिति होरा पापैर्भान्त गतैर्निधनाय । रत्येकं शशि पाप समेतैः केन्द्रैर्वा स विनाशम् उपैते ॥ १॥
saṃdhyāyāṃ himadīdhitihorā pāpairbhāntagatairnidhanāya | pratyekaṃ śaśipāpasametaiḥ kendrairvā sa vināśam upaiti || 1 ||
English meaning
When the Moon’s horā falls at twilight with malefics at the sign-junctions, it tends to death; likewise when the Moon is joined with malefics and malefics occupy the angles, the child meets its end.
Hindi meaning
जब चन्द्र की होरा सन्ध्या-काल में हो और पापग्रह भ-सन्धि/अष्टम में हों, तो यह मृत्यु की ओर ले जाता है; इसी प्रकार जब चन्द्र पापग्रह से युत हो और पापग्रह केन्द्रों में हों, तो बालक विनाश को प्राप्त होता है।
Source: Sanskrit (Devanāgarī): sanskritdocuments.org (Varāhamihira), cross-checked against the ITRANS master and, in IAST, against wisdomlib (M. D. Neely ed.). English & Hindi meanings by Vedic Horā — for review.
-
6.2 verified
Malefics in the two halves of the chart
Sanskrit
चक्रस्य पूर्वापर भागगेषु क्रूरेषु सौम्येषु च कीट लग्ने । क्षिप्रं विनाशं समुपैति जातः पपैर्विलग्नास्तमयाभितश्च ॥ २॥
cakrasya pūrvāparabhāgageṣu krūreṣu saumyeṣu ca kīṭalagne | kṣipraṃ vināśaṃ samupaiti jātaḥ pāpairvilagnāstamayābhitaśca || 2 ||
English meaning
When malefics occupy the eastern and western halves of the chart and Scorpio is the ascendant, the child born soon perishes; so too when malefics stand on both sides of the ascendant and the descendant.
Hindi meaning
जब पापग्रह चक्र के पूर्व और पश्चिम अर्ध में हों और वृश्चिक (कीट) लग्न हो, तो जन्मा बालक शीघ्र विनाश को प्राप्त होता है; वैसे ही जब पापग्रह लग्न और अस्त (सप्तम) के दोनों ओर हों।
Source: Sanskrit (Devanāgarī): sanskritdocuments.org (Varāhamihira), cross-checked against the ITRANS master and, in IAST, against wisdomlib (M. D. Neely ed.). English & Hindi meanings by Vedic Horā — for review.
-
6.3 verified
Malefics in the ascendant and seventh
Sanskrit
पापावुदयास्त गतौ क्रूरेणयुतश्च शशी । दृष्टश्च शुभैर्न यदा मृत्युश्च भवेद् अचिरात् ॥ ३॥
pāpāvudayāstagatau krūreṇayutaśca śaśī | dṛṣṭaśca śubhairna yadā mṛtyuśca bhaved acirāt || 3 ||
English meaning
When two malefics are in the ascendant and the seventh, and the Moon is joined with a malefic and unaspected by benefics, death follows before long.
Hindi meaning
जब दो पापग्रह लग्न और सप्तम में हों, और चन्द्र पापग्रह से युत हो तथा शुभग्रहों से अदृष्ट हो, तो शीघ्र ही मृत्यु होती है।
Source: Sanskrit (Devanāgarī): sanskritdocuments.org (Varāhamihira), cross-checked against the ITRANS master and, in IAST, against wisdomlib (M. D. Neely ed.). English & Hindi meanings by Vedic Horā — for review.
-
6.4 verified
The waning Moon in the twelfth
Sanskrit
क्षीणे हिमगौ व्ययगौ पापैरुदयाष्टमगैः । केन्द्रेषु शुभाश्च न चेत् क्षिप्रं निधनं प्रवदेत् ॥ ४॥
kṣīṇe himagau vyayage pāpairudayāṣṭamagaiḥ | kendreṣu śubhāśca na cet kṣipraṃ nidhanaṃ pravadet || 4 ||
English meaning
When the waning Moon is in the twelfth, malefics are in the ascendant and the eighth, and no benefic occupies an angle, declare an early death.
Hindi meaning
जब क्षीण चन्द्र बारहवें में हो, पापग्रह लग्न और अष्टम में हों, और कोई शुभग्रह केन्द्रों में न हो, तो शीघ्र मृत्यु कहनी चाहिए।
Source: Sanskrit (Devanāgarī): sanskritdocuments.org (Varāhamihira), cross-checked against the ITRANS master and, in IAST, against wisdomlib (M. D. Neely ed.). English & Hindi meanings by Vedic Horā — for review.
-
6.5 verified
The Moon with a malefic in the dusthānas
Sanskrit
क्रूरेण संयुतः शशी स्मरान्त्य मृत्यु लग्नगः । कण्टकाद् बहिः शुभैरवीक्षितश्च मृत्युदः ॥ ५॥
krūreṇa saṃyutaḥ śaśī smarāntyamṛtyulagnagaḥ | kaṇṭakād bahiḥ śubhairavīkṣitaśca mṛtyudaḥ || 5 ||
English meaning
The Moon joined with a malefic and placed in the 7th, 12th, 8th or ascendant, unaspected by benefics outside the angles, gives death.
Hindi meaning
पापग्रह से युत चन्द्र, जो सप्तम, द्वादश, अष्टम या लग्न में हो, और केन्द्रों से बाहर शुभग्रहों से अदृष्ट हो, मृत्युदायक होता है।
Source: Sanskrit (Devanāgarī): sanskritdocuments.org (Varāhamihira), cross-checked against the ITRANS master and, in IAST, against wisdomlib (M. D. Neely ed.). English & Hindi meanings by Vedic Horā — for review.
-
6.6 verified
The Moon in the 6th or 8th; graded results
Sanskrit
शशिन्यरि विनाशगे निधनम् आशु पापेक्षिते शुभैरथ समाष्टकदलम् अतश्च मिश्रैः स्थितिः । असद्भिरवलोकिते बलिभिरत्र मासं शुभे कलत्र सहिते च पाप विजिते विलग्नाधिपे ॥ ६॥
śaśinyari vināśage nidhanam āśu pāpekṣite śubhairatha samāṣṭakandalam ataśca miśraiḥ sthitiḥ | asadbhiravalokite balibhiratra māsaṃ śubhe kalatrasahite ca pāpa vijite vilagnādhipe || 6 ||
English meaning
When the Moon is in the sixth or eighth, aspected by malefics, death comes quickly; aspected by benefics, life is prolonged; by mixed aspects, a mixed span. Aspected by strong malefics, death within a month; and when a benefic is in the seventh while the ascendant-lord is overpowered by malefics, death likewise follows.
Hindi meaning
जब चन्द्र छठे या आठवें में हो और पापग्रहों से दृष्ट हो, तो शीघ्र मृत्यु; शुभग्रहों से दृष्ट हो तो आयु बढ़ती है; मिश्रित दृष्टि से मिश्रित आयु। बलवान् पापग्रहों से दृष्ट हो तो मास भर में मृत्यु; और जब सप्तम में शुभग्रह हो पर लग्नेश पापग्रहों से पराजित हो, तो भी मृत्यु होती है।
Source: Sanskrit (Devanāgarī): sanskritdocuments.org (Varāhamihira), cross-checked against the ITRANS master and, in IAST, against wisdomlib (M. D. Neely ed.). English & Hindi meanings by Vedic Horā — for review.
-
6.7 verified
Death together with the mother
Sanskrit
लग्ने क्षीणे शशिनि निधनं रन्ध्र केन्द्रेषु पापैः पापान्तस्थे निधन हिबुक द्यून संस्थे च चन्द्रे एवं लग्ने भवति मदन च्छिद्र संस्थैश्च पापैर्मात्रा सार्द्धं यदि न च शुभैर्वीक्षितः शक्ति भ्ऱ्द्भिः ॥ ७॥
lagne kṣīṇe śaśini nidhanaṃ randhrakendreṣu pāpaiḥ pāpāntasthe nidhana hibuka dyūna saṃsthe ca candre evaṃ lagne bhavati madanacchidrasaṃsthaiśca pāpairmātrā sārddhaṃ yadi na ca śubhairvīkṣitaḥ śaktibhṛdbhiḥ || 7 ||
English meaning
When the waning Moon is in the ascendant with malefics in the eighth and the angles; or the Moon stands hemmed by malefics in the eighth, fourth or seventh; or malefics occupy the seventh and eighth from the ascendant — death comes, together with the mother’s, unless strong benefics aspect.
Hindi meaning
जब क्षीण चन्द्र लग्न में हो और पापग्रह अष्टम व केन्द्रों में हों; या चन्द्र अष्टम, चतुर्थ (हिबुक) या सप्तम (द्यून) में पापग्रहों से घिरा हो; या लग्न से सप्तम-अष्टम में पापग्रह हों — तो माता सहित मृत्यु होती है, यदि बलवान् शुभग्रहों की दृष्टि न हो।
Source: Sanskrit (Devanāgarī): sanskritdocuments.org (Varāhamihira), cross-checked against the ITRANS master and, in IAST, against wisdomlib (M. D. Neely ed.). English & Hindi meanings by Vedic Horā — for review.
-
6.8 verified
The Moon at a sign-junction with malefics in trines
Sanskrit
राश्यन्तगे सद्भिरवीक्ष्यमाणे चन्द्रे त्रिकोणोपगतैश्च पापैः । प्राणैः प्रयात्याशु शिशुर्वियोगम् अस्ते च पापैस्तुहिनांशु लग्ने ॥ ८॥
rāśyantage sadbhiravīkṣyamāṇe candre trikoṇopagataiśca pāpaiḥ | prāṇaiḥ prayātyāśu śiśurviyogam aste ca pāpaistuhināṃśu lagne || 8 ||
English meaning
When the Moon is at a sign’s end, unaspected by benefics, with malefics in the trines; or malefics are in the seventh with the Moon in the ascendant — the infant soon departs this life.
Hindi meaning
जब चन्द्र राशि के अन्त (सन्धि) में हो, शुभग्रहों से अदृष्ट हो, और पापग्रह त्रिकोणों में हों; या चन्द्र लग्न में हो और सप्तम में पापग्रह हों — तो शिशु शीघ्र ही प्राण त्याग देता है।
Source: Sanskrit (Devanāgarī): sanskritdocuments.org (Varāhamihira), cross-checked against the ITRANS master and, in IAST, against wisdomlib (M. D. Neely ed.). English & Hindi meanings by Vedic Horā — for review.
-
6.9 verified
The eclipsed Moon; death by a weapon
Sanskrit
अशुभ सहिते ग्रस्ते चन्द्रे कुजे निधनाश्रिते जननि सुतयोर्मृत्युर्लग्ने रवौ तु स शस्त्रजः । उदयति रवौ शीतांशौ वा त्रिकोण विनाशगैर्निधनम् अशुभैर्वीर्योपेतैः शुभैर्न युतेक्षिते ॥ ९॥
aśubhasahite graste candre kuje nidhanāśrite jananisutayormṛtyurlagne ravau tu sa śastrajaḥ | udayati ravau śītāṃśau vā trikoṇavināśagairnidhanam aśubhairvīryopetaiḥ śubhairna yutekṣite || 9 ||
English meaning
When the eclipsed Moon is joined with a malefic and Mars occupies the eighth, both mother and child die; with the Sun in the ascendant, the death is by a weapon. And when the Sun or Moon rises with strong malefics in the trines and the eighth, unjoined and unaspected by benefics, death ensues.
Hindi meaning
जब ग्रहण-ग्रस्त चन्द्र पापग्रह से युत हो और मंगल अष्टम में हो, तो माता और बालक दोनों की मृत्यु होती है; लग्न में सूर्य हो तो मृत्यु शस्त्र से। और जब सूर्य या चन्द्र त्रिकोणों व अष्टम में बलवान् पापग्रहों सहित उदय हो, और शुभग्रहों से युत या दृष्ट न हो, तो मृत्यु होती है।
Source: Sanskrit (Devanāgarī): sanskritdocuments.org (Varāhamihira), cross-checked against the ITRANS master and, in IAST, against wisdomlib (M. D. Neely ed.). English & Hindi meanings by Vedic Horā — for review.
-
6.10 verified
Four malefics in the 12th, 9th, ascendant and 8th
Sanskrit
असितरवि शशाङ्क भूमिजैर्व्यय नवमोदय नैधनाश्रितैः । भवति मरणम् आशु देहिनां यदि बलिना गुरुणा न वीक्षिताः ॥ १०॥
asitaraviśaśāṅkabhūmijair vyaya navamodayanaidhanāśritaiḥ | bhavati maraṇam āśu dehināṃ yadi balinā guruṇā na vīkṣitāḥ || 10 ||
English meaning
When Saturn, the Sun, the Moon and Mars occupy the 12th, 9th, ascendant and 8th, the being soon dies, unless a strong Jupiter aspects them.
Hindi meaning
जब शनि, सूर्य, चन्द्र और मंगल क्रमशः बारहवें, नवें, लग्न और अष्टम में हों, तो प्राणी की शीघ्र मृत्यु होती है, यदि बलवान् गुरु उन्हें न देखे।
Source: Sanskrit (Devanāgarī): sanskritdocuments.org (Varāhamihira), cross-checked against the ITRANS master and, in IAST, against wisdomlib (M. D. Neely ed.). English & Hindi meanings by Vedic Horā — for review.
-
6.11 verified
The Moon with a malefic in the death-dealing houses
Sanskrit
सुत मदन नवान्त्य लग्नरन्ध्रेष्वशुभयुतो मरणाय शीतरश्मिः । भृगुसुत शशिपुत्र देवपूज्यैर्यदि बलिभिर्न युतोऽवलोकितो वा ॥ ११॥
sutamadananavāntyalagnarandhreṣvaśubhayuto maraṇāyaśītaraśmiḥ | bhṛgusuta śaśiputra devapūjyairyadi balibhirna yuto’valokito vā || 11 ||
English meaning
The Moon joined with a malefic in the 5th, 7th, 9th, 12th, ascendant or 8th leads to death, unless it is joined with or aspected by a strong Venus, Mercury or Jupiter.
Hindi meaning
चन्द्र पापग्रह से युत होकर पंचम, सप्तम, नवम, द्वादश, लग्न या अष्टम में हो तो मृत्यु की ओर ले जाता है, यदि वह बलवान् शुक्र, बुध और गुरु से युत या दृष्ट न हो।
Source: Sanskrit (Devanāgarī): sanskritdocuments.org (Varāhamihira), cross-checked against the ITRANS master and, in IAST, against wisdomlib (M. D. Neely ed.). English & Hindi meanings by Vedic Horā — for review.
-
6.12 verified
Death within the year — as the sages declared
Sanskrit
योगे स्थानं गतवति बलिनश्चन्द्रे स्वं वा तनु गृहम् अथ वा । पापैर्दृष्टे बलवति मरणं वर्षस्यान्तः किल मुनि गदितम् ॥ १२॥
yoge sthānaṃ gatavati balinaścandre svaṃ vā tanu gṛham atha vā | pāpairdṛṣṭe balavati maraṇaṃ varṣasyāntaḥ kila muni gaditam || 12 ||
English meaning
When, in such a combination, the strong Moon has reached its place or the ascendant and is aspected by a powerful malefic, death within the year — so the sages have declared.
Hindi meaning
जब ऐसे योग में बलवान् चन्द्र अपने स्थान या लग्न (अपने तनु-गृह) में पहुँचकर बलवान् पापग्रह से दृष्ट हो, तो एक वर्ष के भीतर मृत्यु — ऐसा मुनियों ने कहा है।
Source: Sanskrit (Devanāgarī): sanskritdocuments.org (Varāhamihira), cross-checked against the ITRANS master and, in IAST, against wisdomlib (M. D. Neely ed.). English & Hindi meanings by Vedic Horā — for review.
7 Āyurdāya — the span of life (14)
-
7.1 verified
The years contributed by the planets
Sanskrit
मय यवन मणित्थ शक्ति पूर्वैर्दिवस करादिषु वत्सराः प्रदिष्टाः । नव तिथि विषयाश्वि भूतरुद्रदश सहिता दशभिः स्व तुङ्ग भेषु ॥ १॥
mayayavanamaṇitthaśaktipūrvairdivasakarādiṣu vatsarāḥ pradiṣṭāḥ | navatithiviṣayāśvibhūtarudradaśasahitā daśabhiḥ svatuṅgabheṣu || 1 ||
English meaning
By Maya, Yavana, Maṇittha, Śakti and other teachers the years contributed by the Sun and the rest are laid down; each planet gives its full quota of years when it stands in its own exaltation sign.
Hindi meaning
मय, यवन, मणित्थ, शक्ति आदि आचार्यों ने सूर्य आदि ग्रहों द्वारा दिए जाने वाले वर्ष निर्धारित किए हैं; प्रत्येक ग्रह अपनी उच्च राशि में अपने पूर्ण वर्ष प्रदान करता है।
Source: Sanskrit (Devanāgarī): sanskritdocuments.org (Varāhamihira), cross-checked against the ITRANS master and, in IAST, against wisdomlib (M. D. Neely ed.). English & Hindi meanings by Vedic Horā — for review.
-
7.2 verified
Reductions for debilitation, enemy-sign and combustion
Sanskrit
नीचे अतोऽर्धं ह्रसति हि ततश्चान्तरस्थे अनुपातो होरा त्वंश प्रतिमम् अपरे राशि तुल्यं वदन्ति । हित्वा वक्रं रिपु ग्रह गतैर्हीयते स्व त्रि भागः सूर्योच्छिन्नद्युतिषु च दलं प्रोजिह्य शुक्रार्क पुत्रौ ॥ २॥
nīce ato’rdhaṃ hrasati hi tataścāntarasthe anupāto horā tvaṃśapratimam apare rāśitulyaṃ vadanti | hitvā vakraṃ ripugṛhagatairhīyate svatribhāgaḥ sūryocchinnadyutiṣu ca dalaṃ projhya śukrārkaputrau || 2 ||
English meaning
In debilitation the contribution is halved, and for intermediate positions it is reckoned by proportion (some measure it by the horā, others equal to the sign). A planet in an enemy’s house loses a third of its share (retrograde planets excepted); and a planet combust — its light quenched by the Sun — loses half, except Venus and Saturn.
Hindi meaning
नीच राशि में योगदान आधा हो जाता है, और बीच की स्थितियों में अनुपात से (कुछ इसे होरा से, कुछ राशि के तुल्य मानते हैं)। शत्रु के गृह में स्थित ग्रह अपने अंश का एक-तिहाई खो देता है (वक्री ग्रह को छोड़कर); और सूर्य से दग्ध ग्रह अपना आधा खो देता है — शुक्र और शनि को छोड़कर।
Source: Sanskrit (Devanāgarī): sanskritdocuments.org (Varāhamihira), cross-checked against the ITRANS master and, in IAST, against wisdomlib (M. D. Neely ed.). English & Hindi meanings by Vedic Horā — for review.
-
7.3 verified
Loss of years by house (the harana); Satya’s rule
Sanskrit
सर्वार्ध त्रि चरण पञ्च षष्ट भागाः क्षीयन्ते व्यय भवनाद् असत्सु वामम् । सत्स्वर्धं ह्रसति तथाइकराशिगानाम् एकांशं हरति बली तथाह सत्यः ॥ ३॥
sarvārdhatricaraṇapañcaṣaṣṭabhāgāḥ kṣīyante vyaya bhavanād asatsu vāmam | satsvardhaṃ hrasati tathāikarāśigānām ekāṃśaṃ harati balī tathāha satyaḥ || 3 ||
English meaning
Planets in the 12th and the succeeding houses lose the whole, a half, a quarter, a third, a fifth or a sixth of their contribution when malefic, and less when benefic; when two share one sign the contribution is halved, and the stronger planet takes one share from the weaker — so Satya declares.
Hindi meaning
बारहवें आदि भावों में स्थित पापग्रह अपने योगदान का पूरा, आधा, चौथाई, तिहाई, पाँचवाँ या छठा भाग खो देते हैं, और शुभग्रह इससे कम; जब दो ग्रह एक ही राशि में हों तो योगदान आधा हो जाता है, और बलवान् ग्रह दुर्बल से एक अंश ले लेता है — ऐसा सत्य कहते हैं।
Source: Sanskrit (Devanāgarī): sanskritdocuments.org (Varāhamihira), cross-checked against the ITRANS master and, in IAST, against wisdomlib (M. D. Neely ed.). English & Hindi meanings by Vedic Horā — for review.
-
7.4 verified
The reduction for a malefic ascendant
Sanskrit
सार्धोदितोदित नवांश हतात् समस्ताद् भागोऽष्टयुक्त शत संख्यम् उपैतो नाशम् । क्रूरे विलग्न सहिते विधिना त्वनेन सौम्येक्षिते दलम् अतः प्रलयं प्रयाति ॥ ४॥
sārdhoditoditanavāṃśahatāt samastād bhāgo’ṣṭayuktaśatasaṃkhyam upaiti nāśam | krūre vilagnasahite vidhinā tvanena saumyekṣite dalam ataḥ pralayaṃ prayāti || 4 ||
English meaning
From the total multiplied by the risen navāṁśa, a portion (reckoned against 108) is deducted; when a malefic occupies the ascendant this loss applies by rule, and when a benefic aspects, only half of it is lost.
Hindi meaning
कुल योगदान को उदित नवांश से गुणा करने पर, (108 के सापेक्ष) एक भाग घटाया जाता है; जब लग्न में पापग्रह हो तो यह हानि नियमानुसार लगती है, और जब शुभग्रह देखे, तो उसका आधा ही नष्ट होता है।
Source: Sanskrit (Devanāgarī): sanskritdocuments.org (Varāhamihira), cross-checked against the ITRANS master and, in IAST, against wisdomlib (M. D. Neely ed.). English & Hindi meanings by Vedic Horā — for review.
-
7.5 verified
The maximum life-spans of creatures
Sanskrit
समा षष्टिर्द्विघ्ना मनुज करिणां पज़्च च निशा हयानां द्वात्रिंशत् खर करभयोः पञ्चक कृतिः । विरूपा साप्यायुर्वृष महिषयोर्द्वादश शुनां स्मृतं छागादीनां दशक सहिताः षट् च परम ॥ ५॥
samā ṣaṣṭirdvighnā manujakariṇāṃ paṃca ca niśā hayānāṃ dvātriṃśat khara karabhayoḥ pañcaka kṛtiḥ | virūpā sāpyāyurvṛṣa mahiṣayordvādaśaśunāṃ smṛtaṃ chāgādīnāṃ daśakasahitāḥ ṣaṭ ca paramam || 5 ||
English meaning
The maximum life-spans are: of men and elephants, 120 years; of horses, 32; of asses and camels, 25; of oxen and buffaloes, 24; of dogs, 12; and of goats and the like, 16 years at most.
Hindi meaning
अधिकतम आयु: मनुष्य और हाथी की 120 वर्ष; घोड़ों की 32; गधों और ऊँटों की 25; बैलों और भैंसों की 24; कुत्तों की 12; और बकरी आदि की अधिकतम 16 वर्ष।
Source: Sanskrit (Devanāgarī): sanskritdocuments.org (Varāhamihira), cross-checked against the ITRANS master and, in IAST, against wisdomlib (M. D. Neely ed.). English & Hindi meanings by Vedic Horā — for review.
-
7.6 verified
When the full maximum life is attained
Sanskrit
अनिमिष परमांशके विलग्ने शशि तनये गवि पज़्च वर्ग लिप्ते । भवति हि परमायुषः प्रमाणं यदि सकलः सहिताः स्व तुङ्ग भेषु ॥ ६॥
animiṣa paramāṃśake vilagne śaśitanaye gavi pañcavargalipte | bhavati hi paramāyuṣaḥ pramāṇaṃ yadi sakalaḥ sahitāḥ svatuṅgabheṣu || 6 ||
English meaning
The full measure of the maximum life-span is reached when the ascendant is in its highest division, Mercury is in Taurus and strong in the five vargas, and all the planets stand together in their exaltation signs.
Hindi meaning
अधिकतम आयु का पूर्ण मान तब प्राप्त होता है जब लग्न अपने उच्चतम अंश में हो, बुध वृष में पाँच वर्गों में बलवान् हो, और सभी ग्रह एक साथ अपनी उच्च राशियों में हों।
Source: Sanskrit (Devanāgarī): sanskritdocuments.org (Varāhamihira), cross-checked against the ITRANS master and, in IAST, against wisdomlib (M. D. Neely ed.). English & Hindi meanings by Vedic Horā — for review.
-
7.7 verified
A defect in some longevity systems
Sanskrit
आयुर्दायं विष्णु गुप्तोऽपि चैवं देव स्वामी सिद्धसेनश्च चक्रे । दोषश्चैषां जायते अष्टावरिष्टं हित्वा नायुर्विंशतेः स्याद् अधस्तात् ॥ ७॥
āyurdāyaṃ viṣṇugupto’pi caivaṃ devasvāmī siddhasenaśca cakre | doṣaścaiṣāṃ jāyate aṣṭāvariṣṭaṃ hitvā nāyurviṃśateḥ syād adhastāt || 7 ||
English meaning
Viṣṇugupta, Devasvāmī and Siddhasena also computed longevity in this way; but their methods have this defect — apart from the eight ariṣṭa combinations, they never yield a life-span below twenty years.
Hindi meaning
विष्णुगुप्त, देवस्वामी और सिद्धसेन ने भी इसी प्रकार आयु की गणना की; किन्तु उनकी विधियों में यह दोष है — आठ अरिष्ट योगों को छोड़कर, वे कभी बीस वर्ष से कम आयु नहीं देतीं।
Source: Sanskrit (Devanāgarī): sanskritdocuments.org (Varāhamihira), cross-checked against the ITRANS master and, in IAST, against wisdomlib (M. D. Neely ed.). English & Hindi meanings by Vedic Horā — for review.
-
7.8 verified
Full life and sovereignty in the same yoga
Sanskrit
यस्मिन् योगे पूर्णम् आयुः प्रदिष्टं तस्मिन् प्रोक्तं चक्र वर्तित्वम् अन्यैः प्रत्यक्षोऽयं दोषः परोऽपि जीवत्यायुः पूर्णम् अर्थैर्विनापि ॥ ८॥
yasmin yoge pūrṇam āyuḥ pradiṣṭaṃ tasmin proktaṃ cakra vartitvam anyaiḥ pratyakṣo’yaṃ teṣu doṣaḥ paro’pi jīvatyāyuḥ pūrṇam arthairvināpi || 8 ||
English meaning
In the very combinations where a full life-span is assigned, other teachers have also declared universal sovereignty; this is a plain defect in their systems, for a person may live a full life even without such fortune.
Hindi meaning
जिन योगों में पूर्ण आयु कही जाती है, उन्हीं में अन्य आचार्यों ने चक्रवर्तित्व भी बताया है; यह उनकी पद्धति में स्पष्ट दोष है, क्योंकि व्यक्ति ऐसी सम्पत्ति के बिना भी पूर्ण आयु जी सकता है।
Source: Sanskrit (Devanāgarī): sanskritdocuments.org (Varāhamihira), cross-checked against the ITRANS master and, in IAST, against wisdomlib (M. D. Neely ed.). English & Hindi meanings by Vedic Horā — for review.
-
7.9 verified
Jīvaśarman’s doctrine
Sanskrit
स्वमतेन किलाह जीव शर्मा ग्रहदायं परमायुसः स्वरांशम् । ग्रह भुक्त नवांशराशि तुल्यं बहु साम्यं समुपैति सत्य वाक्यम् ॥ ९॥
svamatena kilāha jīva śarmā grahadāyaṃ paramāyusaḥ svarāṃśam | grahabhuktanavāṃśarāśitulyaṃ bahusāmyaṃ samupaiti satyavākyam || 9 ||
English meaning
Jīvaśarman, by his own doctrine, holds that a planet’s contribution is a fraction of the maximum life proportional to its own division; reckoned as equal to the sign of the navāṁśa the planet has traversed, it largely agrees with Satya’s teaching.
Hindi meaning
जीवशर्मा अपने मत से कहते हैं कि ग्रह का योगदान अधिकतम आयु का वह अंश है जो उसके अपने विभाग के अनुपात में हो; ग्रह द्वारा भुक्त नवांश की राशि के तुल्य गिनने पर, यह बहुधा सत्य के कथन से मेल खाता है।
Source: Sanskrit (Devanāgarī): sanskritdocuments.org (Varāhamihira), cross-checked against the ITRANS master and, in IAST, against wisdomlib (M. D. Neely ed.). English & Hindi meanings by Vedic Horā — for review.
-
7.10 verified
Satya’s method of computation
Sanskrit
सत्योक्ते ग्रहम् इष्टं लिप्ती कृत्वा शतद्वयेनाप्तम् । मण्डल भाग विशुद्धे अब्दाः स्युः शेषात् तु मासाद्याः ॥ १०॥
satyokte graham iṣṭaṃ liptīkṛtvā śatadvayenāptam | maṇḍalabhāgaviśuddhe abdāḥ syuḥ śeṣāt tu māsādyāḥ || 10 ||
English meaning
In Satya’s method, reduce the planet’s longitude to minutes, divide by two hundred, and after clearing by the degrees of the circle the quotient gives the years, and the remainder the months and the rest.
Hindi meaning
सत्य की विधि में, इष्ट ग्रह को कलाओं में बदलकर दो सौ से भाग देने पर, और मण्डल के अंशों से शुद्ध करने पर, भागफल वर्ष होता है; और शेष से मास आदि।
Source: Sanskrit (Devanāgarī): sanskritdocuments.org (Varāhamihira), cross-checked against the ITRANS master and, in IAST, against wisdomlib (M. D. Neely ed.). English & Hindi meanings by Vedic Horā — for review.
-
7.11 verified
Bhadatta’s distinctive rule
Sanskrit
स्व तुङ्ग वक्रोपगतैस्त्रिसंगुणं द्विरुत्तम स्वांशक भ त्रिभ्हागगैः । इयान् विशेषस्तु भदत्त भाषिते स मानम् अन्यत् प्रथमे अप्युदीरितम् ॥ ११॥
svatuṅgavakropagataistrisaṃguṇaṃ dviruttamasvāṃśakabhatribhhāgagaiḥ | iyān viśeṣastu bhadattabhāṣite samānam anyat prathame apyudīritam || 11 ||
English meaning
According to Bhadatta, a planet in exaltation or retrograde has its contribution tripled, and one in its own best navāṁśa or third-part doubled; this alone is his distinctive point, the rest being as already stated.
Hindi meaning
भदत्त के अनुसार, उच्च या वक्री ग्रह का योगदान तिगुना, और अपने श्रेष्ठ नवांश या तृतीयांश में स्थित का दुगुना होता है; यही उनका विशेष मत है, शेष पूर्ववत् है।
Source: Sanskrit (Devanāgarī): sanskritdocuments.org (Varāhamihira), cross-checked against the ITRANS master and, in IAST, against wisdomlib (M. D. Neely ed.). English & Hindi meanings by Vedic Horā — for review.
-
7.12 verified
The measure of contribution in this method
Sanskrit
किं त्वत्र भांश प्रतिमं ददाति वीर्यान्विताराशि समं च होरा । क्रूरोदये च उपचयः स नात्र कार्यं च नाब्दैः प्रथमोपदिष्टैः ॥ १२॥
kiṃ tvatra bhāṃśapratimaṃ dadāti vīryānvitārāśisamaṃ ca horā | krūrodaye ca upacayaḥ sa nātra kāryaṃ ca nābdaiḥ prathamopadiṣṭaiḥ || 12 ||
English meaning
Here a planet gives a contribution equal to its sign-navāṁśa, and a strong one equal to the whole sign, the horā giving half; when a malefic rises there is no increase, and the year-values first taught are not applied in this method.
Hindi meaning
यहाँ ग्रह अपने राशि-नवांश के तुल्य योगदान देता है, और बलवान् ग्रह पूरी राशि के तुल्य, तथा होरा आधा; पापग्रह के उदय में कोई वृद्धि नहीं होती, और पहले कहे वर्ष-मान इस विधि में प्रयुक्त नहीं होते।
Source: Sanskrit (Devanāgarī): sanskritdocuments.org (Varāhamihira), cross-checked against the ITRANS master and, in IAST, against wisdomlib (M. D. Neely ed.). English & Hindi meanings by Vedic Horā — for review.
-
7.13 verified
Satya’s teaching is best; take the largest result
Sanskrit
सत्योपदेशो वरम् अत्र किन्तु कुर्वन्त्ययोग्यं बहु वर्गणाभिः । आचार्यकत्वं च बहु घ्नतायाम् एकं तु यद् भूरि तदेव कार्यम् ॥ १३॥
satyopadeśo varam atra kintu kurvantyayogyaṃ bahu vargaṇābhiḥ | ācāryakatvaṃ ca bahughnatāyām ekaṃ tu yad bhūri tadeva kāryam || 13 ||
English meaning
Satya’s teaching is the best here; but some spoil it with many varga-multiplications, parading learning through excessive multiplying. Of all these, only the one that yields the greatest result should be adopted.
Hindi meaning
यहाँ सत्य का उपदेश श्रेष्ठ है; किन्तु कुछ लोग अनेक वर्ग-गुणाओं से इसे अनुपयुक्त बना देते हैं, बहुत गुणा करके पाण्डित्य दिखाते हैं। इन सबमें से जो एक सबसे अधिक फल दे, वही ग्रहण करना चाहिए।
Source: Sanskrit (Devanāgarī): sanskritdocuments.org (Varāhamihira), cross-checked against the ITRANS master and, in IAST, against wisdomlib (M. D. Neely ed.). English & Hindi meanings by Vedic Horā — for review.
-
7.14 verified
A yoga for boundless life
Sanskrit
गुरु शशि सहिते कुलीर लग्ने शशि तनये भृगुजे च केन्द्रयाते । भवरिपु सहजोपगैश्च शेषैरमितम् इहायुरनुक्रमाद् विना स्यात् ॥ १४॥
guruśaśisahite kulīralagne śaśi tanaye bhṛguje ca kendrayāte | bhavaripusahajopagaiśca śeṣairamitam ihāyuranukramād vinā syāt || 14 ||
English meaning
When Cancer rises joined with Jupiter and the Moon, Mercury and Venus occupy the angles, and the remaining planets are in the 1st, 6th and 3rd, the life-span here is boundless — needing no step-by-step reckoning.
Hindi meaning
जब कर्क लग्न में गुरु और चन्द्र सहित हो, बुध और शुक्र केन्द्रों में हों, और शेष ग्रह प्रथम, षष्ठ व तृतीय में हों, तो यहाँ आयु अपरिमित होती है — क्रमिक गणना की आवश्यकता के बिना।
Source: Sanskrit (Devanāgarī): sanskritdocuments.org (Varāhamihira), cross-checked against the ITRANS master and, in IAST, against wisdomlib (M. D. Neely ed.). English & Hindi meanings by Vedic Horā — for review.
8 Daśā-antardaśā — periods and sub-periods (23)
-
8.1 verified
When results ripen — early, middle, late life
Sanskrit
उदयरवि शशाङ्क प्राणि केन्द्रादि संस्थाः । प्रथम वयसि मध्ये अन्त्ये च दद्युः फलानि । न हि न फल विपाकः केन्द्र संस्थाद्य भावे भवति हि फल पक्तिः पूर्वम् आपोक्लिमे अपि ॥ १॥
udayaraviśaśāṅkaprāṇikendrādisaṃsthāḥ | prathamavayasi madhye antye ca dadyuḥ phalāni | na hi na phalavipākaḥ kendrasaṃsthādyabhāve bhavati hi phala paktiḥ pūrvam āpoklime api || 1 ||
English meaning
The ascendant, the Sun and the Moon, standing in the angles and so on, give their results in the first, middle and last periods of life; results never fail to ripen — when no planet is in an angle, the fruits still ripen in order, beginning even from the cadent houses.
Hindi meaning
लग्न, सूर्य और चन्द्र, केन्द्र आदि में स्थित होकर, जीवन के प्रथम, मध्य और अन्तिम काल में अपने फल देते हैं; फल का पाक कभी नहीं रुकता — केन्द्रों में कोई ग्रह न हो तो भी फल क्रमशः, आपोक्लिम से आरम्भ होकर, पकते हैं।
Source: Sanskrit (Devanāgarī): sanskritdocuments.org (Varāhamihira), cross-checked against the ITRANS master and, in IAST, against wisdomlib (M. D. Neely ed.). English & Hindi meanings by Vedic Horā — for review.
-
8.2 verified
The order of the daśās
Sanskrit
आयुः कृतं येन हि यत् तदेव कल्प्या दश सा प्रबलस्य पूर्वाम् । साम्ये बहूनां बहु वर्षदस्य तेषां च साम्ये प्रथमोदितस्य ॥ २॥
āyuḥ kṛtaṃ yena hi yat tadeva kalpyā daśā sā prabalasya pūrvā | sāmye bahūnāṃ bahu varṣadasya teṣāṃ ca sāmye prathamoditasya || 2 ||
English meaning
Whatever life-span a planet has contributed becomes the length of its daśā; the strongest planet’s daśā comes first, then among equals the one giving the most years, and among those still equal, the one that rose earliest.
Hindi meaning
किसी ग्रह ने जितनी आयु दी हो, वही उसकी दशा मानी जाती है; सबसे बलवान् ग्रह की दशा पहले आती है; समान बल में जो अधिक वर्ष दे उसकी, और उसमें भी समान हों तो जो पहले उदय हुआ उसकी।
Source: Sanskrit (Devanāgarī): sanskritdocuments.org (Varāhamihira), cross-checked against the ITRANS master and, in IAST, against wisdomlib (M. D. Neely ed.). English & Hindi meanings by Vedic Horā — for review.
-
8.3 verified
How planets ripen one another’s sub-periods
Sanskrit
एकऋक्षगोऽर्धम् अपहृत्य ददाति तु स्वं त्र्यंशं त्रिकोण गृहगः स्मरगः स्वरांशम् । पादं फलस्य चतुरस्र गतः स होरस्त्वेवं परस्पर गताः परिपाचयन्ति ॥ ३॥
ekaṛkṣago’rdham apahṛtya dadāti tu svaṃ tryaṃśaṃ trikoṇagṛhagaḥ smaragaḥ svarāṃśam | pādaṃ phalasya caturasra gataḥ sahorāstvevaṃ parasparagatāḥ paripācayanti || 3 ||
English meaning
In the same sign a planet yields half its result; in a trine, a third; in the seventh, its whole share; in the square, a quarter — and so, mutually related (with the horā), they ripen one another’s sub-period results.
Hindi meaning
एक ही राशि में स्थित ग्रह अपना आधा फल देता है; त्रिकोण में एक-तिहाई; सप्तम में अपना पूरा अंश; चतुरस्र में फल का चौथाई — इस प्रकार परस्पर स्थित होकर (होरा सहित) वे एक-दूसरे के अन्तर्दशा-फल पकाते हैं।
Source: Sanskrit (Devanāgarī): sanskritdocuments.org (Varāhamihira), cross-checked against the ITRANS master and, in IAST, against wisdomlib (M. D. Neely ed.). English & Hindi meanings by Vedic Horā — for review.
-
8.4 verified
Computing the sub-periods by proportion
Sanskrit
स्थानान्यथाइतानि स वर्णयित्वा सर्वाण्यधश्छेद विवर्जितानि । दशाब्द पिण्डे गुणका यथांशं छेदस्तदैक्येन दशाप्रभेदः ॥ ४॥
sthānānyathāitāni savarṇayitvā sarvāṇyadhaśchedavivarjitāni | daśābdapiṇḍe guṇakā yathāṃśaṃ chedastadaikyena daśāprabhedaḥ || 4 ||
English meaning
Reducing all these positions to a common measure, they serve as multipliers of the total daśā-years in proportion; their sum is the divisor, and thus the sub-periods of the daśā are obtained.
Hindi meaning
इन सभी स्थानों को समान हर में लाकर, वे कुल दशा-वर्षों के अनुपाती गुणक बनते हैं; उनका योग हर होता है, और इस प्रकार दशा के उपविभाग प्राप्त होते हैं।
Source: Sanskrit (Devanāgarī): sanskritdocuments.org (Varāhamihira), cross-checked against the ITRANS master and, in IAST, against wisdomlib (M. D. Neely ed.). English & Hindi meanings by Vedic Horā — for review.
-
8.5 verified
The quality of a daśā by strength
Sanskrit
सम्यग् बलिनः स्व तुङ्ग भागे सम्पूर्णा बल वर्जितस्यरिक्ता । नीचांश गतस्य शत्रु भागे ज्ञेयानिष्ट फलादशा प्रसूतौ ॥ ५॥
samyagbalinaḥ svatuṅgabhāge sampūrṇā balavarjitasyariktā | nīcāṃśagatasya śatru bhāge jñeyāniṣṭa phalādaśā prasūtau || 5 ||
English meaning
The daśā of a fully strong planet in its exaltation part is full of fruit; of a weak one, empty; and of one in a debilitation or enemy navāṁśa, it is to be known as giving unwelcome results.
Hindi meaning
अपने उच्च अंश में पूर्ण बलवान् ग्रह की दशा पूर्ण-फलदायी होती है; बलहीन की खोखली; और नीच या शत्रु नवांश में स्थित की दशा अनिष्ट फल देने वाली जाननी चाहिए।
Source: Sanskrit (Devanāgarī): sanskritdocuments.org (Varāhamihira), cross-checked against the ITRANS master and, in IAST, against wisdomlib (M. D. Neely ed.). English & Hindi meanings by Vedic Horā — for review.
-
8.6 verified
Ascending and descending daśās
Sanskrit
भ्रष्टस्य तुङ्गाद् अवरोहि संज्ञा मध्या भवेत् सा सुहृद् उच्च भागे । अरोहिणी निम्न परिच्युतस्य नीचारि भांशेष्वधमा भवे सा ॥ ६॥
bhraṣṭasya tuṅgād avarohi saṃjñā madhyā bhavet sā suhṛd ucca bhāge | arohiṇī nimnaparicyutasya nīcāri bhāṃśeṣvadhamā bhavet sā || 6 ||
English meaning
A planet fallen from exaltation is called “descending” and gives a middling daśā; one risen toward a friend’s or exaltation portion is “ascending”; and in a debilitation or enemy navāṁśa the daśā is of the lowest kind.
Hindi meaning
उच्च से च्युत ग्रह ‘अवरोही’ कहलाता है और उसकी दशा मध्यम होती है; मित्र या उच्च अंश की ओर बढ़ता, नीच से उठा ग्रह ‘आरोही’ होता है; और नीच या शत्रु नवांश में वह दशा निम्नतम होती है।
Source: Sanskrit (Devanāgarī): sanskritdocuments.org (Varāhamihira), cross-checked against the ITRANS master and, in IAST, against wisdomlib (M. D. Neely ed.). English & Hindi meanings by Vedic Horā — for review.
-
8.7 verified
Mixed results; what follows
Sanskrit
नीचारि भांशे समवस्थितस्य शस्ते गृहे गृहे मिश्र फला प्रदिष्टा । संज्ञानुरूपाणि फलान्यथैषां दशासु वक्ष्यामि यथोपयोगम् ॥ ७॥
nīcāri bhāṃśe samavasthitasya śaste gṛhe gṛhe miśraphalā pradiṣṭā | saṃjñānurūpāṇi phalānyathaiṣāṃ daśāsu vakṣyāmi yathopayogam || 7 ||
English meaning
For a planet in a debilitation or enemy navāṁśa but in a good house, mixed results are declared; and now, according to these designations, I shall state their daśā-results as they apply.
Hindi meaning
जो ग्रह नीच/शत्रु नवांश में हो किन्तु शुभ गृह में हो, उसके लिए मिश्रित फल कहे जाते हैं; और अब इन संज्ञाओं के अनुसार उनके दशा-फल यथायोग्य कहूँगा।
Source: Sanskrit (Devanāgarī): sanskritdocuments.org (Varāhamihira), cross-checked against the ITRANS master and, in IAST, against wisdomlib (M. D. Neely ed.). English & Hindi meanings by Vedic Horā — for review.
-
8.8 verified
The daśā-quality by drekkāṇa and horā
Sanskrit
उभये अधम मध्य पूजिताद्रेष्काणैश्चर भेषु च उत्क्रमात् । अशुभेष्ट समाः स्थिरे क्रमाद् धोरायाः परिकल्पितादशा ॥ ८॥
ubhaye adhama madhya pūjitādreṣkāṇaiścara bheṣu ca utkramāt | aśubheṣṭasamāḥ sthire kramād dhorāyāḥ parikalpitādaśā || 8 ||
English meaning
By the drekkāṇas — reckoned as low, middling and high — the daśā results are unfavourable, favourable or neutral: counted in reverse order in movable signs and in direct order in fixed signs; the horā’s daśā is assigned likewise.
Hindi meaning
द्रेष्काणों द्वारा — निम्न, मध्यम, श्रेष्ठ — दशा-फल अशुभ, शुभ या सम होते हैं: चर राशियों में विपरीत क्रम से और स्थिर राशियों में सीधे क्रम से गिने जाते हैं; होरा की दशा भी इसी प्रकार निर्धारित होती है।
Source: Sanskrit (Devanāgarī): sanskritdocuments.org (Varāhamihira), cross-checked against the ITRANS master and, in IAST, against wisdomlib (M. D. Neely ed.). English & Hindi meanings by Vedic Horā — for review.
-
8.9 verified
The natural (naisargika) daśā-years
Sanskrit
एकं द्वौ नव विंशतिर्धृति कृती पञ्चाशद् एषां क्रमाच्चन्द्रारेन्दुज शुक्र जीवदिनक्रिद् दैवा करिणां समाः । स्वैः स्वैः पुष्ट फलानि सर्ग जनितैः पक्तिर्दशायाः क्रमाद् अन्ते लग्नदशा शुभेति यवना नेच्छन्ति केचित् तथा ॥ ९॥
ekaṃ dvau navaviṃśatirdhṛti kṛtī pañcāśad eṣāṃ kramāccandrārendujaśukrajīvadinakṛddaivākariṇāṃ samāḥ | svaiḥ svaiḥ puṣṭaphalāni sargajanitaiḥ paktirdaśāyāḥ kramād ante lagnadaśā śubheti yavanā necchanti kecit tathā || 9 ||
English meaning
The natural (naisargika) daśā-years are, in order, 1 for the Moon, 2 for Mars, 9 for Mercury, 20 for Venus, 18 for Jupiter, 20 for the Sun and 50 for Saturn; each gives full results by its own nature, the daśās ripening in order, and the ascendant’s daśā at the end is auspicious — so the Yavanas hold, though some do not accept it.
Hindi meaning
स्वाभाविक (नैसर्गिक) दशा-वर्ष क्रमशः हैं — चन्द्र 1, मंगल 2, बुध 9, शुक्र 20, गुरु 18, सूर्य 20, और शनि 50; प्रत्येक अपने स्वभाव से पूर्ण फल देता है, दशाएँ क्रमशः पकती हैं, और अन्त में लग्न की दशा शुभ होती है — ऐसा यवन मानते हैं, यद्यपि कुछ इसे स्वीकार नहीं करते। (योग: 120 वर्ष)
Source: Sanskrit (Devanāgarī): sanskritdocuments.org (Varāhamihira), cross-checked against the ITRANS master and, in IAST, against wisdomlib (M. D. Neely ed.). English & Hindi meanings by Vedic Horā — for review.
-
8.10 verified
When a daśā gives good results
Sanskrit
पाक स्वामिनि लग्नगे सुहृदि वा वर्गे अस्य सौम्ये अपि वा प्रारब्धा शुभदादशा त्रिदश षड् लाभेषु वा पाकपे । मित्रोच्चोपचयस्त्रिकोण मदने पाकेश्वरस्य स्थितश्चन्द्रः सत् फल बोधनानि कुरुते पापानि चातोऽन्यथा ॥ १०॥
pākasvāmini lagnage suhṛdi vā varge asya saumye api vā prārabdhā śubhadādaśā tridaśa ṣaḍ lābheṣu vā pākape | mitroccopacayatrikoṇamadane pākeśvarasya sthitaścandraḥ sat phala bodhanāni kurute pāpāni cāto’nyathā || 10 ||
English meaning
When the daśā-lord is in the ascendant, or in a friendly or benefic division, the daśā that begins is auspicious — as also when it is in the 3rd, 6th or 11th. When the Moon stands in a friend’s or exaltation sign, an upacaya, a trine, or the seventh from the daśā-lord, it awakens good results; otherwise, evil ones.
Hindi meaning
जब दशा-स्वामी लग्न में, या मित्र/शुभ ग्रह के वर्ग में हो, तो आरम्भ होने वाली दशा शुभ होती है — वैसे ही जब वह तीसरे, छठे या ग्यारहवें में हो। जब चन्द्र दशा-स्वामी से मित्र/उच्च राशि, उपचय, त्रिकोण या सप्तम में हो, तो शुभ फल जगाता है; अन्यथा अशुभ।
Source: Sanskrit (Devanāgarī): sanskritdocuments.org (Varāhamihira), cross-checked against the ITRANS master and, in IAST, against wisdomlib (M. D. Neely ed.). English & Hindi meanings by Vedic Horā — for review.
-
8.11 verified
The Moon’s daśā, by the sign it occupies
Sanskrit
प्रारब्धा हिमगौ दशा स्व गृहगे मानार्थ सौख्यावहा कौजे दूषयति स्त्रियं बुध गृहे विद्या सुहृद् वित्तदा । दुर्गारण्य पथालये कृषि करी सिंहे सितऋक्षे अन्नदा कुस्त्रीदा मृग कुम्भयोर्गुरु गृहे मानार्थ सौख्यावहा ॥ ११॥
prārabdhā himagau daśā sva gṛhage mānārtha saukhyāvahā kauje dūṣayati striyaṃ budha gṛhe vidyā suhṛd vittadā | durgāraṇya pathālaye kṛṣikarī siṃhe sitaṛkṣe annadā kustrīdā mṛgakumbhayorgurugṛhe mānārtha saukhyāvahā || 11 ||
English meaning
The daśā begun with the Moon in its own house brings honour, wealth and comfort; in Mars’s sign it harms the wife; in Mercury’s sign it gives learning, friends and wealth; in Leo it brings dwelling in forts, forests or by the road and the pursuit of farming; in Venus’s sign it gives food; in Capricorn or Aquarius, an ill wife; and in Jupiter’s house, honour, wealth and comfort.
Hindi meaning
चन्द्र की दशा जब वह अपने गृह में हो तो मान, धन और सुख लाती है; मंगल की राशि में पत्नी को हानि; बुध की राशि में विद्या, मित्र और धन; सिंह में दुर्ग, वन या मार्ग के निवास तथा कृषि; शुक्र की राशि में अन्न; मकर-कुम्भ में कुस्त्री; और गुरु के गृह में मान, धन व सुख देती है।
Source: Sanskrit (Devanāgarī): sanskritdocuments.org (Varāhamihira), cross-checked against the ITRANS master and, in IAST, against wisdomlib (M. D. Neely ed.). English & Hindi meanings by Vedic Horā — for review.
-
8.12 verified
The Sun’s daśā
Sanskrit
सौर्यां स्वन् नखदन्त चर्म कनक क्रौर्याध्व भूपाहवैस्तक्ष्ण्यं दैर्यम् अजस्रम् उद्यमरतिः ख्यातिः प्रतापोन्नतिः । भार्य पुत्रधनारि शस्त्र हुतभुग् भूपोद्भवा व्यापद स्त्यागी पापरतिः स्व भृत्य कलहो हृत् क्रोड पीडामयाः ॥ १२॥
sauryāyāṃ svan nakhadanta carma kanaka krauryādhva bhūpāhavaistaikṣṇyaṃ dhairyam ajasram udyamaratiḥ khyātiḥ pratāponnatiḥ | bhāryaputradhanāriśastrahutabhugbhūpodbhavā vyāpadas tyāgī pāparatiḥ svabhṛtyakalaho hṛtkroḍapīḍāmayāḥ || 12 ||
English meaning
In the Sun’s daśā: gains through nails, teeth, hides and gold; cruelty, travel, and dealings with kings and in battle; sharpness, firmness, ceaseless effort, fame, dignity and advancement; but also dangers arising from wife, sons, wealth, enemies, weapons, fire and kings; a generous but sin-inclined temper, quarrels with one’s servants, and afflictions of the heart and belly.
Hindi meaning
सूर्य की दशा में: नख, दाँत, चर्म, स्वर्ण से लाभ; क्रूरता, यात्रा, राजाओं और युद्ध से सम्बन्ध; तीक्ष्णता, धैर्य, निरन्तर उद्यम, यश, प्रताप और उन्नति; किन्तु पत्नी, पुत्र, धन, शत्रु, शस्त्र, अग्नि और राजा से उत्पन्न संकट भी; त्यागी किन्तु पाप-प्रवृत्त स्वभाव, सेवकों से कलह, और हृदय व उदर के रोग।
Source: Sanskrit (Devanāgarī): sanskritdocuments.org (Varāhamihira), cross-checked against the ITRANS master and, in IAST, against wisdomlib (M. D. Neely ed.). English & Hindi meanings by Vedic Horā — for review.
-
8.13 verified
The Moon’s daśā (general results)
Sanskrit
इन्दोः प्राप्यदशां फलानि लभते मन्त्रद्विजात्युद्भवनीक्षु क्षीर विकार वस्त्र कुसुम क्रीडा तिलान्न श्रमैः । निद्रालस्य मृदु द्विजामररतिः स्त्री जन्म मेधाविता कीर्त्यर्थोपचक्षयौ च बलिभिर्वैरं स्व पक्षेण च ॥ १३॥
indoḥ prāpyadaśāṃ phalāni labhate mantradvijātyudbhavanīkṣukṣīravikāravastrakusuma-krīḍātilānnaśramaiḥ | nidrālasyamṛdudvijāmararatiḥ strījanma medhāvitākīrtyarthopacayakṣayau ca balibhirvairaṃ svapakṣeṇa ca || 13 ||
English meaning
In the Moon’s daśā one gains through counsel, brahmins, sugarcane, milk-products, cloth, flowers, sport, sesame, food and labour; there is sleep and indolence, love of gentle brahmins and of the gods, the birth of daughters, intelligence and fame, both gain and loss of wealth, and enmity with the powerful and with one’s own kin.
Hindi meaning
चन्द्र की दशा में मन्त्रणा, ब्राह्मण, गन्ना, दुग्ध-पदार्थ, वस्त्र, पुष्प, क्रीड़ा, तिल, अन्न और श्रम से लाभ; निद्रा, आलस्य, कोमल ब्राह्मणों व देवताओं में अनुराग, कन्या-जन्म, बुद्धि व यश, धन की वृद्धि और क्षय दोनों; तथा बलवानों और अपने ही पक्ष से वैर होता है।
Source: Sanskrit (Devanāgarī): sanskritdocuments.org (Varāhamihira), cross-checked against the ITRANS master and, in IAST, against wisdomlib (M. D. Neely ed.). English & Hindi meanings by Vedic Horā — for review.
-
8.14 verified
Mars’s daśā
Sanskrit
भौमस्यारि विमर्द भूप सहज क्षित्याविकाजैर्धनं प्रद्वेषः सुत मित्रदार सहजैर्विद्वद् गुरु द्वेष्टृता । तृष्णासृग् ज्वर पित्त भङ्ग जनितारोगाः पर स्त्री कृताः प्रीतिः पापरतैरधर्म निरतिः पारुष्य तैक्ष्ण्यानि च ॥ १४॥
bhaumasyārivimardabhūpasahajakṣityāvikājair dhanaṃ pradveṣaḥ suta mitradāra sahajairvidvad guru dveṣṭṛtā | tṛṣṇāsṛgjvarapittabhaṅgajanitārogāḥ parastrīkṛtāḥ prītiḥ pāparatairadharmaniratiḥ pāruṣya taikṣṇyāni ca || 14 ||
English meaning
In Mars’s daśā: wealth through overcoming enemies, kings, brothers, land and livestock; hostility toward sons, friends, wife and brothers; enmity toward the learned and toward elders; thirst, fevers of blood and bile, and diseases from injuries; attachment to others’ wives; delight in the wicked, addiction to unrighteousness, and harshness and severity of temper.
Hindi meaning
मंगल की दशा में शत्रुओं, राजाओं, भाइयों, भूमि और पशुओं को परास्त कर धन; पुत्र, मित्र, पत्नी और भाइयों से द्वेष; विद्वानों और गुरुजनों से वैर; तृष्णा, रक्त-पित्त-ज्वर, चोट से रोग; परस्त्री में आसक्ति; दुष्टों में प्रीति, अधर्म में रति, तथा कठोरता व तीक्ष्णता।
Source: Sanskrit (Devanāgarī): sanskritdocuments.org (Varāhamihira), cross-checked against the ITRANS master and, in IAST, against wisdomlib (M. D. Neely ed.). English & Hindi meanings by Vedic Horā — for review.
-
8.15 verified
Mercury’s daśā
Sanskrit
बौध्यां दौत्य सुहृद् गुरु द्विजधनं विद्वत् प्रशंसा यशो युक्ति द्रव्य सुवर्ण वेसर मही सौभाग्य सौख्याप्तयः । हास्योपासन कौशलं मति चयो धर्म क्रिया सिद्धयः पारुष्यं श्रम बन्ध मानस शुचः पीडा च धातु त्रयात् ॥ १५॥
baudhyāṃ dautyasuhṛdgurudvijadhanaṃ vidvatpraśaṃsā yaśo yuktidravyasuvarṇavesaramahī-saubhāgyasaukhyāptayaḥ | hāsyopāsanakauśalaṃ maticayo dharmakriyāsiddhayaḥ pāruṣyaṃ śramabandhamānasaśucaḥ pīḍā ca dhātutrayāt || 15 ||
English meaning
In Mercury’s daśā: wealth through mediation, friends, elders and brahmins; praise from the learned and fame; gains of ingenious goods, gold, mules, land, good fortune and comfort; skill in wit and worship, growth of intellect and success in pious acts; but also harshness, fatigue, confinement, mental grief, and afflictions of the three humours.
Hindi meaning
बुध की दशा में दूतकर्म/मध्यस्थता, मित्र, गुरु और ब्राह्मणों से धन; विद्वानों से प्रशंसा और यश; युक्तिपूर्ण वस्तुओं, स्वर्ण, खच्चर, भूमि, सौभाग्य और सुख की प्राप्ति; हास्य व उपासना में कौशल, बुद्धि-वृद्धि, धर्म-कार्यों में सफलता; किन्तु कठोरता, श्रम, बन्धन, मानसिक शोक, और त्रिदोष से पीड़ा भी।
Source: Sanskrit (Devanāgarī): sanskritdocuments.org (Varāhamihira), cross-checked against the ITRANS master and, in IAST, against wisdomlib (M. D. Neely ed.). English & Hindi meanings by Vedic Horā — for review.
-
8.16 verified
Jupiter’s daśā
Sanskrit
जैव्यां मान गुणोदयो मति चयः कान्तिः प्रतापोन्नतिर्माहात्म्योद्यम मन्त्र नीति नृ पति स्वाध्याय मन्त्रैर्धनम् । हेमाश्वात्मज कुञ्जराम्बर चयः प्रीतिश्च सद् भूमिपैः । सूक्ष्म्योह गहनाश्रमः श्रवणरुग् वैरं विधर्माश्रितैः ॥ १६॥
jaivyāṃ mānaguṇodayo maticayaḥ kāntiḥ pratāponnatirmāhātmyodyama mantra nīti nṛ pati svādhyāya mantrairdhanam | hemāśvātmaja kuñjarāmbara cayaḥ prītiśca sad bhūmipaiḥ | sūkṣmyohāgahanāśramaḥ śravaṇarug vairaṃ vidharmāśritaiḥ || 16 ||
English meaning
In Jupiter’s daśā: a rise of honour and virtue, growth of intellect, radiance, dignity and advancement; greatness, enterprise, sound counsel and statecraft; wealth through kings, sacred study and mantras; increase of gold, horses, sons, elephants and garments; friendship with good rulers; but also intricate, wearisome reasoning, an ear ailment, and enmity with those of alien faith.
Hindi meaning
गुरु की दशा में मान और गुण का उदय, बुद्धि-वृद्धि, कान्ति, प्रताप और उन्नति; महात्म्य, उद्यम, मन्त्रणा, नीति; राजाओं, स्वाध्याय और मन्त्रों से धन; स्वर्ण, अश्व, पुत्र, हाथी और वस्त्रों की वृद्धि; सज्जन राजाओं से प्रीति; किन्तु सूक्ष्म व क्लेशकारी तर्क, श्रम, कर्ण-रोग, और विधर्मियों से वैर भी।
Source: Sanskrit (Devanāgarī): sanskritdocuments.org (Varāhamihira), cross-checked against the ITRANS master and, in IAST, against wisdomlib (M. D. Neely ed.). English & Hindi meanings by Vedic Horā — for review.
-
8.17 verified
Venus’s daśā
Sanskrit
शौक्यां गीतरतिः प्रमोद सुरभि द्रव्यान्न पानाम्बर स्त्री रत्न द्युति मन्मथोपकरण ज्ञानेष्ट मित्रागमाः । कौशल्यं क्रय विक्रये कृषि निधि प्राप्तिर्धनस्यागमो । वृन्दोर्वीश निषादधर्मरहितैर्वैरं शुचः स्नेहतः ॥ १७॥
śaukriyāṃ gītaratiḥ pramodasurabhidravyānna-pānāmbarastrīratnadyutimanmathopakaraṇa-jñāneṣṭamitrāgamāḥ | kauśalyaṃ kraya vikraye kṛṣinidhiprāptirdhanasyāgamo | vṛndorvīśa niṣādadharmarahitairvairaṃ śucaḥ snehataḥ || 17 ||
English meaning
In Venus’s daśā: love of song and merriment, fragrant things, food, drink, clothes, women, jewels and splendour, the appointments of love, learning, and the arrival of dear friends; skill in trade; gains from farming and hidden treasure; the coming of wealth; but enmity with troupes, rulers, the base and the irreligious, and grief that springs from affection.
Hindi meaning
शुक्र की दशा में गीत-प्रेम, आमोद, सुगन्धित वस्तुएँ, अन्न, पान, वस्त्र, स्त्री, रत्न, कान्ति, काम-उपकरण, ज्ञान, और प्रिय मित्रों का आगमन; क्रय-विक्रय में कौशल; कृषि और निधि की प्राप्ति; धन का आगमन; किन्तु मण्डलियों, राजाओं, नीच और अधार्मिकों से वैर, तथा स्नेह से उत्पन्न शोक भी।
Source: Sanskrit (Devanāgarī): sanskritdocuments.org (Varāhamihira), cross-checked against the ITRANS master and, in IAST, against wisdomlib (M. D. Neely ed.). English & Hindi meanings by Vedic Horā — for review.
-
8.18 verified
Saturn’s daśā
Sanskrit
सौरीं प्राप्य खरोष्ट्र पक्षि महिषी वृद्धाङ्गनावाप्तयः । श्रेणी ग्राम पुरधि कार जनिता पूजा कुधान्यागमः । श्लेष्मेर्ष्यानिल कोप मोह मलिन व्यापत्ति तन्द्राश्रमान् । भृत्यापत्य कलत्र भर्त्सनम् अपि प्राप्नोति च व्यङ्गयताम् ॥ १८॥
saurīṃ prāpya kharoṣṭrapakṣimahiṣīvṛddhāṅganāvāptayaḥ | śreṇīgrāmapuradhikārajanitāpūjā kudhānyāgamaḥ | śleṣmerṣyānilakopamohamalinavyāpatti-tandrāśramān | bhṛtyāpatya kalatra bhartsanam api prāpnoti ca vyaṅgayatām || 18 ||
English meaning
In Saturn’s daśā: gains of asses, camels, birds, buffaloes and elderly women; honour from authority over guilds, villages and towns; the coming of coarse grain; phlegm, jealousy, wind-driven anger, delusion, sordid mishaps, drowsiness and fatigue; reproach from servants, children and wife; and even the onset of some deformity.
Hindi meaning
शनि की दशा में गधे, ऊँट, पक्षी, भैंस और वृद्ध स्त्रियों की प्राप्ति; श्रेणी, ग्राम और नगर पर अधिकार से उत्पन्न सम्मान; हीन धान्य का आगमन; कफ, ईर्ष्या, वात-जन्य क्रोध, मोह, मलिन विपत्तियाँ, तन्द्रा और श्रम; सेवकों, सन्तान और पत्नी से भर्त्सना; और किसी विकलांगता की प्राप्ति भी।
Source: Sanskrit (Devanāgarī): sanskritdocuments.org (Varāhamihira), cross-checked against the ITRANS master and, in IAST, against wisdomlib (M. D. Neely ed.). English & Hindi meanings by Vedic Horā — for review.
-
8.19 verified
Good, evil and mixed daśās
Sanskrit
दशासु शस्तासु शुभानि कुर्वन्त्यनिष्ट संज्ञा स्व शुभानि चैवम् । मिश्रासु निश्राणि दशा फलानि होरा फलं लग्न पतेः स मानम् ॥ १९॥
daśāsu śastāsu śubhāni kurvantyaniṣṭasaṃjñāsvaśubhāni caivam | miśrāsu miśrāṇi daśā phalāni horāphalaṃ lagna pateḥ samānam || 19 ||
English meaning
In auspicious daśās these results prove good, in inauspicious ones evil, and in mixed ones mixed; the result of the horā is like that of the lord of the ascendant.
Hindi meaning
शुभ दशाओं में ये फल शुभ होते हैं, अनिष्ट-संज्ञक में अशुभ, और मिश्रित में मिश्रित; होरा का फल लग्नेश के फल के समान होता है।
Source: Sanskrit (Devanāgarī): sanskritdocuments.org (Varāhamihira), cross-checked against the ITRANS master and, in IAST, against wisdomlib (M. D. Neely ed.). English & Hindi meanings by Vedic Horā — for review.
-
8.20 verified
Apply all a planet’s significations in its daśā
Sanskrit
संज्ञाध्याये यस्य यद् रव्य मुक्तं कर्माजीवो यश्च यस्योपदिष्टः । भाव स्थानालोक योगोद्भवं च तत् तत् सर्वं तस्य योज्यं दशायाम् ॥ २०॥
saṃjñādhyāye yasya yaddravyamuktaṃ karmājīvo yaśca yasyopadiṣṭaḥ | bhāvasthānālokayogodbhavaṃ ca tat tat sarvaṃ tasya yojyaṃ daśāyām || 20 ||
English meaning
Whatever substance was assigned to each planet in the chapter on significations, whatever livelihood was prescribed for it, and whatever arises from its house-position, aspects and conjunctions — all this is to be applied in its daśā.
Hindi meaning
संज्ञा-अध्याय में जिस ग्रह को जो द्रव्य कहा गया, जो आजीविका बताई गई, और उसके भाव-स्थिति, दृष्टि व योग से जो उत्पन्न हो — वह सब उसकी दशा में लगाना चाहिए।
Source: Sanskrit (Devanāgarī): sanskritdocuments.org (Varāhamihira), cross-checked against the ITRANS master and, in IAST, against wisdomlib (M. D. Neely ed.). English & Hindi meanings by Vedic Horā — for review.
-
8.21 verified
The elemental quality shown in a daśā
Sanskrit
छायां महाभूत कृतां च सर्वे अभिव्यञ्जयन्ति स्वदशाम् अवाप्य । क्वम्ब्वग्नि वाय्वम्बरजान् गुणांश्च नासास्य दृक् त्वक् छ्रवणानुमेयात् ॥ २१॥
chāyāṃ mahābhūta kṛtāṃ ca sarve abhivyañjayanti svadaśām avāpya | kvambvagni vāyvambarajān guṇāṃśca nāsāsya dṛk tvak chravaṇānumeyāt || 21 ||
English meaning
On reaching their daśā, all planets manifest the quality wrought by the great elements — the properties of earth, water, fire, air and ether — to be inferred from the five senses of nose, tongue, eye, skin and ear.
Hindi meaning
अपनी दशा प्राप्त कर सभी ग्रह महाभूतों से उत्पन्न गुण (छाया) प्रकट करते हैं — पृथ्वी, जल, अग्नि, वायु और आकाश के गुण — जो नासिका, जिह्वा, नेत्र, त्वचा और कर्ण (पाँच इन्द्रियों) से अनुमेय हैं।
Source: Sanskrit (Devanāgarī): sanskritdocuments.org (Varāhamihira), cross-checked against the ITRANS master and, in IAST, against wisdomlib (M. D. Neely ed.). English & Hindi meanings by Vedic Horā — for review.
-
8.22 verified
The inner disposition follows the daśā
Sanskrit
शुभ फलददशाया तादृग् एवान्तरात्मा बहु जनयति पुंसां सख्यम् अर्थागमं च कथित फल विपाकैस्तर्कयेद् वर्तमानां परिणमति फलाप्तिः स्वप्न चिन्ता स्व वीर्जैः ॥ २२॥
śubhaphaladadaśāyām tādṛg evāntarātmā bahu janayati puṃsāṃ saukhyam arthāgamaṃ ca | kathita phala vipākaistarkayed vartamānāṃ pariṇamati phalāptiḥ svapnacintā svavīrjaiḥ || 22 ||
English meaning
In a result-giving auspicious daśā the inner disposition too becomes favourable, generating much comfort and gain for a person; by the ripening of the results already described one should judge the current period, for the fruits come to pass through one’s own efforts, foreshadowed even in dreams and thoughts.
Hindi meaning
शुभ फल देने वाली दशा में अन्तरात्मा (मनोभाव) भी वैसा ही हो जाता है और मनुष्यों को बहुत सुख तथा धन-लाभ उत्पन्न करता है; पहले कहे फल-पाकों से वर्तमान का अनुमान करना चाहिए, क्योंकि फल की प्राप्ति अपने ही प्रयत्नों से होती है, जो स्वप्न और चिन्तन में भी झलकती है।
Source: Sanskrit (Devanāgarī): sanskritdocuments.org (Varāhamihira), cross-checked against the ITRANS master and, in IAST, against wisdomlib (M. D. Neely ed.). English & Hindi meanings by Vedic Horā — for review.
-
8.23 verified
When two results conflict
Sanskrit
एक ग्रहस्य सदृशे फलयोर्विरोधे नाशं वदेद् यद् अधिकं परिपच्यते तत् । नान्यो ग्रहः सदृशम् अन्य फलं हिनस्ति स्वां स्वां दशाम् उपगताः स फल प्रदा स्युः ॥ २३॥
ekagrahasya sadṛśe phalayorvirodhe nāśaṃ vaded yad adhikaṃ paripacyate tat | nānyo grahaḥ sadṛśam anyaphalaṃ hinasti svāṃ svāṃ daśām upagatāḥ sa phalapradāḥ syuḥ || 23 ||
English meaning
When a single planet’s two results are similar but opposed, the lesser is destroyed and the greater ripens. One planet does not cancel the like result of another; each planet gives its results only on reaching its own daśā.
Hindi meaning
जब एक ही ग्रह के दो फल समान किन्तु परस्पर विरुद्ध हों, तो न्यून का नाश होता है और अधिक पकता है। एक ग्रह दूसरे के समान फल को नष्ट नहीं करता; प्रत्येक ग्रह अपनी-अपनी दशा प्राप्त कर ही फल देता है।
Source: Sanskrit (Devanāgarī): sanskritdocuments.org (Varāhamihira), cross-checked against the ITRANS master and, in IAST, against wisdomlib (M. D. Neely ed.). English & Hindi meanings by Vedic Horā — for review.
9 Aṣṭakavarga — the eightfold strength (8)
-
9.1 Sanskrit
Sanskrit
स्वाद् अर्कः प्रथमाय बन्धु निधन द्व्याज्ञा तपो द्यूनगो वक्रात् स्वाद् इव तद्वद् एवरविजाच्छुक्रात् स्मरान्त्यारिषु । जीवाद् धर्म सुताय शत्रुषु दश त्र्यायारिगः शीतगोरेष्वेवान्त्य तपः सुतेषु च बुधाल् लग्नात् स बन्ध्वन्त्यगः ॥ १॥
English and Hindi meanings for this verse are being added.
-
9.2 Sanskrit
Sanskrit
लग्नात् षट् त्रि दशायगः स धन धी धर्मेषु चाराच्छशी स्वात् सास्तादिषु साष्ट सप्तसु रवेः षट् त्र्याय धीस्थो यमात् । धी त्र्यायाष्टम कण्टकेषु शशिजाज् जीवाद् व्ययायाष्टगः केन्द्रस्थश्च सितात् तु धर्म सुखधी त्र्यायास्पदानङ्गगः ॥ २॥
English and Hindi meanings for this verse are being added.
-
9.3 Sanskrit
Sanskrit
वक्रस्तूपचयेष्विनात् स तनयेष्वाद्याधिकेषूदयाच् । चन्द्राद् दिग् विफलेषु केन्द्र निधन प्राप्त्यर्थगः स्वाच्छुभः । धर्मायाष्टम केन्द्रगोऽर्क तनयाज् ज्ञात् षट् त्रि धी लाभगः । शुक्रात् षड् व्यय लाभ म्ऱ्त्युषु गुरोः कर्मान्यलाभारिषु ॥ ३॥
English and Hindi meanings for this verse are being added.
-
9.4 Sanskrit
Sanskrit
द्व्याद्यायाष्ट तपः सुखेषु भृगुजात् स त्र्यात्मजेष्विन्दुजः साज्ञास्तेषु यमारयोर्व्ययरिपु प्राप्त्यष्टगो वाक् पतेः । धर्मायारि सुत व्ययेषु सवितुः स्वात् साद्य कर्म त्रिगः षट् स्वायाष्ट सुखास्पदेषु हिमगोः साद्येषु लग्नाच्छुभः ॥ ४॥
English and Hindi meanings for this verse are being added.
-
9.5 Sanskrit
Sanskrit
दिक् स्वाद्याष्टमदाय बन्धुषु कुजात् स्वात् त्रिकेष्वङ्गिराः सूर्यात् सत्रि नवेषु धी स्व नवदिग् लाभारिगो भार्गवात् । जायायरथ नवात्मजेषु हिमगोर्मन्दात् त्रि षड् धी व्यये दिग् धी षट् स्व सुखाय पूर्व नवगो ज्ञात् स स्मरश्च उदयात् ॥ ५॥
English and Hindi meanings for this verse are being added.
-
9.6 Sanskrit
Sanskrit
लग्नाद् आ सुत लाभरन्ध्र नवगः सान्त्यः शशाङ्कात् सितः स्वात् साज्ञेषु सुख त्रि धी नवदश च्छिद्राप्तिगः सूर्यजात् । रन्ध्राय व्यगो रवेर्नवदश प्राप्त्यष्टधीस्थो गुरोर्ज्ञाद् धी त्र्याय नवारिगस्त्रि नव षट् पुत्रायसान्त्यः कुजात् ॥ ६॥
English and Hindi meanings for this verse are being added.
-
9.7 Sanskrit
Sanskrit
मन्द स्वात् त्रि सुताय शत्रुषु शुभः साज्ञान्त्यगो भूमिजात् केन्द्रायाष्टधनेष्विनाद् उपचयेष्वाद्ये सुखे च उदयात् । धर्मायारि दशान्त्य मृत्युषु बुधाच्चन्द्रात् त्री षड् लाभगः षष्ठायान्त्य गतः सितास्सुर गुरोः प्राप्त्यन्त्यधी शत्रुषु ॥ ७॥
English and Hindi meanings for this verse are being added.
-
9.8 Sanskrit
Sanskrit
इति निगदितम् इष्टं नेष्टम् अन्यद् विशेषाद् अधिक फल विपाकं जन्म भात् तत्रदद्युः । उपचय गृह मित्र स्वोच्चगैः पुष्टम् इष्टं अवपचय गृह नीचारातिगैर्नेष्ट सम्पत् ॥ ८॥
English and Hindi meanings for this verse are being added.
10 Karma-ājīva — livelihood (4)
-
10.1 Sanskrit
Sanskrit
अर्थाप्तिः पितृ पितृ पत्नि शत्रु मित्र भ्रातृ स्त्री मृतक जनाद् दिवाकराद्यैः । होरेन्द्वोर्दशम गतैर्विकल्पनीया भेन्द्वर्कास्पद पतिगांश नाथ वृत्त्या ॥ १॥
English and Hindi meanings for this verse are being added.
-
10.2 Sanskrit
Sanskrit
अर्कांशे तृण कनकार्ण भेषजाद्यैश्चन्द्रांशे कृषि जलजाङ्गनाश्रयाच्च । धात्वग्नि प्रहरण साहसैः कुजांशे सौम्यांशे लिपि गणितादि काव्य शिल्पैः ॥ २॥
English and Hindi meanings for this verse are being added.
-
10.3 Sanskrit
Sanskrit
जीवांशे द्विज विबुधाकरादि धर्मैः काव्यांशे मणि रजतादि गो महिष्यैः । सौरांशे श्रम वध भार नीच शिल्पैः कर्मेशाध्युषित नवांश कर्म सिद्धिः ॥ ३॥
English and Hindi meanings for this verse are being added.
-
10.4 Sanskrit
Sanskrit
मित्रारि स्व गृह गतैर्ग्रहैस्ततोऽर्थं तुङ्गस्थे बलिनि च भास्करे स्व वीर्यात् । आयस्थैरुदयधनाश्रितैश्च सौम्यैः संचिन्त्यं बल सहितैरनेकधा स्वम् ॥ ४॥
English and Hindi meanings for this verse are being added.
11 Rāja-yoga — combinations for eminence (20)
-
11.1 Sanskrit
Sanskrit
प्राहुर्यवनाः स्व तुङ्गगैः क्रूरैः क्रूर मतिर्महीपतिः । क्रूरैस्तु न जीव शर्मणः पक्षे क्षित्यधिपः प्रजायते ॥ १॥
English and Hindi meanings for this verse are being added.
-
11.2 Sanskrit
Sanskrit
वक्रार्कजार्क गुरुभिः सकलैस्त्रिभिश्च स्वोच्चेषु षोडश नृपाः कथितैकलग्ने । द्व्येकाश्रितेषु च तथाइकतमे विलग्ने स्व क्षेत्रगे शशिनि षोडश भूमिपाः स्युः ॥ २॥
English and Hindi meanings for this verse are being added.
-
11.3 Sanskrit
Sanskrit
वर्गोत्तम गते लग्ने चन्द्रे वा चन्द्र वर्जितः । चतुराद्यैर्ग्रहैर्दृष्टे नृपा द्वाविंशतिः स्मृताः ॥ ३॥
English and Hindi meanings for this verse are being added.
-
11.4 Sanskrit
Sanskrit
यमे कुम्भे अर्के अजे गवि शशिनि तैरेव तनुगैर्नृ युक्तिं सहालिस्थैः शशिज गुरु वक्रैर्नृ पतयः । यमेन्दू तुङ्गे अङ्गे सवितृ शशिजौ षष्ठ भवने तुलाजेन्दु क्षेत्रैः स सित कुज जीवैश्च नरपौ ॥ ४॥
English and Hindi meanings for this verse are being added.
-
11.5 Sanskrit
Sanskrit
कुजे तुङ्गे अर्केन्द्वोर्धनुषि यम लग्ने च कुपतिः पतिर्भूमेश्चान्यः क्षिति सुत विलग्ने स शशिनि । स चन्द्रे सौरे अस्ते सुर पति गुरौ चाप धरगे स्व तुङ्गस्थे भानावुदयम् उपयाते क्षिति पतिः ॥ ५॥
English and Hindi meanings for this verse are being added.
-
11.6 Sanskrit
Sanskrit
वृषे सेन्दौ लग्ने सवितृ गुरु तीक्ष्णांशु तनयैः सुहृज् जाया खस्थैर्भवति नियमान् मानव पतिः । मृगे मन्दे लग्ने सहजरिपु धर्म व्यय गतैः शशाङ्काद्यैः ख्यातः पृथु गुणयशाः पुङ्गल पतिः ॥ ६॥
English and Hindi meanings for this verse are being added.
-
11.7 Sanskrit
Sanskrit
हये सेन्दौ जीवे मृग मुख गते भूमि तनये स्व तुङ्गस्थौ लग्ने भृगुज शशिजावत्र नृ पती । सुतस्थौ वक्रार्की गुरु शशि सिताश्चापि हिबुके बुधे कन्या लग्ने भवति हि नृपोऽन्योऽपि गुणवान् ॥ ७॥
English and Hindi meanings for this verse are being added.
-
11.8 Sanskrit
Sanskrit
झषे सेन्दौ लग्ने घट मृग मृगेन्द्रेषु सहितैर्यमारार्कैर्योऽभूत् स खलु मनुजः शास्ति वसुधाम् । अजे सारे मूर्तौ शशि गृह गते चामर गुरौ । सुरेज्ये वा लग्ने धरणि पतिरन्योऽपि गुणवान् ॥ ८॥
English and Hindi meanings for this verse are being added.
-
11.9 Sanskrit
Sanskrit
कर्किणि लग्ने तत्स्थे जीवे चन्द्र सित ज्ञैराय प्राप्तैः । मेष गते अर्के जातं विद्याद् विक्रमयुक्तं पृथ्वी नाथम् ॥ ९॥
English and Hindi meanings for this verse are being added.
-
11.10 Sanskrit
Sanskrit
मृग मुखे अर्क तनयस्तनु संस्थः क्रिय कुलीर हरयोऽधिपयुक्ताः । मिथुन तौलि सहितौ बुध शुक्रौ यदि तदा पृथु यशाः पृथिवीशः ॥ १०॥
English and Hindi meanings for this verse are being added.
-
11.11 Sanskrit
Sanskrit
स्वोच्च संस्थे बुधे लग्ने भृगौ मेषूरणाश्रिते । स जीवे अस्ते निशा नाथे राजा मन्दारयोः सुते ॥ ११॥
English and Hindi meanings for this verse are being added.
-
11.12 Sanskrit
Sanskrit
अपि खल कुल जाता मानवाराज्य भाजः किम् उत नृप कुलोत्थाः प्रोक्त भू पालयोगैः । नृ पति कुल समुत्थाः पार्थिवा वक्ष्यमाणैर्भवति नृ पति तुल्यस्तेष्वभू पाल पुत्रः ॥ १२॥
English and Hindi meanings for this verse are being added.
-
11.13 Sanskrit
Sanskrit
उच्च स्व त्रिकोणगैर्बलस्थैस्त्र्याद्यैर्भू पति वंशजा नरेन्द्राः । पञ्चादिभिरन्य वंश जाता हीनैर्वित्तयुता न भूमि पालाः ॥ १३॥
English and Hindi meanings for this verse are being added.
-
11.14 Sanskrit
Sanskrit
लेखास्थे अर्के अजेन्दौ लग्ने भौमे स्वोच्चे कुम्भे मन्दे । चाप प्राप्ते जीवे राज्ञः पुत्रं विन्द्यात् पृथ्वी नाथम् ॥ १४॥
English and Hindi meanings for this verse are being added.
-
11.15 Sanskrit
Sanskrit
स्वऋक्षे शुक्रे पातालस्थे धर्म स्थानं प्राप्ते चन्द्रे । दुश्चिक्याङ्ग प्राप्ति प्राप्तैः शेषैर्जातः स्वामी भूमेः ॥ १५॥
English and Hindi meanings for this verse are being added.
-
11.16 Sanskrit
Sanskrit
सौम्ये वीर्ययुते तनु युक्ते वीर्याढ्ये च शुभे शुभयाते । धर्मार्थोपचयेष्ववशेषैर्धर्मात्मा नृपजः पृथिवीशः ॥ १६॥
English and Hindi meanings for this verse are being added.
-
11.17 Sanskrit
Sanskrit
वृषोदये मूर्ति धनारि लाभगैः शशाङ्क जीवार्क सुतापरैर्नृपः । सुखे गुरौ खे शशि तीक्ष्ण दीधिती यमोदये लाभ गतैर्नृपोऽपरैः ॥ १७॥
English and Hindi meanings for this verse are being added.
-
11.18 Sanskrit
Sanskrit
मेषूरणाय तनुगाः शशि मन्द जीवा ज्ञारौ धने सितरवी हिबुके नरेन्द्रम् । वक्रासितौ शशि सुरेज्य सितार्क सौम्या होरा सुखास्त शुभ खाप्ति गताः प्रजेशम् ॥ १८॥
English and Hindi meanings for this verse are being added.
-
11.19 Sanskrit
Sanskrit
कर्म लग्नयुत पाकदशायां राज्य लब्धिरथ वा प्रबलस्य । शत्रु नीच गृहयातदशायां च्छिद्र संश्रयदशा परिकल्प्या ॥ १९॥
English and Hindi meanings for this verse are being added.
-
11.20 Sanskrit
Sanskrit
गुरु सित बुध लग्ने सप्तमस्थे अर्क पुत्रे वियति दिवस नाथे भोगिनां जन्म विन्द्यात् । शुभ बलयुत केन्द्रैः क्रूर संस्थैश्च पापैर्व्रजति शबरदस्यु स्वामिताम् अर्थ भाक् च ॥ २०॥
English and Hindi meanings for this verse are being added.
12 Nābhasa-yoga — the shape yogas (19)
-
12.1 Sanskrit
Sanskrit
नव दिग् वसवस्त्रिकाग्नि वेदैर्गुणिता द्वि त्रि चतुर्विकल्पजाः स्युः । यवनैस्त्रि गुणा हि षट् शती सा कथिता विस्तरतोऽग्र तत् समाः स्युः ॥ १॥
English and Hindi meanings for this verse are being added.
-
12.2 Sanskrit
Sanskrit
रज्जुर्मुशलं नलश्चराद्यैः सत्यश्चाश्रयजाञ्ज गादयोगान् । केन्द्रैः सद् असद् युतैर्दलाख्यौ स्रक् सर्पौ कथितौ पराशरेण ॥ २॥
English and Hindi meanings for this verse are being added.
-
12.3 Sanskrit
Sanskrit
योगा व्रजन्त्याश्रयजाः समत्वं यवाब्ज वज्राण्डज गोलकाद्यैः । केन्द्रोपगैः प्रोक्त फलौ दलाख्यावित्याहुरन्ये न पृथक् फलौ तौ ॥ ३॥
English and Hindi meanings for this verse are being added.
-
12.4 Sanskrit
Sanskrit
आसन्न केन्द्र भवन द्वयगैर्गदाख्यस्तन्वस्तगेषु शकटं विहगः ख बन्ध्वोः । श ृङ्गाटकं नवम पञ्चम लग्न संस्थैर्लग्नान्यगैर्हलम् इति प्रवदन्ति तज् ज्ञाः ॥ ४॥
English and Hindi meanings for this verse are being added.
-
12.5 Sanskrit
Sanskrit
शकटाण्डज वच्छुभाशुबैर्वज्रं तद्विपरीतगैर्यवः । कमलं तु विमिश्र संस्थितैर्वापि तद्यदि केन्द्र बाह्यतः ॥ ५॥
English and Hindi meanings for this verse are being added.
-
12.6 Sanskrit
Sanskrit
पूर्व शास्त्रानुसारेण मया वज्रादयः कृताः । चौतुर्थे भवने सूर्याज् ज्ञ सितौ भवतः कथम् ॥ ६॥
English and Hindi meanings for this verse are being added.
-
12.7 Sanskrit
Sanskrit
कण्टकादि प्रव्ऱ्त्तैस्तु चतुर्गृह गतैर्ग्रहैः । यूपेषु शक्ति दण्डाख्या होराद्यैः कण्टकैः क्रमात् ॥ ७॥
English and Hindi meanings for this verse are being added.
-
12.8 Sanskrit
Sanskrit
नौ कूट च्छत्र चापानि तद्वत् सप्तऋक्ष संस्थितैः । अर्ध चन्द्रस्तु नावाद्यैः प्रोक्तस्त्वन्यऋक्ष संस्थितैः ॥ ८॥
English and Hindi meanings for this verse are being added.
-
12.9 Sanskrit
Sanskrit
एकान्तर गतैरर्थात् समुद्रः षड् गृहाश्रितैः । विलग्नादि स्थितैश्चक्रम् इत्याकृतिज संग्रहः ॥ ९॥
English and Hindi meanings for this verse are being added.
-
12.10 Sanskrit
Sanskrit
संख्या योगाः स्युः सप्त सप्तऋक्ष संस्थिरेकापायाद् वल्लकी दामिनी च पाशः केदारः शूलयोगो युगं च गोलश्चान्यान् पूर्वम् उक्तान् विहाय ॥ १०॥
English and Hindi meanings for this verse are being added.
-
12.11 Sanskrit
Sanskrit
ईर्ष्युर्विदेश निरतोऽध्वरुचिश्चरज्ज्वां मानी धनी च मुशले बहु कृत्य सक्तः । व्यङ्गः स्थिराढ्य निपुणो नलजः स्रग् उत्थो भोगान्वितो भुज गजो बहु दुःख भाक् स्यात् ॥ ११॥
English and Hindi meanings for this verse are being added.
-
12.12 Sanskrit
Sanskrit
आश्रयोक्तास्तु विफला भवन्त्यन्यैर्विमिश्रिताः । मिश्रा यैस्ते फलं दद्युरमिश्राः स्व फल प्रदाः ॥ १२॥
English and Hindi meanings for this verse are being added.
-
12.13 Sanskrit
Sanskrit
यज्वर्थ भाक् सततम् अर्थरुचिर्गदायां तद्वृत्ति भुक् शकटजः सरुजः कुदारः । दूतोऽटनः कलह कृद् विहगे प्रदिष्टः श ृङ्गाटके चिर सुखी कृषिकृद् धलाक्ष्ये ॥ १३॥
English and Hindi meanings for this verse are being added.
-
12.14 Sanskrit
Sanskrit
वज्रे अन्त्य पूर्व सुखिनः सुभगोऽतिशूरो वीर्यान्वितोऽप्यथयवे सुखितो वयोऽन्तः । विख्यात कीर्त्यमित सौख्य गुणश्च पद्मे वाप्यां तनु स्थिर सुखो निधि कृन् न दाता ॥ १४॥
English and Hindi meanings for this verse are being added.
-
12.15 Sanskrit
Sanskrit
त्यागात्मवान् क्रतु वरैर्यजते च यूपे हिंस्रोऽथ गुप्त्यधिकृतः शरकृच्छराख्ये । नीचोऽलसः सुखधनैर्वियुतश्च शक्तौ दण्डे प्रियैर्विरहितः पुरुषान्त्य वृत्तिः ॥ १५॥
English and Hindi meanings for this verse are being added.
-
12.16 Sanskrit
Sanskrit
कीर्त्या युतश्चल सुखः कृपणश्च नौजः कूटे अनृत प्लवन बन्धनपश्च जातः । छत्रोद्भवः स्व जन सौख्य करोऽन्त्य सौख्यः शूरश्च कार्मुक भवः प्रथमान्त्य सौख्यः ॥ १६॥
English and Hindi meanings for this verse are being added.
-
12.17 Sanskrit
Sanskrit
अर्धेन्दुजः सुभग कान्त वपुः प्रधानस्तोयालये नर पति प्रतिमस्तु भोगी । चक्रे नरेन्द्र मुकुट द्युति रञ्जिताङ्घ्रिर्वीणोद्भवश्च निपुणः प्रिय गीत नृत्यः ॥ १७॥
English and Hindi meanings for this verse are being added.
-
12.18 Sanskrit
Sanskrit
दातान्य कार्य निरतः पशुपश्च दाम्नि पाशे धनार्जन विशील स भृत्य बन्धुः । केदारजः कृषि करः सुबहूपयोष्यः शूरः क्षतो धनरुचिर्विधनश्च शूले ॥ १८॥
English and Hindi meanings for this verse are being added.
-
12.19 Sanskrit
Sanskrit
धन विरहितः पाखण्डी वा युगे त्वथ गोलके विधन मलिनो ज्ञानोपेतः कुशिल्प्यलसोऽटनः । इति निगदिता योगाः सार्द्धं फलैरिह नाभसा नियत फलदाश्चिन्त्या ह्येते समस्तदशास्वपि ॥ १९॥
English and Hindi meanings for this verse are being added.
13 Candra-yoga — the lunar yogas (9)
-
13.1 Sanskrit
Sanskrit
अधम सम वरिष्ठान्यर्क केन्द्रादि संस्थे शशिनि विनय वित्त ज्ञानधी नैपुणानि । अहनि निशि च चन्द्रे स्वे अधिमित्रांशके वा सुर गुरु सितदृष्टे वित्तवान् स्यात् सुखी च ॥ १॥
English and Hindi meanings for this verse are being added.
-
13.2 Sanskrit
Sanskrit
सौम्यैः स्मरारि निधनेष्वधियोगेन्दोस्तस्मिंश्चमूप सचिव क्षिति पाल जन्म । सम्पन्न सौख्य विभवा हत शत्रवश्च दीर्घायुषो विगतरोग भयाश्च जाताः ॥ २॥
English and Hindi meanings for this verse are being added.
-
13.3 Sanskrit
Sanskrit
हित्वार्कं सुनफानफादुरुधुराः स्वान्त्योभयस्थैर्ग्रहैः शीतांशोः कथितोऽन्यथा तु बहुभिः केमद्रुमोऽन्यैस्त्वसौ । केन्द्रे शीतकरेऽथ वा ग्रहयुते केमद्रुमो नेष्यते केचित् केन्द्र नवांशकेषु च वदन्त्युक्तिः प्रसिद्धा न ते ॥ ३॥
English and Hindi meanings for this verse are being added.
-
13.4 Sanskrit
Sanskrit
त्रिंशत् सरूपाः सुनफानफाख्याः षष्टित्रयं दौरुधुरे प्रभेदाः । इच्छा विकल्पैः क्रमशोऽभिनीय नीते निव्ऱ्त्तिः पुनरन्य नीतिः ॥ ४॥
English and Hindi meanings for this verse are being added.
-
13.5 Sanskrit
Sanskrit
स्वयम् अधिगत वित्तः पार्थिवस्तत् समो वा भवति हि सुनफायां धी धन ख्यातिमांश्च । प्रभुर गद शरीरः शीलवान् ख्यात कीर्तिर्विषय सुख सुवेषो निर्व्ऱ्तश्चानफायाम् ॥ ५॥
English and Hindi meanings for this verse are being added.
-
13.6 Sanskrit
Sanskrit
उत्पन्न भोग सुख भुग् धन वाहनाढ्यस्त्यागान्वितो दुरुधुरा प्रभवः सुभृत्यः । केमद्रुमे मलिनदुःखित नीच निःस्वाः प्रेष्याः खलाश्च नृपतेरपि वंश जाताः ॥ ६॥
English and Hindi meanings for this verse are being added.
-
13.7 Sanskrit
Sanskrit
उत्साह शौर्यधन साहस वान् महीजः सौम्यः पटुः सुवचनो निपुणः कलासु । जीवोऽर्थधर्म सुख भाङ् नृप पूजितश्च कामी भृगुर्बहु धनो विषयोपभोक्ता ॥ ७॥
English and Hindi meanings for this verse are being added.
-
13.8 Sanskrit
Sanskrit
पर विभव परिच्छदोपभोक्तारवि तनयो बहु कार्यकृद् गणेशः । अशुभ कृद् उडुपोऽह्नि दृश्य मूर्तिर्गलित तनुश्च शुभोऽन्यथान्यद् ऊह्यम् ॥ ८॥
English and Hindi meanings for this verse are being added.
-
13.9 Sanskrit
Sanskrit
लग्नाद् अतीव वसुमान् वसुमाञ् छशाङ्कात् सौम्य ग्रहैरुपचयोपगतैः समस्तैः । द्वाभ्यां समोऽल्प वसुमांश्च तदूनतायाम् अन्येष्वसत्स्वपि फलेष्विदम् उत्कटेन ॥ ९॥
English and Hindi meanings for this verse are being added.
14 Dvigraha-yoga — two-planet yogas (5)
-
14.1 Sanskrit
Sanskrit
तिग्मांशुर्जनयत्युषेश सहितो यन्त्राश्म कारं नरं भौमेनाघरतं बुधेन निपुणं धी कीर्ति सौख्यान्वितम् । क्रूरं वाक् पतिनान्य कार्य निरतं शुक्रेणरङ्गायुधैर्लब्धस्वं रविजेनधातु कुशलं भाण्ड प्रकारेषु वा ॥ १॥
English and Hindi meanings for this verse are being added.
-
14.2 Sanskrit
Sanskrit
कूट स्त्र्यासव कुम्भ पण्यम् अशिवं मातुः स वक्रः शशी स ज्ञः प्रश्रित वाक्यम् अर्थ निपुणं सौभाग्य कीर्त्यान्वितम् । विक्रान्तं कुल मुख्यम् अस्थिर मतिं वित्तेश्वरं साङ्गिरा वस्त्राणां स सितः क्रियादि कुशलं सार्किः पुनर्भू सुतम् ॥ २॥
English and Hindi meanings for this verse are being added.
-
14.3 Sanskrit
Sanskrit
मूलादि स्नेह कूटैर्व्यवहरति वणिग् बाहु योद्धा स सौम्ये पुर्यध्यक्षः स जीवे भवति नर पतिः प्राप्त वित्तो द्विजो वा । गोपो मल्लोऽथदक्षः परयुवति रतो द्यूत कृत् सासुरेज्ये दुःखार्तोऽसत्य संधः स सवितृ तनये भूमिजे निन्दितश्च ॥ ३॥
English and Hindi meanings for this verse are being added.
-
14.4 Sanskrit
Sanskrit
सौम्ये रङ्ग चरो बृहस्पति युते गीत प्रियो नृत्यविद् वाग्मी भू गणपः सितेन मृदुना माया पटुर्लङ्घकः । सद् विद्यो धनदारवान् बहु गुणः शुक्रेणयुक्ते गुरौ ज्ञेयः श्मश्रु करोऽसितेन घटकृज् जातोऽन्नकारोऽपि वा ॥ ४॥
English and Hindi meanings for this verse are being added.
-
14.5 Sanskrit
Sanskrit
असित सित समागमे अल्प चक्षुर्युवति समाश्रय सम्प्रवृद्ध वित्तः । भवति च लिपि पुस्तक चित्र वेत्ता कथित फलैः परतो विकल्पनीयाः ॥ ५॥
English and Hindi meanings for this verse are being added.
15 Pravrajyā-yoga — renunciation (4)
-
15.1 Sanskrit
Sanskrit
एकस्थैश्चतुरादिभिर्बलयुतैर्जाताः पृथग् वीर्यगैः शाक्या जीविक भिक्षु वृद्ध चरका निर्ग्रन्थ वन्याशनाः । माहेय ज्ञ गुरु क्षपा कर सित प्राभाकरीनैः क्रमात् प्रव्रज्या बलिभिः समा परजितैस्तत् स्वामिभिः प्रच्युतिः ॥ १॥
English and Hindi meanings for this verse are being added.
-
15.2 Sanskrit
Sanskrit
रवि कुप्त करैरदीक्षिता बलिभिस्तद्गत भक्तयो नराः । अभियाचित मात्रदीक्षिता निहतैरन्य निरीक्षितैरपि ॥ २॥
English and Hindi meanings for this verse are being added.
-
15.3 Sanskrit
Sanskrit
जन्मेशोऽन्यैर्यद्यदृष्टोऽर्क पुत्रं पश्यत्यार्किर्जन्मपं वा बलोनम् । दीक्षां प्राप्नोत्यार्कि दृक् काण संस्थे भौमार्क्यंशे सौरदृष्टे च चन्द्रे ॥ ३॥
English and Hindi meanings for this verse are being added.
-
15.4 Sanskrit
Sanskrit
सुर गुरु शशि होरा स्वार्के दृष्टासु धर्मे गुरुरथ नृपतीनां योगजस्तीर्थ कृत् स्यात् । नवम भवन संस्थे मन्दगे अन्यैर्दृष्टे भवति नरपयोगे दीक्षितः पार्थिवेन्द्रः ॥ ४॥
English and Hindi meanings for this verse are being added.
16 Nakṣatra-phala — results of the birth-star (14)
-
16.1 Sanskrit
Sanskrit
प्रिय भूषणः सुरूपः सुभगो दक्षोऽश्विनीषु मतिमांश्च । कृत निश्चय सत्यारुग् दक्षः सुखितश्च भरणीषु ॥ १॥
English and Hindi meanings for this verse are being added.
-
16.2 Sanskrit
Sanskrit
बहु भुक् परदाररतस्तेजस्वी कृत्तिकासु विख्यातः । रोहिण्यां सत्य शुचिः प्रियंवदः स्थिर मतिः सुरूपश्च ॥ २॥
English and Hindi meanings for this verse are being added.
-
16.3 Sanskrit
Sanskrit
चपलश्चतुरो भीरुः पटुरुत्साही धनी मृगे भोगी । शठ गर्वितः कृतघ्नो हिंस्रः पापश्चरौद्रऋक्षे ॥ ३॥
English and Hindi meanings for this verse are being added.
-
16.4 Sanskrit
Sanskrit
दान्तः सुखी सुशीलो दुर्मेधारोग भाक् पिपासुश्च । अल्पेन च संतुष्टः पुनर्वसौ जायते मनुजः ॥ ४॥
English and Hindi meanings for this verse are being added.
-
16.5 Sanskrit
Sanskrit
शान्तात्मा सुभगः पण्डितो धनी धर्म संसृतः पुष्ये । शठः सर्व भक्ष पापः कृतघ्नधूर्तश्च भौजङ्गे ॥ ५॥
English and Hindi meanings for this verse are being added.
-
16.6 Sanskrit
Sanskrit
बहु भृत्यधनो भोगी सुर पितृ भक्तो महोद्यमः पित्र्ये । प्रिय वाग् दाताद्युतिमान् अटनो नृप सेवको भाग्ये ॥ ६॥
English and Hindi meanings for this verse are being added.
-
16.7 Sanskrit
Sanskrit
सुभगो विद्याप्तधनो भोगी सुखभाक् द्वितीय फाल्गुन्याम् । उत्साही धृष्टः पानपो घृणी तस्करो हस्ते ॥ ७॥
English and Hindi meanings for this verse are being added.
-
16.8 Sanskrit
Sanskrit
चित्राम्बर माल्यधरः सुलोचनाङ्गश्च भवति चित्रायाम् । दान्तो वणिक् कृपालुः प्रिय वाग् धर्माश्रितः स्वातौ ॥ ८॥
English and Hindi meanings for this verse are being added.
-
16.9 Sanskrit
Sanskrit
ईर्ष्युर्लुब्धो द्युतिमान् वचन पटुः कलह कृद् विशाखासु । आढ्यो विदेश वासी क्षुधालुरटनोऽनुराधासु ॥ ९॥
English and Hindi meanings for this verse are being added.
-
16.10 Sanskrit
Sanskrit
ज्येष्ठासु न बहु मित्रः संतुष्टो धर्म कृत् प्रचुर कोपः । मूले मानी धनवान् सुखी न हिंस्रः स्थिरो भोगी ॥ १०॥
English and Hindi meanings for this verse are being added.
-
16.11 Sanskrit
Sanskrit
इष्टानन्द कलत्रो मानी दृढ सौह्ऱ्दश्च जलदैवे । वैश्वे विनीतधार्मिक बहु मित्र कृतज्ञ सुभगश्च ॥ ११॥
English and Hindi meanings for this verse are being added.
-
16.12 Sanskrit
Sanskrit
श्रीमाञ् छ्रवणे श्रुतवान् उदारदारो धनान्वितः ख्यातः । दाताढ्यः शूरो गीत प्रियो धनिष्ठासु धन लुब्धः ॥ १२॥
English and Hindi meanings for this verse are being added.
-
16.13 Sanskrit
Sanskrit
स्फुट वाग् व्यसनी रिपुहा साहसिकः शतभिषजि दुर्ग्राह्यः । भाद्रपदासु द्वि गनः स्त्री जितधनी पटुरदाता च ॥ १३॥
English and Hindi meanings for this verse are being added.
-
16.14 Sanskrit
Sanskrit
वक्ता सुखी प्रजावान् जित शत्रुर्धार्मिको द्वितीयासु । सम्पूर्णाङ्गः सुभगः शूरः शुचिरर्थवान् पौष्णे ॥ १४॥
English and Hindi meanings for this verse are being added.
17 Candra-rāśi-śīla — the Moon-sign temperament (13)
-
17.1 Sanskrit
Sanskrit
वृत्ताताम्रदृग् उष्ण शाक लघु भुक् क्षिप्र प्रसादोऽटनः कामी दुर्बल जानुरस्थिरधनः शूरोऽङ्गना वल्लभः । सेवाज्ञः कनखी व्रणाङ्कित शिरा मानी सहोत्थाग्रजः शक्त्या पाणि तले अङ्कितोऽतिचपलस्तोये अतिभीरुः क्रिये ॥ १॥
English and Hindi meanings for this verse are being added.
-
17.2 Sanskrit
Sanskrit
कान्तः खेल गतिः पृथु ऊरु वदनः पृष्ठास्य पार्श्वाङ्कितस्त्यागी क्लेश सहः प्रभुः ककुदवान् कन्या प्रजः श्लेष्मलः पूर्वैर्बन्धु धनात्मजैर्विरहितः सौभाग्ययुक्तः क्षमी दीप्ताग्निः प्रमदा प्रियः स्थिर सुहृन् मध्यान्त्य सौख्यो गवि ॥ २॥
English and Hindi meanings for this verse are being added.
-
17.3 Sanskrit
Sanskrit
स्त्री लोलः सुरतोपचार कुशलस्ताम्रेक्षणः शास्त्रविद् दूतः कुञ्चित मूर्धजः पटु मतिर्हास्येङ्गितद्यूतवित् । चार्वङ्गः प्रिय वाक् प्रभ क्षणरुचिर्गीत प्रियो नृत्यवित् क्लीबैर्याति रतिं समुन्नत नसश्चन्द्रे तृतीयऋक्षगे ॥ ३॥
English and Hindi meanings for this verse are being added.
-
17.4 Sanskrit
Sanskrit
आवक्रद्रुतगः समुन्नत कटिः स्त्री निर्ज्जितः सत् सुहृद् दैवज्ञः प्रचुरालय क्षयधनैः संयुज्यते चन्द्रवत् । ह्रस्वः पीन गलः समेति च वंश साम्ना सुहृद् वत्सलस्तोयोद्यानरतः स्व वेश्म सहिते जातः शशाङ्के नरः ॥ ४॥
English and Hindi meanings for this verse are being added.
-
17.5 Sanskrit
Sanskrit
तीक्ष्णः स्थूल हनुर्विशाल वदनः पिङ्गेक्षणोऽल्पात्मजः स्त्री द्वेषी प्रिय मांस कानन नगः कुप्यत्यकार्ये चिरम् । क्षुत् तृणोदरदन्त मानसरुजा सम्पीडितस्त्यागवान् विक्रान्तः स्थिरधीः सुगर्वित मना मातुर्विधेयोऽर्क भे ॥ ५॥
English and Hindi meanings for this verse are being added.
-
17.6 Sanskrit
Sanskrit
व्रीडा मन्थर चारु वीक्षण गतिः स्रस्तांस बाहुः सुखी श्लक्ष्णः सत्यरतः कलासु निपुणः शास्त्रार्थविद् धार्मिकः । मेधावी सुरत प्रियः पर गृहैर्वित्तैश्च संयुज्यते कन्यायां परदेशगः प्रिय वचाः कन्या प्रजोऽल्पात्मजः ॥ ६॥
English and Hindi meanings for this verse are being added.
-
17.7 Sanskrit
Sanskrit
देव ब्राह्मण साधु पूजनरतः प्राज्ञः शुचिः स्त्री जितः प्रांशुश्च उन्नत नासिकः कृश चलद् गात्रोऽटनोऽर्थान्वितः हीनाङ्गः क्रय विक्रयेषु कुशलो देवद्वि नामा सरुक् बन्धूनाम् उपकार कृद् विरुषितस्त्यक्तस्तु तैः सप्तमे ॥ ७॥
English and Hindi meanings for this verse are being added.
-
17.8 Sanskrit
Sanskrit
पृथुल नयन वक्षा वृत्त जङ्घोरु जानुर्जनक गुरु वियुक्तः शैशवे व्याधितश्च । नर पति कुल पूज्यः पिङ्गलः क्रूर चेष्टो झष कुलिश खगाङ्कश्छन्न पापोऽलिजातः ॥ ८॥
English and Hindi meanings for this verse are being added.
-
17.9 Sanskrit
Sanskrit
व्यादिर्घास्य शिरो धरः पितृ धनस्त्यागी कविर्वीर्यवान् वक्ता स्थूलरद श्रवोऽधर नसः कर्मोद्यतः शिल्पवित् । कुब्जांशः कुनखी समांसल भुजः प्रागल्भवान् धर्मविद् बन्धु द्विट् न बलात् समैति च वंश साम्नैक साध्योऽश्वजः ॥ ९॥
English and Hindi meanings for this verse are being added.
-
17.10 Sanskrit
Sanskrit
नित्यं लालयति स्वदार तनयान् धर्मध्वजोऽधः कृशः स्वक्षः क्षाम कटिर्गृहीत वचनः सौभाग्ययुक्तोऽलसः । शीतालुर्मनुजोऽटनश्च मकरे सत्त्वाधिकः काव्य कृल् लुब्धोऽगम्य जराङ्गनासु निरतः सन्त्यक्त लज्जोऽघृणः ॥ १०॥
English and Hindi meanings for this verse are being added.
-
17.11 Sanskrit
Sanskrit
करभ गलः शिरालुः खर लोमशदीर्घ तनुः पृथु चरणोरु पृष्ठ जघनास्य कटिर्जरठः । पर वनितार्थ पाप निरतः क्षय वृद्धि युतः प्रिय कुसुमानुलेपन सुहृद् घटजोऽध्व सहः ॥ ११॥
English and Hindi meanings for this verse are being added.
-
17.12 Sanskrit
Sanskrit
जल परधन भोक्तादार वासोऽनुरक्तः समरुचिर शरीरस्तुङ्ग नासो बृहत्कः । अभिभवति स पत्नान् स्त्री जितश्चारु द्ऱ्ष्टिर्द्युति निधि धन भोगी पण्डितश्चान्त्यराशौ ॥ १२॥
English and Hindi meanings for this verse are being added.
-
17.13 Sanskrit
Sanskrit
बलवति राशौ तदधिपतौ च स्व बलयुतः स्याद् यदि तुहिनांशुः । कथित कलानाम् अविकलदाता शशिवद् अतोऽन्येत्यनुपरिचिन्त्याः ॥ १३॥
English and Hindi meanings for this verse are being added.
18 Rāśi-śīla — temperament of the signs (20)
-
18.1 Sanskrit
Sanskrit
प्रथितश्चतुरोऽटनोऽल्प वित्तः क्रियगे त्वायुध भृद् वितुङ्ग भागे । गवि वस्त्र सुगन्ध पण्य जीवी वनिताद् विट् कुशलश्च गो यवाद्ये ॥ १॥
English and Hindi meanings for this verse are being added.
-
18.2 Sanskrit
Sanskrit
विद्या ज्योतिष वित्तवान् मिथुनगे भानौ कुलीरे स्थिते तीक्ष्णोऽस्वः पर कार्य कृच्छ्रम पथ क्लेशैश्च संयुज्यते । सिंहस्थे वन शैल गो कुलरतिर्वीर्यान्वितोऽज्ञः पुमान् कन्यास्थे लिपि लेख्य काव्य गणित ज्ञानान्वितः स्त्री वपुः ॥ २॥
English and Hindi meanings for this verse are being added.
-
18.3 Sanskrit
Sanskrit
जातस्तौलिनि सौण्डिकोऽध्वनि रतो हैरण्यको नीच कृत् क्रूरः साहसिको विशार्जितधनः शस्त्रान्तगोऽलि स्थिते । सत् पूज्यो धनवान् धनुर्धर गते तीक्ष्णो भिषक् कारुको नीचोऽज्ञः कुवणिङ् मृगे अल्पधनवांल् लब्धोऽन्य भाग्यैर्रतः ॥ ३॥
English and Hindi meanings for this verse are being added.
-
18.4 Sanskrit
Sanskrit
नीचो घटे तनय भाग्य परिच्च्युतोऽस्व स्तोयोत्थ पण्य विभवो बनिताद् ऋतोऽन्त्ये । नक्षत्र मानव तनु प्रतिमे विभागे लक्ष्मादिशेत् तुहिनरश्मि दिनेशयुक्ते ॥ ४॥
English and Hindi meanings for this verse are being added.
-
18.5 Sanskrit
Sanskrit
नर पति सत् कृतोऽटनश्चमूप वणिक् सधनः क्षत तनुश्चौर भूरि विषयांश्च कुजः स्व गृहे । युवति जितान् सुहृत्सु विषमान् परदाररतान् कुहक सुवेष भीरु पौर्षान् सित भे जनयेत् ॥ ५॥
English and Hindi meanings for this verse are being added.
-
18.6 Sanskrit
Sanskrit
बौधे असहस्तनयवान् विसुहृत् कृतज्ञो गान्धर्वयुद्ध कुशलः कृपणोऽभयोऽर्थी । चान्द्रे अर्थवान् सलिलयान समर्जित स्वः प्राज्ञश्च भूमि तनये विकलः खलश्च ॥ ६॥
English and Hindi meanings for this verse are being added.
-
18.7 Sanskrit
Sanskrit
निःस्वः क्लेश सहो वनान्तर चरः सिंहे अल्पदारात्मजो जैवे नैकरिपुर्नरेन्द्र सचिवः ख्यातोऽभयाल्पात्मजः । दुःखार्तो विधनोऽटनोऽनृतरतस्तीक्ष्णश्च कुम्भ स्थिते भौमे भूरि धनात्मजो मृग गते भूपोऽथ वा तत् समः ॥ ७॥
English and Hindi meanings for this verse are being added.
-
18.8 Sanskrit
Sanskrit
द्यूतऋण पानरत नास्तिक चौर निःस्वाः कुस्त्रीक कूटकृद् असत्यरताः कुजऋक्षे । आचार्य भूरि सुतदारधनार्जनेष्टाः शौक्रे वदान्यगुरु भक्ति रताश्च सौम्ये ॥ ८॥
English and Hindi meanings for this verse are being added.
-
18.9 Sanskrit
Sanskrit
विकत्थनः शास्त्र कला विदग्धः प्रियंवदः सौख्यरतस्तृतीये । जलार्जित स्वः स्व जनस्य शत्रुः शशाङ्कजे शीत करऋक्षयुक्ते ॥ ९॥
English and Hindi meanings for this verse are being added.
-
18.10 Sanskrit
Sanskrit
स्त्री द्वेष्यो विधन सुखात्मजोऽटनोऽज्ञः स्त्री लोलः स्व परिभवोऽर्कराशिगे ज्ञे । त्यागी ज्ञः प्रचुर गुणः सुखी क्षमावान् युक्ति ज्ञो विगत भयश्च षष्ठराशौ ॥ १०॥
English and Hindi meanings for this verse are being added.
-
18.11 Sanskrit
Sanskrit
पर कर्म कृद् अस्व शिल्प बुद्धी ऋणवान् विष्टि करो बुधे अर्कजऋक्षे । नृप सत्कृत पण्डिताप्त वाक्यो नवमे अन्त्ये जित सेवकान्त्य शिल्पः ॥ ११॥
English and Hindi meanings for this verse are being added.
-
18.12 Sanskrit
Sanskrit
सेना निर्बहु वित्तदार तनयो दाता सुभृत्यः क्षमी तेजो दार गुणान्वितः सुर गुरौ ख्यातः पुमान् कौज भे । कल्पाङ्गः सधनार्थ मित्र तनयस्त्यागी प्रियः शौक्र भे बौधे भूरि परिच्छदात्मज सुहृत् साचिव्ययुक्तः सुखी ॥ १२॥
English and Hindi meanings for this verse are being added.
-
18.13 Sanskrit
Sanskrit
चान्द्रे रत्न सुत स्वदार विभव प्रज्ञा सुखैरन्वितः सिंहे स्याद् बल नायकः सुर गुरौ प्रोक्तं च यच्चन्र भे । स्वऋक्षे माण्डलिको नरेन्द्र सचिवः सेनापतिर्वाधनी कुम्भे कर्कटवत् फलानि मकरे नीचोऽल्प वित्तोऽसुखी ॥ १३॥
English and Hindi meanings for this verse are being added.
-
18.14 Sanskrit
Sanskrit
परयुवति रतस्तदर्थ वादैर्हृत विभवः कुल पांसनः कुजऋक्षे । स्व बल मति धनो नरेन्द्र पूज्यः स्व जन विभुः प्रथितोऽभयः सिते स्वे ॥ १४॥
English and Hindi meanings for this verse are being added.
-
18.15 Sanskrit
Sanskrit
नृप कृत्य करोऽर्थवान् कलाविन् मिथुने षष्ठ गते अतिनीच कर्मा रविजऋक्ष गते अमरारि पूज्ये सुभगः स्त्री विजितो रतः कुनार्य्याम् ॥ १५॥
English and Hindi meanings for this verse are being added.
-
18.16 Sanskrit
Sanskrit
द्वि भार्योऽर्थी भीरुः प्रबल मद शोकश्च शशि भे हरौ योषाप्तार्थः प्रवरयुवतिर्मन्द तनयः । गुणैः पूज्यः स स्वस्तुरग सहिते दानव गुरौ झषे विद्वान् आढ्यो नृप जनित पूजोऽतिसुभगः ॥ १६॥
English and Hindi meanings for this verse are being added.
-
18.17 Sanskrit
Sanskrit
मूर्खोऽटनः कपटवान् विसुहृद् यमे अजे कीटे तु बन्ध वध भाक् चपलोऽघृणश्च । निह्रीर्सुखार्थ तनयः स्खलितश्च लेख्ये रक्षा पतिर्भवति मुख्य पतिश्च बौधे ॥ १७॥
English and Hindi meanings for this verse are being added.
-
18.18 Sanskrit
Sanskrit
वर्ज्य स्त्रीष्टो न बहु विभवो भूरि भार्यो वृषस्थे ख्यातः स्वोच्चे गण पुर बल ग्राम पूज्योऽर्थवांश्च । कर्किण्यस्वो विकलदशनो मातृ हीनोऽसुतोऽज्ञः सिंहे अनार्यो बिसुख तनयो विष्टि कृत् सूर्य पुत्रे ॥ १८॥
English and Hindi meanings for this verse are being added.
-
18.19 Sanskrit
Sanskrit
स्वन्तः प्रत्ययितो नरेन्द्र भवने सत् पुत्र जायाधनो जीव क्षेत्र गते अर्कजे पुर बल ग्रामाग्र नेताथ वा । अन्य स्त्री धन संवृतः पुर बल ग्रामाग्रणीर्मन्ददृक् स्व क्षेत्रे मलिनः स्थिरार्थ विभवो भोक्ता च जातः पुमान् ॥ १९॥
English and Hindi meanings for this verse are being added.
-
18.20 Sanskrit
Sanskrit
शिशिर कर समागमेक्षणानां सदृश फलं प्रवदन्ति लग्न जातम् । फलम् अधिकम् इदं यद् अत्र भावाद् भवन भ नाथ गुणैर्विचिन्तनीयम् ॥ २०॥
English and Hindi meanings for this verse are being added.
19 Dṛṣṭi-phala — results of aspects (9)
-
19.1 Sanskrit
Sanskrit
चन्द्रे भूप बुधौ नृपोपम गुणी स्तेनोऽधनश्चाजगे निःस्वः स्तेन नृ मान्य भूपधनिनः प्रेष्यः कुजाद्यैर्गवि । नृस्थे अयो व्यवहारि पार्थिव बुधाभिस्तन्तु वायोऽधनो स्वऋक्षे योद्धृ कवि ज्ञ भूमि पतयोऽयो जीवि दृग् रोगिणौ ॥ १॥
English and Hindi meanings for this verse are being added.
-
19.2 Sanskrit
Sanskrit
ज्योतिर्ज्ञाढ्य नरेन्द्र नापित नृ पक्ष्मेशा बुधाद्यैर्हरौ तद्वद् भूप चमूप नैपुणयुताः षष्ठे अशुभैः स्त्र्याश्रयः । जूके भूप सुवर्ण कार वणिजः शेषेक्षिते नैकृती कीटे युग्म पिता नतश्चरजको व्यङ्गोऽधनो भूपतिः ॥ २॥
English and Hindi meanings for this verse are being added.
-
19.3 Sanskrit
Sanskrit
ज्ञात्युर्वीश जनाश्रयश्च तुरगे पापैः सद् अम्भः शठश्चात्युर्वीश नरेन्द्र पण्डितधनी द्रव्योन भूपो मृगे । भूपो भूप समोऽन्यदार निरतः शेषैश्च कुम्भ स्थिते हास्यज्ञो नृपतिर्बुधश्च झषगे पापश्च पापेक्षिते ॥ ३॥
English and Hindi meanings for this verse are being added.
-
19.4 Sanskrit
Sanskrit
होरेशऋक्षदलाश्रितैः शुभ करो दृष्टः शशी तद्गतस्त्र्यंशे तत् पतिभिः सुहृद् भवनगैर्वा वीक्षितः शस्यते । यत् प्रोक्तं प्रति राशि वीक्षण फलं तद्द्वादशांशे स्मृतं सूर्योद्यैरवलोकिते अपि शशिनि ज्ञेयं नवांशेष्वतः ॥ ४॥
English and Hindi meanings for this verse are being added.
-
19.5 Sanskrit
Sanskrit
आरक्षिको वधरुछिः कुशलो नियुद्धे भूपोऽर्थवान् कलह कृत् क्षितिजांश संस्थे । मूर्खोऽन्यदार निरतः सुकविः सितांशे सत् काव्य कृत् सुख परोऽन्य कलत्रगश्च ॥ ५॥
English and Hindi meanings for this verse are being added.
-
19.6 Sanskrit
Sanskrit
बौधे हि रङ्ग चर चौर कवीन्द्र मन्त्री गेय ज्ञ शिल्प निपुणः शशिनि स्थिते अंशे । स्वांशे अल्प गात्रधन लुब्ध तपस्वि मुख्यः स्त्रीपोऽप्यकृत्य निरतश्च निरीक्ष्यमाणम् ॥ ६॥
English and Hindi meanings for this verse are being added.
-
19.7 Sanskrit
Sanskrit
स क्रोधो नर पति संमतो निधीशः सिंहांशे प्रभुर सुतोऽतिहिंस्र कर्मा । जीवांशे प्रथित बलो रणोपदेष्टा हास्य ज्ञः सचिव विकाम वृद्ध शीलः ॥ ७॥
English and Hindi meanings for this verse are being added.
-
19.8 Sanskrit
Sanskrit
अल्पापत्यो दुःखितः सत्यपि स्वे मानासक्तः कर्मणि स्वे अनुरक्तः । दुष्ट स्त्रीष्तः कृपणश्चार्कि भागे चन्द्रे भानौ तद्वद् इन्द्वादि दृष्टे ॥ ८॥
English and Hindi meanings for this verse are being added.
-
19.9 Sanskrit
Sanskrit
वर्गोत्तम स्व परगेषु शुभं यद् उक्तं तत् पुष्ट मध्य लघुता शुभम् उत्क्रमेण । वीर्यान्वितोऽंशक पतिर्निरुणद्धि पूर्वं राशी क्षणस्य फलम् अंश फलं ददाति ॥ ९॥
English and Hindi meanings for this verse are being added.
20 Bhāva — the houses (11)
-
20.1 Sanskrit
Sanskrit
शूरः स्तब्धो विकल नयनो निर्घृणोऽर्के तनुस्थे मेषे स स्वस्तिमिर नयनः सिंह संस्थे निशाधः । नीचे अन्धोऽस्वः शशि गृह गते बुद्बुदाक्षः पतङ्गे भूरि द्रव्यो नृप हृतधनो वक्ररोगी द्वितीये ॥ १॥
English and Hindi meanings for this verse are being added.
-
20.2 Sanskrit
Sanskrit
मति विक्रमांस्तृतीयगे अर्के विसुखः पीडित मानशश्चतुर्थे । असुतो धन वर्जितस्त्रिकोणे बलवाञ् छत्रु जितश्च शत्रु याते ॥ २॥
English and Hindi meanings for this verse are being added.
-
20.3 Sanskrit
Sanskrit
स्त्रीभिर्गतः परिभवं मदगे पतङ्गे स्वल्पात्मजो निधनगे विकलेक्षणश्च । धर्मे सुतार्थ सुख भाक् सुख शौर्य भाक् खे लाभे प्रभूतधनवान् पतितस्तु रिःफे ॥ ३॥
English and Hindi meanings for this verse are being added.
-
20.4 Sanskrit
Sanskrit
मूकोन्मत्त जडान्ध हीन बधिर प्रेष्याः शशाङ्कोदये स्वऋक्षजोच्च गते धनी बहु सुतः स स्वः कुटुम्बी धने । हिंस्रो भ्रातृ गते सुखे स तनये तत् प्रोक्त भावान्वितो नैकारिर्मृदु काय वह्नि मदनस्तीक्ष्णोऽलसश्चारिगे ॥ ४॥
English and Hindi meanings for this verse are being added.
-
20.5 Sanskrit
Sanskrit
ईर्षुस्तीव्र मदो मदे बहु मतिर्व्याध्यर्दितश्चाष्टमे सौभाग्यात्मज मित्र बन्धु धन भाग् धर्म स्थिते शीतगौ । निष्पत्तिं समुपैति धर्मधनधी शौर्यैर्युतः कर्मगे क्यातो भाव गुणान्वितो भव गते क्षुद्रोऽङ्ग हीनो व्यये ॥ ५॥
English and Hindi meanings for this verse are being added.
-
20.6 Sanskrit
Sanskrit
लग्ने कुजे क्षत तनुर्धनगे कद् अन्नो धर्मे अघवान् दिन कर प्रतिमोऽन्य संस्थः । विद्वान् धनी प्रखल पण्डित मन्त्र्यशत्रुर्धर्मज्ञ विश्रुत गुणः परतोऽर्कवज् ज्ञे ॥ ६॥
English and Hindi meanings for this verse are being added.
-
20.7 Sanskrit
Sanskrit
विद्वान् सुवाक्यः कृपणः सुखी च धी मान शत्रुः पितृतोऽधिकश्च । नीचस्तपस्वी सधनः स लाभः खलश्च जीवे क्रमशो विलग्नात् ॥ ७॥
English and Hindi meanings for this verse are being added.
-
20.8 Sanskrit
Sanskrit
स्मर निपुणः सुखितश्च विलग्ने प्रिय कलहोऽस्त गते सुरतेप्सुः । तनय गते सुखितो भृगु पुत्रे गुरु वदतोऽन्य गृहे सधनोऽन्त्ये ॥ ८॥
English and Hindi meanings for this verse are being added.
-
20.9 Sanskrit
Sanskrit
अदृष्टार्थो रोगी मदन वशगोऽत्यन्त मलिनः शिशुत्वे पीडार्तः सवितृ सुत लग्नेत्यलस वाक् । गुरु स्वऋक्षोच्चस्थे नृ पति सदृशो ग्राम पुरपः सुविद्वांश्चार्वङ्गो दिन कर समोऽन्यत्र कथितः ॥ ९॥
English and Hindi meanings for this verse are being added.
-
20.10 Sanskrit
Sanskrit
सुहृद् अरि परकीय स्वऋक्ष तुङ्ग स्थितानां फलम् अनुपरिचिन्त्यं लग्नदेहादि भावैः । समुपचय विपत्ती सौम्य पापेषु सत्यः कथयति विपरीतं रिःफ षष्ठाष्ट भेषु ॥ १०॥
English and Hindi meanings for this verse are being added.
-
20.11 Sanskrit
Sanskrit
उच्च त्रिकोण स्व सुह्ऱ्च्छत्रु नीच गृहार्कगैः । शुभं सम्पूर्ण पादोनदल पादाल्प निष्फलम् ॥ ११॥
English and Hindi meanings for this verse are being added.
21 Āśraya-yoga — yogas of resort (10)
-
21.1 Sanskrit
Sanskrit
कुल सम कुल मुख्य बन्धु पूज्याधनि सुखि भोगि नृपाः स्व भैक वृद्ध्या । पर विभव सुहृत् स्व बन्धु पोष्या गणप बलेश नृपाश्च मित्र भेषु ॥ १॥
English and Hindi meanings for this verse are being added.
-
21.2 Sanskrit
Sanskrit
जनयति नृपम् एकोऽप्युच्चगो नित्रदृष्टः प्रचुरधन समेतं मित्रयोगाच्च सिद्धम् । विधन विसुख मूढ व्याधितो बन्ध तप्तो वधदुरित समेतः शत्रु नीचऋक्षगेषु ॥ २॥
English and Hindi meanings for this verse are being added.
-
21.3 Sanskrit
Sanskrit
न कुम्भ लग्नं शुभम् आह सत्यो न भाग भेदाद् यवना वदन्ति । कस्यांश भेदो न तथास्ति राशेरतिप्रसङ्गस्त्विति विष्णु गुप्तः ॥ ३॥
English and Hindi meanings for this verse are being added.
-
21.4 Sanskrit
Sanskrit
यातेष्वसत् स्व सम भेषु दिनेश होरां ख्यातो महोद्यम बलार्थयुतोऽतितेजाः । चान्द्रीं शुभेषु युजि मार्दव कान्ति सौख्य सौभाग्यधी मधुर वाक्ययुतः प्रजातः ॥ ४॥
English and Hindi meanings for this verse are being added.
-
21.5 Sanskrit
Sanskrit
तास्वेव होरा स्व परऋक्षगेषु ज्ञेया नराः पूर्व गणेषु मध्याः । व्यत्यस्त होरा भवन स्थितेषु मर्त्या भवन्त्युक्त गुणैर्विहीनाः ॥ ५॥
English and Hindi meanings for this verse are being added.
-
21.6 Sanskrit
Sanskrit
कल्याणरूप गुणम् आत्म सुह्ऱ्द् दृकोणे चन्द्रोऽन्यगस्तदधिनाथ गुणं करोति । व्यालोद्ययायुध चतुश्चरणाण्डजेषु तीक्ष्णोऽतिहिंस्र गुरु तल्परतोऽटनश्च ॥ ६॥
English and Hindi meanings for this verse are being added.
-
21.7 Sanskrit
Sanskrit
स्तेनो भोक्ता पण्डिताढ्यो नरेन्द्रः क्लीबः शूरो विष्टिकृद् दास वृत्तिः । पापो हिंस्रोऽभीश्च वर्गोत्तमांशेष्वेषाम् ईषाराशिवद् द्वादशांशैः ॥ ७॥
English and Hindi meanings for this verse are being added.
-
21.8 Sanskrit
Sanskrit
जायान्वितो बल विभूषण सत्त्वयुक्तोस्तेजोऽतिसाहसयुतश्च कुजे स्व भागे । रोगी मृत स्वयुवतिर्विषमोऽन्यदारो दुःखी परिच्छदयुतो मलिनोऽर्क पुत्रे ॥ ८॥
English and Hindi meanings for this verse are being added.
-
21.9 Sanskrit
Sanskrit
स्वांशे गुरौ धनयशः सुख बुद्धि युक्तास्तेजस्वि पूज्य निरुग् उद्यम भोगवन्तः । मेधा कलाक पट काव्य विवाद शिल्प शास्त्रार्थ साहसयुताः शशिजे अतिमान्याः ॥ ९॥
English and Hindi meanings for this verse are being added.
-
21.10 Sanskrit
Sanskrit
स्वे त्रिंशांशे बहु सुत सुखारोग्य भाग्यार्थरूपः शुक्रे तीक्ष्णः सुललित वपुः सुप्रकीर्णेन्द्रियश्च । शूर स्तब्धौ विषम वधकौ सद् गुणाढ्यौ सुखिजौ चार्वङ्गे अष्टौ रवि शशि युतेष्वार पूर्वांशकेषु ॥ १०॥
English and Hindi meanings for this verse are being added.
22 Prakīrṇaka — miscellany (6)
-
22.1 Sanskrit
Sanskrit
स्वऋक्ष तुङ्ग मूल त्रिकोणगाः कण्टकेषु यावन्ताश्रिताः । सर्वैव ते अन्योन्य कारकाः कर्मगस्तु तेषां विशेषतः ॥ १॥
English and Hindi meanings for this verse are being added.
-
22.2 Sanskrit
Sanskrit
कर्कटोदय गते यथोडुपे स्वोच्चगाः कुजयमार्क सूरयः । कारका निगदिताः परस्परं लग्नगस्य सकलोऽम्बराम्बुगः ॥ २॥
English and Hindi meanings for this verse are being added.
-
22.3 Sanskrit
Sanskrit
स्व त्रिकोणोच्चगो हेतुरन्योन्यं यदि चर्मगः । सुहृत् तद्गुण सम्पन्नः कारकश्चापि स स्मृतः ॥ ३॥
English and Hindi meanings for this verse are being added.
-
22.4 Sanskrit
Sanskrit
शुभं वर्गोत्तमे जन्म वेशि स्थाने च सद् गृहे । अशून्येषु च केन्द्रेषु कारकाख्य ग्रहेषु च ॥ ४॥
English and Hindi meanings for this verse are being added.
-
22.5 Sanskrit
Sanskrit
मध्ये वयसः सुख प्रदाः केन्द्रस्था गुरु जन्म लग्नपाः । पृष्ठोभयकोदयऋक्षगास्त्वन्ते अन्तः प्रथमेषु पाकदाः ॥ ५॥
English and Hindi meanings for this verse are being added.
-
22.6 Sanskrit
Sanskrit
दिन कररुधिरौ प्रवेष काले गुरु भृगुजौ भवनस्य मध्ययातौ । रवि सुत शशिनौ विनिर्गमस्थौ शशि तनयः फलदस्तु सर्व कालम् ॥ ६॥
English and Hindi meanings for this verse are being added.
23 Aniṣṭa — misfortunes (17)
-
23.1 Sanskrit
Sanskrit
लग्नात् पुत्र कलत्र भे शुभ पति प्राप्ते अथ वालोकिते चन्द्राद् वा यदि सम्पद् अस्ति हि तयोर्ज्ञेयोऽन्यथा संभवः । पाथोनोदयगे रवौ रवि सुतो मीन स्थितो दारहा पुत्र स्थान गतश्च पुत्र मरणं पुत्रोऽवनेर्यच्छति ॥ १॥
English and Hindi meanings for this verse are being added.
-
23.2 Sanskrit
Sanskrit
उग्र ग्रहैः सित चतुरस्र संस्थितैर्मध्य स्थिते भृगु तनये अथ वा उग्रयोः । सौम्य ग्रहैरसहित संनिरीक्षिते जाया वधो दहन निपात पाशजः ॥ २॥
English and Hindi meanings for this verse are being added.
-
23.3 Sanskrit
Sanskrit
लग्नाद् व्ययारि गतयोः शशि तिग्मरश्म्योः पत्न्या सहैक नयनस्य वदन्ति जन्म । द्यूनस्थयोर्नवम पञ्चम संस्थयोर्वा शुक्रार्कयोर्विकलदारम् उशन्ति जातम् ॥ ३॥
English and Hindi meanings for this verse are being added.
-
23.4 Sanskrit
Sanskrit
कोणोदये भृगु तनये अस्त चक्र संधौ वन्ध्या पतिर्यदि न सुतऋक्षम् इष्टयुक्तम् । पाप ग्रहैर्व्यय मद लग्नराशि संस्थैः क्षीणे शशिन्यसुत कलत्र जन्मधीस्थे ॥ ४॥
English and Hindi meanings for this verse are being added.
-
23.5 Sanskrit
Sanskrit
असित कुजयोर्वर्गे अस्तस्थे सिते तदवेक्षिते परयुवतिगस्तौ चेत् सेन्दु स्त्रिया सह पुंश्चलः । भृगुज शशिनोरस्ते अभार्यो नरो विसुतोऽपि वा परिणत तनू नृ स्त्र्योर्दृष्टौ शुभैः प्रमदा पती ॥ ५॥
English and Hindi meanings for this verse are being added.
-
23.6 Sanskrit
Sanskrit
वंश च्छेत्ता ख मद सुखगैश्चन्द्रदैत्येज्य पापैः शिल्पी त्र्यंशे शशि सुतयुते केन्द्र संस्थार्कि दृष्टे । दास्यां जातो दिति सुत गुरौ रिःफगे सौर भागे नीचोऽर्केन्द्र्वोर्मदन गतयोर्दृष्टयोः सूर्यजेन ॥ ६॥
English and Hindi meanings for this verse are being added.
-
23.7 Sanskrit
Sanskrit
पापालोकितयोः सितावनिजयोरस्तस्थयोर्वाध्यरुक् चन्द्रे कर्कट वृश्चिकांशक गते पापैर्युते गुह्यरुक् । श्वि त्री रिःफधनस्थयोरशुभयोश्चन्द्रोदये अस्ते रवौ चन्द्रे खे अवनिजे अस्तगे च विकलो यद्यर्कजो वेशिगः ॥ ७॥
English and Hindi meanings for this verse are being added.
-
23.8 Sanskrit
Sanskrit
अन्तः शशिन्यशुभयोर्मृगगे पतङ्गे श्वास क्षय प्लिहक विद्रधि गुल्म भाजः । शोषी परस्पर गृहांश गयोर्रवीन्द्वोः क्षेत्रे अथ वा युगपद् एकगयोः कृशो वा ॥ ८॥
English and Hindi meanings for this verse are being added.
-
23.9 Sanskrit
Sanskrit
चेन्द्रे अश्वि मध्य झष कर्कि मृगाज भागे कुष्ठी स मन्दरुधिरे तदवेक्षिते वा । यातैस्त्रिकोणम् अलि कर्कि वृषैर्मृगे च कुष्ठी च पाप सहितैरवलोकितैर्वा ॥ ९॥
English and Hindi meanings for this verse are being added.
-
23.10 Sanskrit
Sanskrit
निधनारि धन व्यय स्थितारवि चन्द्रारयमा यथा तथा । बलवद् ग्रहदोष कारणैर्मनुजानां जनयन्त्यनेत्रताम् ॥ १०॥
English and Hindi meanings for this verse are being added.
-
23.11 Sanskrit
Sanskrit
नवमाय तृतीयधी युता न च सौम्यैरशुभा निरीक्षिताः । नियमाच्छ्रवणोपघातदारद वैकृत्य कराश्च सप्तमे ॥ ११॥
English and Hindi meanings for this verse are being added.
-
23.12 Sanskrit
Sanskrit
उदयत्युडुपे सुरास्यगे स पिशाचोऽशुभयोस्त्रिकोणयोः । स उपप्लव मण्डले रवावुदयस्थे नयनापवर्जितः ॥ १२॥
English and Hindi meanings for this verse are being added.
-
23.13 Sanskrit
Sanskrit
संस्पृष्टः पवनेन मन्दगयुते द्यूने विलग्ने गुरौ स उन्मादोऽवनिजे स्थिते अस्त भवने जीवे विलग्नाश्रिते । तद्वत् सूर्य सुतोदये अवनि सुते धर्मात्मजद्यूनगे जातो वास सहस्ररश्मि तनये क्षीणे व्यये शीतगौ ॥ १३॥
English and Hindi meanings for this verse are being added.
-
23.14 Sanskrit
Sanskrit
राश्यंशपोष्ण कर शीत करामरेज्यैर्नीचाधिपांश गतैररि भागगैर्वा । एभ्योऽल्प मध्य बहुभिः क्रमशः प्रसूता ज्ञेयाः स्युरभ्युपगम क्रय गर्भदासाः ॥ १४॥
English and Hindi meanings for this verse are being added.
-
23.15 Sanskrit
Sanskrit
विकृतदशनः पापैर्दृष्टे वृषाज हयोदये खलतिरशुभ क्षेत्रे लग्ने हये वृष भे अपि वा । नवम सुतगे पापैर्दृष्टे रवावदृढेक्षणो दिन कर सुते नैक व्याधिः कुजे विकलः पुमान् ॥ १५॥
English and Hindi meanings for this verse are being added.
-
23.16 Sanskrit
Sanskrit
व्यय सुतधनधर्मगैरसौम्यैर्भवन स मान निबन्धनं विकल्प्यम् । भुज गनि गड पाशभृद् दृकाणैर्बलवद् असौम्य निरीक्षितैश्च तद्वत् ॥ १६॥
English and Hindi meanings for this verse are being added.
-
23.17 Sanskrit
Sanskrit
पुरुष वचनोऽपस्मारार्तः क्षयी च निशा पतौ सरवि तनये वक्रालोकं गते परिवेषगे । रवि यम कुजैः सौम्यादृष्टैर्नभः स्थलम् आश्रितैर्भृतक मनुजः पूर्वोद्दिष्टैर्वराधम मध्यमाः ॥ १७॥
English and Hindi meanings for this verse are being added.
24 Strī-jātaka — the horoscopy of women (16)
-
24.1 Sanskrit
Sanskrit
यद् यत् फलं नर भवे क्षमम् अङ्गनानां तत् तद्वदेत् पतिषु वा सकलं विधेयम् । तासां तु भर्तृ मरणं निधने वपुस्तु लग्नेन्दुगं सुभगतास्तमये पतिश्च ॥ १॥
English and Hindi meanings for this verse are being added.
-
24.2 Sanskrit
Sanskrit
युग्मेषु लग्न शशिनोः प्रकृति स्थिता स्त्री सच्छील भूषणयुता शुभदृष्टयोश्च । ओजस्थयोश्च मनुजाक्ऱ्ति शीलयुक्ता पापा च पापयुतेक्षितयोर्गुणोना ॥ २॥
English and Hindi meanings for this verse are being added.
-
24.3 Sanskrit
Sanskrit
कन्याइवदुष्टा व्रजतीहदास्यं साध्वी स माया कुचरित्रयुक्ता । भूम्यात्मजऋक्षे क्रमशोऽंशकेषु वक्रार्कि जीवेन्दुज भार्गवानम् ॥ ३॥
English and Hindi meanings for this verse are being added.
-
24.4 Sanskrit
Sanskrit
दुष्टा पुनर्भूः स गुणा कलाज्ञा ख्याता गुणैश्चासुर पूजितऋक्षे । स्यात् कापटी क्लीब समा सती च बौधे गुणाढ्या प्रविकीर्णकामा ॥ ४॥
English and Hindi meanings for this verse are being added.
-
24.5 Sanskrit
Sanskrit
स्व च्छन्दा पति घातिनी बहु गुणा शिल्पिन्यसाध्वीन्दु भे । न्राचारा कुलटार्क भे नृप वधूः पुंश्चेष्टितागम्यगा । जैवेनैकगुणाल्परत्यतिगुणा विज्ञानयुक्ता सती । दासी नीचरतार्कि भे पति रतादुष्टा प्रजा स्वांशकैः ॥ ५॥
English and Hindi meanings for this verse are being added.
-
24.6 Sanskrit
Sanskrit
शशि लग्न समायुक्तैः फलं त्रिंशांशकैरिदम् । बलाबल विकल्पेन तयोरुक्तं विचिन्तयेत् ॥ ६॥
English and Hindi meanings for this verse are being added.
-
24.7 Sanskrit
Sanskrit
दृक् संस्थावसित सितौ परस्परांशे शौक्रे वा यदि घटराशि संभवोऽंशः । स्त्रीभिः स्त्री मदन विषानल प्रदीप्तं संशान्तिं नयति नराकृति स्थिताभिः ॥ ७॥
English and Hindi meanings for this verse are being added.
-
24.8 Sanskrit
Sanskrit
शून्ये कापुरुषो बले अस्त भवने सौम्य ग्रहावीक्षिते क्लीवोऽस्ते बुध मन्दयोश्चर गृहे नित्यं प्रवासान्वितः । उत्सृष्टारविणा कुजेन विधवा वाल्ये अस्तराशि स्थिते कन्याइवाशुभ वीक्षिते अर्क तनये द्यूने जरां गच्छति ॥ ८॥
English and Hindi meanings for this verse are being added.
-
24.9 Sanskrit
Sanskrit
आग्नेयैर्विधवास्तराशि सहितैर्मिश्रैः पुनर्भूर्भवेत् क्रूरे हीन बले अस्तगे स्व पतिना सौम्येक्षिते प्रोज्झिता । अन्योन्यांशगयोः सितावनिजयोरन्य प्रसक्ताङ्गना द्यूने वा यदि शीतरश्मि सहितौ भर्तुस्तदानुज्ञया ॥ ९॥
English and Hindi meanings for this verse are being added.
-
24.10 Sanskrit
Sanskrit
सौरारऋक्षे लग्नगे सेन्दु शुक्रे मत्रा सार्द्धं बन्धकी पापदृष्टे । कौजे अस्तांशे सौरिणा व्याधि योनिश्चारु श्रोणी वल्लभा सद् ग्रहांशे ॥ १०॥
English and Hindi meanings for this verse are being added.
-
24.11 Sanskrit
Sanskrit
वृद्धो मूर्खः सूर्यजऋक्षे अंशके वा स्त्री लोलः स्यात् क्रोधनश्चावनेये । शौक्रे कान्तोऽतीव सौभाग्ययुक्तो विद्वान् भर्ता नैपुण ज्ञश्च बौधे ॥ ११॥
English and Hindi meanings for this verse are being added.
-
24.12 Sanskrit
Sanskrit
मदन वश गतो मृदुश्च चान्द्रे त्रि दश गुरौ गुणवान् जितेन्द्रियश्च । अतिमृदु रति कर्म कृच्च सौर्ये भवति गृहे अस्तमय स्थिते अंशके वा ॥ १२॥
English and Hindi meanings for this verse are being added.
-
24.13 Sanskrit
Sanskrit
ईर्ष्यान्विता सुख परा शशि शुक्र लग्ने ज्ञेन्द्वोः कलासु निपुणा सुखिता गुणाढ्या । शुक्र ज्ञयोस्तु रुचिरा सुभगा कलाज्ञा त्रिष्वप्यनेक वसु सौख्य गुणा शुभेषु ॥ १३॥
English and Hindi meanings for this verse are being added.
-
24.14 Sanskrit
Sanskrit
क्रूरे अष्टमे विधवता निधनेश्वरोऽंशे यस्य स्थितो वयसि तस्य समे प्रदिष्टा । सत् स्वर्थगेषु मरणं स्वयम् एव तस्याः कन्यालिगो हरिषु चाल्प सुतत्वम् इन्दौ ॥ १४॥
English and Hindi meanings for this verse are being added.
-
24.15 Sanskrit
Sanskrit
सौरे मध्य बले बलेनरहितैः शीतांशु शुक्रेन्दुजैः शेषैर्वीर्य समन्वितैः परुषिणी यद्योजराश्युद्गमः । जीवार स्फुजि दैन्दवेषु बलिषु प्राग् लग्नराशौ समे विख्याता भुवि नैक शास्त्र निपुणा स्त्री ब्रह्म वादिन्यपि ॥ १५॥
English and Hindi meanings for this verse are being added.
-
24.16 Sanskrit
Sanskrit
पापे अस्ते नवम गत ग्रहस्य तुल्यां प्रव्रज्यां युवतिरुपैत्यसंशयेन । उद्वाहे वरण विधौ प्रदान काले चिन्तायाम् अपि सकलं विधेयम् एतत् ॥ १६॥
English and Hindi meanings for this verse are being added.
25 Nairyāṇika — the manner of death (15)
-
25.1 Sanskrit
Sanskrit
मृत्युर्मृत्यु गृहेक्षणेन बलिभिस्तद्धातु कोपोद्भवस्तत् संयुक्त भ गात्रजो बहु भवो वीर्यान्वितैर्भूरिभिः । अग्न्यंब्वायुधजो ज्वरामय कृतस्तृट् क्षुत् कृतश्चाष्टमे सूर्याद्यैर्निधने चरादिषु पर स्वाध्व प्रदेशेष्विति ॥ १॥
English and Hindi meanings for this verse are being added.
-
25.2 Sanskrit
Sanskrit
शैलाग्राभिहतस्य सूर्य कुजयोर्मृत्युः ख बन्धुस्थयोः कूपे मन्द शशाङ्क भूमि तनयैर्बन्ध्वस्त कर्म स्थितैः । कन्यायां स्व जनाद् धिमोष्ण करयोः पाप ग्रहैर्दृष्टयोः स्यातां यद्युभयोदये अर्क शशिनौ तोये तदा मज्जितः ॥ २॥
English and Hindi meanings for this verse are being added.
-
25.3 Sanskrit
Sanskrit
मन्दे कर्कटगे जलोदर कृतो मृत्युर्मृगाङ्के मृगे शस्त्राग्नि प्रभवः शशिन्यशुभयोर्मध्ये कुज ऋक्षे स्थिते । कन्यायां रुधिरोत्थ शोष जनितस्तद्वत् स्थिते शीतगौ सौरऋक्षे यदि तद्वद् एव हिमगौ रज्ज्वग्नि पातैः कृतः ॥ ३॥
English and Hindi meanings for this verse are being added.
-
25.4 Sanskrit
Sanskrit
बन्धाद् धी नवमस्तयोरशुभयोः सौम्य ग्रहाद् दृष्टयोर्द्रेष्काणैश्च स पाश सर्प निगडैश्छिद्र स्थितैर्बन्धतः । कन्यायाम् अशुभान्विते अस्तमयगे चन्द्रे सिते मेषगे सूर्ये लग्न गते च विद्धि मरणं स्त्री हेतुकं मन्दिरे ॥ ४॥
English and Hindi meanings for this verse are being added.
-
25.5 Sanskrit
Sanskrit
शूलोद्भिन्न तनुः सुखे अवनि सुते सूर्ये अपि वा खे यमे स प्रक्षीण हिमांशुभिश्च युगपत् पापैस्त्रिकोणाद्यगैः । बन्धुस्थे चरवौ वियत्यवनिजे क्षीणेन्दु संवीक्षिते काष्ठेनाभिहतः प्रयाति मरणं सूर्यात्मजेनेक्षिते ॥ ५॥
English and Hindi meanings for this verse are being added.
-
25.6 Sanskrit
Sanskrit
रन्ध्रास्पदाङ्ग हिबुकैर्लगुडाहताङ्गः प्रक्षीण चन्द्ररुधिरार्कि दिनेशयुक्तैः । तैरेव कर्म नवमोदय पुत्र संस्थैर्धूमाग्नि बन्धन शरीर निकुट्टनान्तः ॥ ६॥
English and Hindi meanings for this verse are being added.
-
25.7 Sanskrit
Sanskrit
बन्ध्वस्त कर्म सहितैः कुज सूर्य मन्दैर्निर्याणम् आयुध शिखि क्षिति पाल कोपात् । सौरेन्दु भूमि तनयैः स्व सुखास्पदस्थैर्ज्ञेयः क्षत कृमि कृतश्च शरीर घातः ॥ ७॥
English and Hindi meanings for this verse are being added.
-
25.8 Sanskrit
Sanskrit
खस्थे अर्के अवनिजे रसातल गते यान प्रपातद् वधो यन्त्रोत्पीडनजः कुजे अस्तमयगे सौरेन्दुनाभ्युद्गमे । विण् मध्ये रुधिरार्कि शीत किरणैर्जूकाज सौरऋक्षगैर्याते वा गलितेन्दु सूर्यरुधिरैर्व्योमास्त बन्ध्वाह्वयान् ॥ ८॥
English and Hindi meanings for this verse are being added.
-
25.9 Sanskrit
Sanskrit
वीर्यान्वित वक्र वीक्षिते क्षीणेन्दौ निधन स्थिते अर्कजे । गुह्योद्भवरोग पीडया मृत्युः स्यात् कृमि शस्त्रदाहजः ॥ ९॥
English and Hindi meanings for this verse are being added.
-
25.10 Sanskrit
Sanskrit
अस्ते रवौ सरुधिरे निधने अर्क पुत्रे क्षीणे रसातल गते हिमगौ खगान्तः । लग्नात्मजाष्टम तपःस्विन भौम मन्द चन्द्रैस्तु शैल शिखराशनि कुड्य पातैः ॥ १०॥
English and Hindi meanings for this verse are being added.
-
25.11 Sanskrit
Sanskrit
द्वाविंशः कथितस्तु कारणं द्रेष्काणो निधनस्य सूरिभिः । तस्याधिपतिर्भवोऽपि वा निर्याणं स्व गुणैः प्रयच्छति ॥ ११॥
English and Hindi meanings for this verse are being added.
-
25.12 Sanskrit
Sanskrit
होरा नवांशकपयुक्त स मान भूमौ योगेक्षणादिभिरतः परिकल्प्यम् एतत् । मोहस्तु मृत्यु समये अनुदितांश तुल्यः स्वेशेक्षिते द्वि गुणितस्त्रिगुणः शुभैश्च ॥ १२॥
English and Hindi meanings for this verse are being added.
-
25.13 Sanskrit
Sanskrit
दहन जल विमिश्रैर्भस्म संक्लेद शोषैर्निधन भवन संस्थैर्व्याल वर्गैर्विडन्तः । इति शव परिणामश्चिन्तनीयो यथोक्तः पृथुवि रचित शास्त्राद् गत्यनूकादि चिन्त्यम् ॥ १३॥
English and Hindi meanings for this verse are being added.
-
25.14 Sanskrit
Sanskrit
गुरुरुडु पति शुक्रौ सूर्य भौमौ यम ज्ञौ विबुध पितृ तिरश्चो नारकीयांश्च कुर्युः । दिन कर शशि वीर्याधिष्ठितात् त्र्यंश नाथात् प्रवर सम निकृष्टास्तुङ्ग ह्रसाद् अनूके ॥ १४॥
English and Hindi meanings for this verse are being added.
-
25.15 Sanskrit
Sanskrit
गतिरपि रिपु रन्ध्र त्र्यंशपोऽस्तस्थितो वा गुरुरथरिपु केन्द्र च्छिद्रगः स्वोच्च संस्थः । उदयति भवने अन्त्ये सौम्य भागे च मोक्षो भवति यदि बलेन प्रोज्झितास्तत्र शेषाः ॥ १५॥
English and Hindi meanings for this verse are being added.
26 Naṣṭa-jātaka — a lost horoscope recovered (17)
-
26.1 Sanskrit
Sanskrit
आधान जन्मापरिबोध काले सम्पृच्छतो जन्म वदेद् विलग्नात् । पूर्वापरार्धे भवनस्य विन्द्याद् भानावुदग् दक्षिणगे प्रसूतिम् ॥ १॥
English and Hindi meanings for this verse are being added.
-
26.2 Sanskrit
Sanskrit
लग्न त्रिकोणेषु गुरुस्त्रि भागैर्विकल्प्य वर्षाणि वयोऽनुमानात् । ग्रीष्मोऽर्क लग्ने कथितास्तु शेषैरन्यायनर्तावृतुरर्क चारात् ॥ २॥
English and Hindi meanings for this verse are being added.
-
26.3 Sanskrit
Sanskrit
चन्र ज्ञ जीवाः परिवर्तनीयाः शुक्रार मन्दैरयने विलोमे । द्रेष्काण भागे प्रथमे तु पूर्वो मासोऽनुपाताच्च तिथिर्विकल्प्यः ॥ ३॥
English and Hindi meanings for this verse are being added.
-
26.4 Sanskrit
Sanskrit
अत्रापि होरा पटवो द्विजेन्द्राः सूर्यांश तुल्यां तिथिम् उद्दिशन्ति । रात्रि द्यु संज्ञेषु विलोम जन्म भागैश्च वेलाः क्रमशो विकल्प्याः ॥ ४॥
English and Hindi meanings for this verse are being added.
-
26.5 Sanskrit
Sanskrit
के चिच्छशाङ्काध्युषितान् नवांशच्छुक्लान्त संज्ञं कथयन्ति मासम् । लग्न त्रिकोणोत्तम वीर्ययुक्तं सम्प्रोच्यते अङ्गाल भनादिभिर्वा ॥ ५॥
English and Hindi meanings for this verse are being added.
-
26.6 Sanskrit
Sanskrit
यावान् गतः शीत करो विलग्नाच्चन्द्राद् वदेत् तावति जन्मराशिः । मीनोदये मीनयुगं प्रदिष्टं भक्ष्याहृताकाररुतैश्च चिन्त्यम् ॥ ६॥
English and Hindi meanings for this verse are being added.
-
26.7 Sanskrit
Sanskrit
होरा नवांश प्रतिमं विलग्नं लग्नाद् रविर्यावति च दृकाणे । तस्माद् वदेत् तावति वा विलग्नं प्रष्टुः प्रसूताविति शास्त्रम् आह ॥ ७॥
English and Hindi meanings for this verse are being added.
-
26.8 Sanskrit
Sanskrit
जन्मादिशेल् लग्नगे वीर्यगे वा छायाङ्गुल घ्नेर्कहते अवशिष्टम् । आसीन सुप्तोत्थित तिष्ठताभं जाया सुखाज्ञोदयगं प्रदिष्टम् ॥ ८॥
English and Hindi meanings for this verse are being added.
-
26.9 Sanskrit
Sanskrit
गो सिंहौ जितुमाष्टमौ क्रिय तुले कन्या मृगौ च क्रमात् संवर्ग्यो दशकाष्ट सप्त विषयैः शेषाः स्व संख्या गुणाः । जीवारास्फुजि दैन्दवाः प्रथमवच्छेषा ग्रहाः सौम्यवद् राशीनं नियतो विधिर्ग्रहयुतैः कार्या च तद्वर्गणा ॥ ९॥
English and Hindi meanings for this verse are being added.
-
26.10 Sanskrit
Sanskrit
सप्ताहतं त्रि घन भाजित शेषम् ऋक्षं दत्त्वाथ वा नव विशोध्य न वाथ वास्मात् । एवं कलत्र सहजात्मज शत्रु भेभ्यः प्रष्टुर्वदेद् उदयराशि वशेन तेषाम् ॥ १०॥
English and Hindi meanings for this verse are being added.
-
26.11 Sanskrit
Sanskrit
वर्षऋतु मास तिथयो द्यु निशं ह्यूडूनि वेलोदये ऋक्ष नव भाग विकल्पनाः स्युः । भूयो दशादि गुणिताः स्व विकल्प भक्ता वर्षादयो नवकदान विशोधनाभ्याम् ॥ ११॥
English and Hindi meanings for this verse are being added.
-
26.12 Sanskrit
Sanskrit
विज्ञेयादशकेष्वब्दाऋतु मासास्तथैव च । अष्टकेष्वपि मासाद् अर्धास्तिथयश्च तथा स्मृताः ॥ १२॥
English and Hindi meanings for this verse are being added.
-
26.13 Sanskrit
Sanskrit
दिवारात्रि प्रसूतिं च नक्षत्रानयनं तथा । सप्तकष्वपि वर्गेषु नित्यम् एवोपलक्षयेत् ॥ १३॥
English and Hindi meanings for this verse are being added.
-
26.14 Sanskrit
Sanskrit
वेलाम् अथ विलग्नं च होराम् अंशकम् एव च । पञ्चकेषु विजानीयान् नष्ट जातक सिद्धये ॥ १४॥
English and Hindi meanings for this verse are being added.
-
26.15 Sanskrit
Sanskrit
संस्कार नाम मात्राद्वि गुणा छायाङ्गुलैः समायुक्ताः । शेषं त्रि नवक भक्तान् नक्षत्रं तद्धनिष्ट्ःआदि ॥ १५॥
English and Hindi meanings for this verse are being added.
-
26.16 Sanskrit
Sanskrit
द्वि त्रि चतुर्दशदश तिथि सप्त त्रि गुणा नवाष्ट चेन्द्राद्याः । पञ्चदशघ्नास्तद्दिङ् मुखान्विता भधनिष्ठादि ॥ १६॥
English and Hindi meanings for this verse are being added.
-
26.17 Sanskrit
Sanskrit
इति नष्ट जातकम् इदं बहु प्रकारं मया विनिर्दिष्टम् । ग्राह्यम् अतः सच्छिष्यैः परीक्ष्ययन्ताद् यथा भवति ॥ १७॥
English and Hindi meanings for this verse are being added.
27 Dreṣkāṇa-svarūpa — the forms of the decanates (36)
-
27.1 Sanskrit
Sanskrit
कट्यां सित वस्त्र वेष्टितः कृष्णः शक्तेवाभिरक्षितुम् । रौद्रः परशुं समुद्यतं धत्ते रक्त विलोचनः पुमान् ॥ १॥
English and Hindi meanings for this verse are being added.
-
27.2 Sanskrit
Sanskrit
रक्तम् अम्बरा भूषण भक्ष्य चिन्ता कुम्भाकृतिर्वाजि मुखी तृषार्ता । एकेन पादेन च मेष मध्ये द्रेष्काणरूपं यवनोपदिष्टम् ॥ २॥
English and Hindi meanings for this verse are being added.
-
27.3 Sanskrit
Sanskrit
क्रूरः कलाज्ञः कपिलः क्रियार्थी भग्न व्रतोऽभ्युद्य तदण्ड हस्तः । रक्तानि वस्त्राणि बिभर्ति चण्डो मेषे तृतीयः कथितस्त्रि भागः ॥ ३॥
English and Hindi meanings for this verse are being added.
-
27.4 Sanskrit
Sanskrit
कुञ्चित लून कचा घटदेहादग्ध पटा तृषिताशन चित्ता । आभरणान्यभिवाञ्छति नारी रूपम् इदं वृष भे प्रथमस्य ॥ ४॥
English and Hindi meanings for this verse are being added.
-
27.5 Sanskrit
Sanskrit
क्षेत्रधान्य गृहधेनु कलाज्ञो लाङ्गले स शकटे कुशलश्च । स्कन्धम् उद्वहति गो पति तुल्यं क्षुत् परोऽज वदनो मल वासा ॥ ५॥
English and Hindi meanings for this verse are being added.
-
27.6 Sanskrit
Sanskrit
द्विप सम कायः पाण्डुरदंष्ट्रः शरभ समाङ्घ्रिः पिङ्गल मूर्तिः । अवि मृग लोभ व्याकुल चित्तो वृषभ वनस्य प्रान्त गतोऽयम् ॥ ६॥
English and Hindi meanings for this verse are being added.
-
27.7 Sanskrit
Sanskrit
सूच्याश्रयं समभिवाञ्छति कर्म नारी रूपान्विताभरण कार्य कृतादरा च । हीन प्रजोच्छ्रित भुजऋतु मती त्रि भागम् आद्यं तृतीय भवनस्य वदन्ति तज्ज्ञाः ॥ ७॥
English and Hindi meanings for this verse are being added.
-
27.8 Sanskrit
Sanskrit
उद्यान संस्थः कवची धनुष्माञ् छूरोऽस्त्रधारी गरुडानानाश्च । क्रीडात्मजालंकरणार्थ चिन्तां करोति मध्ये मिथुनस्यराशेः ॥ ८॥
English and Hindi meanings for this verse are being added.
-
27.9 Sanskrit
Sanskrit
भूषितो वरुणवद् बहु रत्नो बद्ध तूण कवचः सधनुष्कः । नृत्त वादित कलासु च विद्वान् काव्य कृन् मिथुनराश्यवसाने ॥ ९॥
English and Hindi meanings for this verse are being added.
-
27.10 Sanskrit
Sanskrit
पत्र मूल फल भृद् द्विप कायः कानने मलयगः शरभाङ्घ्रिः । क्रोड तुल्य वदनो हय कण्ठः कर्कटे प्रथमरूपम् उशन्ति ॥ १०॥
English and Hindi meanings for this verse are being added.
-
27.11 Sanskrit
Sanskrit
पद्मार्चिता मूर्धनि भोगि युक्ता स्त्री कर्क शारण्य गता विरौति । शाखां पलाशस्य समाश्रिता च मध्ये स्थिता कर्कटकस्यराशेः ॥ ११॥
English and Hindi meanings for this verse are being added.
-
27.12 Sanskrit
Sanskrit
भार्याभरणार्थम् अर्णवं नौस्थो गच्छति सर्प वेष्टितः । हैमैश्च युतो विभूषणैश्चिपिटास्याङ्त्य गतश्च कर्कटे ॥ १२॥
English and Hindi meanings for this verse are being added.
-
27.13 Sanskrit
Sanskrit
शाल्मलेरुपरि गृध्र जम्बुकौ श्वा नरश्च मलिनाम्बरान्वितः । रौति मातृ पित्र्विपर्योजितः सिंहरूपम् इदम् आद्यम् उच्यते ॥ १३॥
English and Hindi meanings for this verse are being added.
-
27.14 Sanskrit
Sanskrit
हयाकृतिः पाण्डुर माल्य शेखरो बिभर्ति कृष्णाजिन कम्बलं नरः । दुरासदः सिंहेवात्त कार्मुको नताग्र नासो मृगराज मध्यमः ॥ १४॥
English and Hindi meanings for this verse are being added.
-
27.15 Sanskrit
Sanskrit
ऋक्षाननो वानर तुल्य चेष्टो बिभर्ति दण्डं फलम् आमिषं च । कूर्ची मनुष्यः कुटिलैश्च केशैर्मृगेश्वरस्यान्त्य गतस्त्रि भागः ॥ १५॥
English and Hindi meanings for this verse are being added.
-
27.16 Sanskrit
Sanskrit
पुष्प प्रपूर्णेन घटेन कन्या मल प्रदिग्धाम्बर संवृताङ्गी । वस्त्रार्थ संयोगम् अभीष्टमाना गुरोः कुलं वाञ्छति कन्याकाद्यः ॥ १६॥
English and Hindi meanings for this verse are being added.
-
27.17 Sanskrit
Sanskrit
पुरुषः प्रगृहीत लेखनिः श्यामो वस्त्र शिरा व्यायय कृत् । विपुलं च बिभर्ति कार्मुकं रोम व्याप्त तनुश्च मध्यमः ॥ १७॥
English and Hindi meanings for this verse are being added.
-
27.18 Sanskrit
Sanskrit
गौरी सुधौताग्रदुकूल गुप्ता समुच्छ्रिता कुम्भ कटच्छुहस्ता । देवालयं स्त्री प्रयता प्रवृत्ता वदन्ति कन्यान्त्य गतस्त्रि भागः ॥ १८॥
English and Hindi meanings for this verse are being added.
-
27.19 Sanskrit
Sanskrit
वीथ्यन्तरापण गतः पुरुषस्तुलावान् उन्मान मान कुशलः प्रतिमान हस्तः । भाण्डं विचिन्तयति तस्य च मूल्यम् एतद् रूपं वदन्ति यवनाः प्रथमं तुलायाः ॥ १९॥
English and Hindi meanings for this verse are being added.
-
27.20 Sanskrit
Sanskrit
कलशं परिगृह्य विनिष्पतितुं समभीप्सति गृध्र मुखः पुरुषः । क्षुधितस्तृषितश्च कलत्र सुतान् मनसेति तुलाधर मध्य गतः ॥ २०॥
English and Hindi meanings for this verse are being added.
-
27.21 Sanskrit
Sanskrit
विभीषयंस्तिष्ठति रत्न चित्रितो वने मृगान् काञ्चन तूण वर्म भृत् । फलामिषं वानररूपभृन् नरस्तुला वसाने यवनैरुदाहृतः ॥ २१॥
English and Hindi meanings for this verse are being added.
-
27.22 Sanskrit
Sanskrit
वस्त्रैर्विहीनाभरणैश्च नारी महा समुद्रात् समुपैति कूलम् । स्थान च्युता सर्प निबद्ध पादा मनोरमा वृश्चिकराशि पूर्वः ॥ २२॥
English and Hindi meanings for this verse are being added.
-
27.23 Sanskrit
Sanskrit
स्थान सुखान्यभिवाञ्छति नारी भऋतु कृते भुजगावृतदेहा । कच्छप कुम्भ स मान शरीरा वृश्चिक मध्यमरूपम् उशन्ति ॥ २३॥
English and Hindi meanings for this verse are being added.
-
27.24 Sanskrit
Sanskrit
पृथुल चिपिट कूर्म तुल्य वक्रः श्व मृग वराह सृगाल भीषकारी । अवति च मलयाकर प्रदेशं मृग पतिरन्त्य गतस्य वृश्चिकस्य ॥ २४॥
English and Hindi meanings for this verse are being added.
-
27.25 Sanskrit
Sanskrit
मनुष्य वक्रोऽश्व स मान कायो धनुर्विगृह्यायतम् आश्रमस्थः । क्रतूपयोज्यानि तपस्विनश्चररक्षाद्यो धनुषस्त्रि भागः ॥ २५॥
English and Hindi meanings for this verse are being added.
-
27.26 Sanskrit
Sanskrit
मनोरमा चम्पक हेम वर्णा भद्रासने तिष्ठति मध्यरूपा । समुद्ररत्नानि विघट्टयन्ती मध्य त्रि भागो धनुषः प्रदिष्टः ॥ २६॥
English and Hindi meanings for this verse are being added.
-
27.27 Sanskrit
Sanskrit
कूर्ची नरो हाटक चम्पकाभो वरासने दण्डधरो निषण्णः । कौशेयकान्युद्वहते अजिनं च तृतीयरूपं नवमस्यराशेः ॥ २७॥
English and Hindi meanings for this verse are being added.
-
27.28 Sanskrit
Sanskrit
रोम चितो मकरोपमदंष्ट्रः सूकरकायस मान शरीरः । योक्त्रक जालक बन्धनधारी रौद्र मुखो मकर प्रथमस्तु ॥ २८॥
English and Hindi meanings for this verse are being added.
-
27.29 Sanskrit
Sanskrit
कलास्वभिज्ञाब्जदलायताक्षी श्यामा विचित्राणि च मार्गमाणा । विभूषणालंकृत लोह कर्णा योषा प्रदिष्टा मकरस्य मध्ह्ये ॥ २९॥
English and Hindi meanings for this verse are being added.
-
27.30 Sanskrit
Sanskrit
किन्नरोपम तनुः स कम्बलस्तूण चाप कवचैः समन्वितः । कुम्भम् उद्वहति रत्न चित्रितं स्कन्धगं मकरराशि पश्चिमः ॥ ३०॥
English and Hindi meanings for this verse are being added.
-
27.31 Sanskrit
Sanskrit
रथोद्धता स्नेह मद्य जल भोजनागम व्याकुली कृत मनाः स कम्बलः । कोश कार वसनोऽजिनान्वितो गृध्र तुल्य वदनो घटादिगः ॥ ३१॥
English and Hindi meanings for this verse are being added.
-
27.32 Sanskrit
Sanskrit
दग्धे शकटे स शाल्मले लोहान्याहरते अङ्गना वने । मलिनेन पटेन संव्ऱ्ता भाण्डैर्मूर्ध्नि गतैश्च मध्यमः ॥ ३२॥
English and Hindi meanings for this verse are being added.
-
27.33 Sanskrit
Sanskrit
श्यामः सरोम श्रवणः किरीटी त्वक् पत्र निर्यास फलैर्बिभर्ति । भाण्डानि लोह व्यतिमिश्रितानि सञ्चारयन्त्यन्त गतो घटस्य ॥ ३३॥
English and Hindi meanings for this verse are being added.
-
27.34 Sanskrit
Sanskrit
स्रुग् भाण्ड मुक्तामणि शङ्ख मिस्रैर्व्याक्षिप्त हस्तः स विभूषणश्च । भार्या विभूषार्थम् अपां निधानं नावा प्लवत्यादि गतो झषस्य ॥ ३४॥
English and Hindi meanings for this verse are being added.
-
27.35 Sanskrit
Sanskrit
अत्युच्छ्रितध्वज पताकम् उपैति पोतं कूलं प्रयाति जलधेः परिवारयुक्ता । वर्णेन चम्पक मुखी प्रमदा त्रि भागो मीनस्य चैष कथितो मुनिभिर्द्वितीयः ॥ ३५॥
English and Hindi meanings for this verse are being added.
-
27.36 Sanskrit
Sanskrit
श्वभ्रान्तिके सर्प निवेष्टिताङ्गा वस्त्रैर्विहीनः पुरुषस्त्वटव्याम् । चौरानल व्याकुलितान्तरात्मा विक्रोशते अन्त्योपगतो झषस्य ॥ ३६॥
English and Hindi meanings for this verse are being added.
28 Upasaṁhāra — conclusion (10)
-
28.1 Sanskrit
Sanskrit
राशि प्रभेदो ग्रहयोनि भेदो वियोनि जन्माथ निषेक कालः । जन्माथ सद्यो मरणं तथायुर्दशा विपाकोऽष्टक वर्ग संज्ञः ॥ १॥
English and Hindi meanings for this verse are being added.
-
28.2 Sanskrit
Sanskrit
कर्माजीवो राजयोगाः खयोगाश्चान्द्रा योगाद् विग्रहाद्याश्च योगाः । प्रव्रजाथो राशि शीलानि द्ऱ्ष्टिर्भावस्तस्माद् आश्रयोऽथ प्रकीर्णः ॥ २॥
English and Hindi meanings for this verse are being added.
-
28.3 Sanskrit
Sanskrit
नेष्टा योगा जातकं कामिनीनां निर्याणं स्यान् नेष्ट जन्मदृकाणः । अध्यायानां विंशतिः पञ्च युक्ता जन्मन्येतद् यात्रिकं चाभिधास्ये ॥ ३॥
English and Hindi meanings for this verse are being added.
-
28.4 Sanskrit
Sanskrit
प्रश्नास्तिथिर्भं दिवसः क्षणश्च चन्द्रो विलग्नं त्वथ लग्न भेदः । शुद्धिर्ग्रहाणाम् अथ चाप वादो विमिश्रकाख्यं तनु वेपनं च ॥ ४॥
English and Hindi meanings for this verse are being added.
-
28.5 Sanskrit
Sanskrit
अतः परं गुह्यक पूजनं स्यात् स्वप्नं ततः स्नान विधिः प्रदिष्टः । यज्ञो ग्रहाणाम् अथ निर्गमश्च क्रमाच्च दिष्टः शकुनोपदेशः ॥ ५॥
English and Hindi meanings for this verse are being added.
-
28.6 Sanskrit
Sanskrit
विवाह कालः करणं ग्रहाणां प्रोक्तं पृथक् तद्विपुलाथ शाखा । स्कन्धैस्त्रिभिर्ज्योतिष संग्रहोऽयं मया कृतो दैव विदां हिताय ॥ ६॥
English and Hindi meanings for this verse are being added.
-
28.7 Sanskrit
Sanskrit
पृथु विरचितम् अन्यैः शास्त्रम् एतत् समस्तं तदनु लघु मयेदं तत् प्रदेशार्थम् एव । कृतम् इह हि समर्थं धी विषाणामत्वे ममयदि हयद् उक्तं सज् जनैः क्षम्यतां तत् ॥ ७॥
English and Hindi meanings for this verse are being added.
-
28.8 Sanskrit
Sanskrit
ग्रन्थस्यया प्रचरतोऽस्य विनाशम् एति केख्व्यात् बहु श्रित मुखाधिगम क्रमेण । यद् वा मया कुकृतम् अल्पम् इहाकृतं वा कार्यं तदत्र विदुषा परिहृत्यरागम् ॥ ८॥
English and Hindi meanings for this verse are being added.
-
28.9 Sanskrit
Sanskrit
आदित्यदास तनयस्तदवाप्त बोधः कापित्थके सवितृ लब्ध वर प्रसादः । आवन्तिको मुनि मतान्यवलोक्य सम्यग् घोरां वराहमिहिरो रुचिरां चकार ॥ ९॥
English and Hindi meanings for this verse are being added.
-
28.10 Sanskrit
Sanskrit
दिन कर मुनि गुरु चरण प्रणिपात कृत प्रसाद मतिनेदम् । शास्त्रम् उपसंगृहीतं नमोऽस्तु पूर्व प्रनेतृभ्यः ॥ १०॥
English and Hindi meanings for this verse are being added.
Vedic Horā does not paraphrase a text and call it the source. A verse is shown here only when it has been checked against the printed edition named for it; until then the reference stands alone. Nothing on this page is invented.